Sambandet mellan lön och resultat

Jag läser i DN om att lärare i fyra skolor i Stockholm ska få ökad lön för att deras skolor har redovisat extra goda resultat. Det väcker en del tankar och jag tycker det skulle vara intressant om vi som engagerar oss i Skollyftet börjar diskutera frågan om sambandet mellan lärarens lön och skolans resultat.

Först och främst vill jag påpeka att jag tycker det är positivt att Stockholms stad nu väljer att väga in faktorn ”sent anlända elever” när de räknar på sina resultat. Detta har jag efterfrågat i många år för det ger ingen sann bild av verkligheten att bara prata om socioekonomisk bakgrund, kön och föräldrars utbildning när man jämför skolresultat. De ”sent anlända eleverna” är också en viktig aspekt som påverkar skolors resultat.

Men. Det är ju en sidodiskussion. Frågan är om lärares löner ska relatera till skolans resultat och framförallt hur vi kan garantera att detta inte leder till en betygsinflation i förlängningen. Det kan bli oerhört problematiskt när lärare vet att de betyg de sätter, och resultaten på de nationella prov de rättar, kommer att påverka deras löneutveckling. Ytterligare en fråga skulle kunna vara vad vi ska mäta och hur? Är betyg och nationella prov våra enda mätinstrument eller finns det andra sätt och andra förmågor som vi borde mäta? Kan lärarens prestation, som alltså borde vara det som lönesätts, verkligen värderas utifrån elevernas betyg och resultat i nationella prov? Borde man inte hitta sätt att mäta elevernas utveckling i stället för att mäta resultat?

Sedan undrar jag, är löneökningen en slags bonus, ett lönetillägg eller en löneökning? Och kommer anslaget fördelas lika på alla skolans lärare eller kommer det finnas individuella påslag?

Jag har många frågor men inga svar. Hur ser du på detta? Välkommen att delta i diskussionen!

Uppdaterat: Jag ser nu att Lotta Edholm (fp), skolborgarråd i Stockholm, har bloggat om samma ämne.

8 Comments

Filed under Skoldebatt

8 Responses to Sambandet mellan lön och resultat

  1. Den individuella lönesättningen syftar väl egentligen redan nu till att duktiga lärare, som har elever med bra resultat skall få mer lön. Att lönesystemet inte används på det viset och att det ofta handlar om andra saker för att få ”bra” löneökningar är en annan sak.

    Tycker att Stockholms initiativ är intressant, att mäta på skolnivå och då ge lärarna på den skolan möjlighet till en högre lön. Problematiskt dock att mäta hur goda resultaten är.

    Det stora problemet med lärarlönerna är dock inte hur vi fördelar löneökningar. Det är den allmänna lönebilden för lärare i riket. Lönen är för låg för att locka ungdomar till utbildningarna. Det är där vi måste lägga krutet. Upp med lönen för lärare för att locka dagens ungdomar in i läraryrket.

  2. Enkla lösningar på svåra problem. En liten invändning – vem skall få lönelyftet? Elevens lärande beror utöver eleven själv på HELA undervisnings situationen. Duktiga svensklärare underlättar tex för SO- lärarna. Idrottslärare som får eleverna att röra på sig och ta hand om sin hälsa underlättar för de andra lärarna. Kuratorer som ”fixar” personliga problem hos eleverna underlättar för alla lärare osv. Vem skall få pengapåsen?
    Lärande är ett lagarbete – individuell lönesättning ”förstör” teamkänslan

    • Henrik, tack för ett mycket viktigt och uppenbart påpekande!

      Sambanden i det här sammanhangen är alldeles för komplexa för att vi skall kunna mäta dem. Istället får vi upprätta förenklade mätmetoder för att kunna säga något om verkligheten. Vi är mycket illa ute när vi tror att de här förenklade metoderna säger allt om vår verklighet. Tyvärr verkar det som att vi i allt högre grad skapar oss vår bild av verkligheten utifrån dessa förenklade förklaringar på alltfler områden i samhället.

    • Helén Engdahl

      Vill bara understryka att jag verkligen håller med om att ett gott lärande är resultatet av ett gediget och systematiskt lagarbete runt eleverna på hela skolan. En skola där man ser sig som ett team runt varje individ har med all säkerhet arbetat med sin människosyn och kunskapssyn och prestigelöst frågat sig hur man tillsammans ska göra ett bättre jobb där det eventuellt brister. Därför inbegriper också goda resultat frågan om hur man organiserat verksamheten och hur skolans ledning leder, utmanar och utvecklar varje enskilda lärare.

  3. Ylva Pettersson

    Jag instämmer i de frågor och funderingar kring betygsinflation och vilken forskning kriterierna för dessa lönepåslag grundar sig på. Men som lärare på ett estetiskt program med inriktning dans undrar jag även – vill man med dessa kriterier att inga duktiga lärare ska välja att jobba på t.ex. Es-dans? Vi har en mycket liten minoritet pojkar som elever, detta gäller över hela landet. Hos oss har vi haft sammanlagt kanske fem pojkar på tolv år, och detta ser inte ut att förändras tyvärr. Ska vi då inte kunna få del av detta bonussystem oavsett hur hårt vi arbetar? Vi har heller nästan inga nyanlända elever, inställningen till dansinriktningen på Es är av många anledningar inte särskilt positiv bland dessa grupper tyvärr. Ska detta då innebära att vi oavsett resultat och arbetsinsats aldrig kan få del av de högre lönepåslagen? Jag anser att duktiga, engagerade lärare med goda resultat ska ha mer i lönekuvertet, men jag tror att detta bör bygga på att en insatt, närvarande rektor får ekonomiskt utrymme och frihet att göra sådana lönepåslag.

  4. Betygsättning är en myndighetsutövning, så förutom att det känns etiskt tveksamt att använda det som underlag för lönesättning undrar jag om det ens är lagligt.

  5. Uppföljningen av både lärares och skolors viktigaste uppdrag är fortfarande för dålig för att lönedifferentierng på dessa kriterier ska få positiva effekter annat än i vissa specialfall.

  6. Förutom mitt huvuduppdrag som lärare (fyra dagar kvar innan semester, ferie!) har jag även ett sidouppdrag som förhandlare och kan ge lite inside-information kring en av de fyra framlyfta Stockholmsskolorna (utan att bryta förhandlingssekretessen). Instämmer principiellt i farhågor om betygsinflation och svårigheter i att mäta resultat (inte minst då det är svårt att mäta såväl ingångsvärden som enskilda lärares bidrag) även om det enligt uppgift inte ligger till så på denna skola (jämförelser görs exempelvis med nationella prov och även första betygen i gymnasiet), snarare har man höga förväntningar/krav på eleverna (vilket kanske inte är så märkunderligt, skolan har främst elever vars föräldrar bor i fina och mycket dyra Stockholmsvillor). Visst handlar goda resultat om gediget och systematiskt arbete, men förutsättningarna för att få möjlighet att göra detta är ganska olika på olika skolor i olika områden. Nåja, självklart arbetar lärarna på denna skola engagerat, målmedvetet och systematiskt och är absolut värda sin lönerevision (och en hel del till). Lönerevisionen gjordes med traditionell förhandling, där kollektivet fick 2,50% utan individgarantier (ingen fick dock mindre än 1%, någon enstaka nådde upp i 7%). De flesta fick alltså, till skillnad från majoriteten av lärarna i Stockholm, bara en mindre reallönesänkning (om nu inflationen blir den beräknade 2,5-3,2%) i år. Enligt uppgift tilldelas inte skolan några extra medel för detta, utan ska ta kostnaden på egen budget (att skolan hade god ekonomi var tydligen lika viktigt som att ha goda resultat), vilket skapat lite smolk i bägaren. Om eller hur mycket lärarnas engagemang ökat genom denna satsning är svårt att säga. Däremot vill jag påstå att den knappast ökat engagemanget hos lärarna vid skolan på andra sidan motorvägen som också de sliter engagerat, målmedvetet och systematiskt. Hade nog varit annorlunda om nivåerna varit på en annan mer respektfull nivå (i en kommun som förra året gjorde en vinst om 1,7 miljarder).

Kommentera