En annan berättelse om skolsverige 2011

Det här är en VIMEO-film gjord av det kreativa New York-kollektivet Mixtape Club, som jag har glädjen att få träffa i Soho om en dryg vecka för att tala om hur vi kan arbeta mer som dem i svenska skolor.

Hello, I Like You from Mixtape Club on Vimeo.

Syftet med deras film är att försöka fånga essensen i och förmedla en känsla av begreppet GLÄDJE. En film om glädje, helt enkelt. Och en film som skänker glädje. Den här filmen är ett bra exempel på hur en ny, men ganska enkel och billig teknik kan skapa en helt ny typ av visuella och emotionellt laddade produktioner. De har arbetat med en vanlig DSLR-kamera, fotat single-shots mot en green screen och/eller genomskinlig multiplan och har sedan gjort viss efterbearbetning i Adobe After Effects. Och så på med musik som tajmar animationen.

Det här är teknik som till olika delar redan nu används på skolor i Sverige (t ex YBC i Nacka, IT-gymnasiet i Örebro, MTU i Linköping eller Ross Tensta Gymnasium) och som på ett oerhört proffsigt och kul sätt kan träna elever i kreativ, visuell gestaltning och estetisk kompetens. Vidgat textbegrepp, sa Bull.

Vill du se fler animationer av Mixtape Club? besök dem HÄR.

Jag väljer att fånga upp det här med GLÄDJE idag. Inte bara för att det är påsk, och därmed den enda högtid där man säger ”GLAD” innan helgnamnet (vi hör aldrig någonsin någon säga Glad Jul, eller Glad Kristi Himmelsfärd, Glad Kyndelsmäss eller ens Glad Midsommaar, trots att det då väl är så glatt det överhuvudtaget kan bli…), utan också eftersom jag tycker att det är ett nyckelord när man närmar sig skolan.

I dessa Zaremba-dagar, i dessa Skolras-dagar, i dessa Björklund-dagar, så känns det nästan subversivt att vilja berätta en annan historia om skolan. Och ändå VET jag och alla som någon gång har satt sin fot på riktigt ute i skolan, att om det finns något pedagogiskt nyckelord så är det just GLÄDJE.

Det finns en berättelse om ett lärarlag i Gällivare som testar – och lyckas! – med ett helt nytt sätt att närma sig andragradsekvationer.

Det finns en berättelse om lärandets glädje. Delandets glädje. Glädjen av att få träffa vänner och kollegor. Glädjen i att upptäcka. Glädjen i att växa. Glädjen som kommer av samhörighet. Glädjen som finns i väl fungerande grupper. Det finns HUR MÅNGA SKOLOR SOM HELST i Sverige där både elever och personal trivs och presterar.

Det finns faktiskt studier som tydligt visar att det finns ca 5% dåliga skolor i Sverige (kanske t o m upp till nästan 10% enligt vissa). Det innebär således att 95% av de svenska skolorna INTE är dåliga. Det är väl en bra siffra? :) Jag undrar om 95% av de svenska journalisterna är bra? Om 95% av de svenska sjukhusen är bra? Om 95% av de svenska företagen är bra? Den här medialt obekant positiva bilden av skolan stämmer väl med kundnöjdheten i svenska förskolor och skolor och den rimmar mycket väl med min egen bild av svenska skolor.

Jag har de senaste åren varit runt på en oändlig mängd skolor, från Malmö i söder till Kiruna i norr. Jag har haft ett par hundra rektorer i skolbänken och mött tusentals lärare i olika sammanhang. Jag har haft massor av möten med skolpolitiker och skoltjänstemän. Min bild är entydig: Svensk skola mår riktigt bra. Den vädrar morgonluft. Den är definitivt på väg till en ny, spännande plats. Den vill inte tillbaka till Eskilstuna 1952. Den tekniska utvecklingen, omvärldens skeenden och de nya styrdokumenten driver på en oerhört spännande utveckling just nu. För kanske första gången sedan vi FICK skola i Sverige på 1800-talet så mobiliseras nu enorma krafter för att möta framtidens utmaningar – med helt nya metoder, verktyg och förhållningssätt. Och då är det få som tar mörkermän på riktigt allvar! Det är som att äta en riktigt god lunch på en bra restaurang och få höra att maten minsann är dålig i England. (Eller som det gamla Örebro-skämtet: ”Fint väder idag! – IDAG, ja!”) – Det blir komiskt, helt enkelt. Klart det finns problem. Klart det finns problemskolor, problemlärare, problemrektorer, problemfriskolor och problemkommuner. Klart resultaten kan bli bättre. Men det är LIKA klart att massor av saker är alldeles utmärkta på många ställen:

Miljö, trivsel, ämnesintegration, samarbete, IT, web & sociala media, nytänkande, demokrati, individualisering, näringslivssamarbete, kritiskt tänkande, problematisering av kunskapsbegreppet, projektkompetens, divergent tänkande, forskningskontakter, tolerans, källkritik, hållbar utveckling, bejakande av olikheter, och ”utanför boxen-tänkande”… Listan kan fortsätta och fortsätta.

Det finns en berättelse om tre 8-åriga killar på Österlen som älskar att filma och prata matematik.

Jag har dessutom haft möjligheten att få ställa den svenska skolan mot den bild jag har fått av skolor som jag besökt i t ex Spanien, Belgien, England, USA, Norge, Schweiz, Österrike, Singapore, och Mexico. Mina reflektioner då är exakt samma som i Fredrik Svenssons blogg härom dagen, nämligen att Sverige ligger i framkant på område efter område.

Och det finns en berättelse om elever i Nacka som bjuder in ministrar till samtal om skolans framtid, om en skola som ogenerat tar plats i debatten och samhället.

Visst finns det en annan berättelse om den svenska skolan än den som går i moll och är klädd i säck och zaremba-aska.

Och det finns en berättelse om en magnifik danstjej i åk 7 som trodde hon var dålig på NO och matematik men som – på internet, via sociala media och genom ett ett ämnesintegrerat projekt – plötsligt förstår vad friktion och motstånd är och som nu älskar naturvetenskap och vill bli forskare.

På TÄNK OM gillar vi det salutogena perspektivet. Vi gillar att förstärka, förbättra, pusha, coacha, peppa, lyssna och komma med de goda exemplen. Det tror vi är en bättre väg till skolutveckling än genom förakt och förtal.

Kanske har vi som gillar det vi ser varit för dåliga på att höja våra röster? Kanske borde vi tidigare ha berättat:

  • Att det händer oerhört spännande saker kring skapande och publicerande av media samt inom 21st century skills på Mediegymnasiet i Malmö?
  • Att Sveaskolan i samma stad jobbar föredömligt med globala frågor, liksom med nya grepp på NO-undervisningen?
  • Att i Arboga har man gjort det mesta rätt, från kommunledning och ned? Här ser man medvetna skolor som blomstrar – t ex Stureskolan och Gäddgårdsskolan.
  • Att Irstaskolan i Västerås ligger långt fram när det gäller mycket, bl a 1:1 och hållbar utveckling?
  • Att samma stad har Skiljeboskolan – som genomgår en av landets mest spännande metamorfoser?
  • Att Karlbergsskolan i Köping har fantastiska lärare och lärarlag – extra bra på att dela med sig, på att vattna och blomma? Och att staden har bra rektorer?
  • Att skolorna på Gotland har vridit upp plattan under kastrullen, liksom i Norrköping, Gislaved, Jönköping, Helsingborg, Österåker, Norrtälje, Väsby, Sollentuna och Täby?
  • Att optimismen och framtidstron sjuder i hela Haparanda? Att man där satsar rejält på skolutveckling, och att man t o m bygger en helt ny, spännande skola På Gränsen?
  • Att Kalix har gått uppåt som en komet i skolkommun-statistiken genom en medveten skolutvecklingsstrategi, som bl a inbegriper en proffsig digital satsning.
  • Att vi i Luleå hittar både Montessoriskolan och Stadsöskolan, som sticker ut på många sätt, både pedagogiskt och genom synnerligen framstående skolledarskap?
  • Att samma sak gäller Gluntens Montessoriskola i Uppsala, där satsningar på framtiden möter djupa pedagogiska kunskaper, med utmärkta resultat som följd?
  • Att Staffanstorps kommun har ambitioner med sina skolor som borde få konkurrentkommunerna att darra?
  • Att Vittra Brotorp i Solna är ledande i landet på att förena det bästa från förskolan med spännande saker i vår samtid?
  • Att även en annan Vittraskola sticker ut: Vittra Adolfsberg i Helsingborg, som tidigare var en problemskola, men som genom klara mål, ledarskap och en smart 1:1-satsning har lyckats vända hela skolan?
  • Att ytterligare en Vittraskola gör en glad: Vittra Väsby, bl a för att man där så anmärkningsvärt bra lyckas lyfta elever och att man så snyggt jobbar med Google.
  • Att Myrsjöskolan och Älta skola i Nacka borde få en staty någonstans för sina fleråriga kvalitetssatsningar och sina ständigt strålande siffror?
  • Att en formidabel mönsterskola när det gäller ämnesintegration, PBL o globalt tänkande är Globala Gymnasiet i Stockholm?
  • Att en ny, spännande 1:1-skola med lååååång kö redan under sitt första verksamhetsår är Internationella Engelska skolan i Nacka Strand – en extremt väl fungerande skola?
  • Att Fredrikshovs slotts skola i Stockholm har genom nytänkande och nyfikenhet och högt till tak nått utmärkta resultat, inte så lite genom ett fantastiskt arbete av ledning och pedagoger?
  • Att Falkenbergs kommuns skolor är pionjärer, även internationellt sett? På få andra ställen i världen spänner man bågen så hårt, trots att betygskorpar må kraxa.
  • Att en skola som trots väldigt tuffa förutsättningar och med ett holistiskt perspektiv ständigt lyckas ge elever hopp om framtiden, breda kompetenser och vidare behörigheter är Ross Tensta Gymnasium?
  • Att en intressant skola som erbjuder en helt annan bild av en skola i avfolkningsbygd är Strömkullegymnasiet i Bengtsfors?
  • Att en friskolekoncern som verkligen arbetar seriöst och oerhört nära barnen, med ett eget tänk (bl a om 1:1) är Fridaskolorna?
  • Att Stenungsunds skolor vill öka takten, vill tänka vidare, trots att de redan ÄR bra?
  • Att Castello i Nacka imponerar varje år med synnerligen hög kvalitet?
  • Att det i samma kommun finns YBC, såklart, uppmärksammad långt utanför landets gränser? Och att man där kan hitta landets vassaste pedagog?

Det här är bara ett axplock av spännande skolor i Sverige. Det finns åtskilliga, åtskilliga fler. De är sinsemellan väldigt olika, men förenas av några saker:

  • Bra och tydligt ledarskap
  • Vision
  • Skickliga, engagerade pedagoger
  • Gemensam, positiv elevsyn
  • Fokus på framtid och lärande
  • Positivt klimat och arbetsglädje

De flesta av dessa skolor är dessutom digitala pionjärer i kraft av att vara tidiga 1:1-skolor.

Visst finns det en annan berättelse om den svenska skolan än den som går i moll och är klädd i säck och zaremba-aska! Den berättelsen skrivs just nu, och det är en glad och positiv berättelse som sträcker sig med full kraft mot framtiden. Det är nu det händer!
Till sommaren ligger vi där på solvarma bryggor,
under måsskrik och höga skyar och tänker att framtiden,
den ser riktigt, riktigt ljus ut.
GLAD påsk från oss på TÄNK OM.

 

1 Comment

Filed under Skolutveckling

One Response to En annan berättelse om skolsverige 2011

  1. ”De är sinsemellan väldigt olika, men förenas av några saker”… Vinstintresset stod inte med som en punkt, så då kan man förutsätta att det inte är något kriterium för lyckad skolutveckling. Håller helt med om det, men det förtjänas att lyftas fram.

Kommentera