Skötsam och duktig för att bli kreativ

Det är dags att provsmaka två ord för att hitta ett nytt perspektiv, en frigörare av kreatitivitet. Kring ordet skötsamhet har det uppstått några myter som det är dags att ta död på och det har blivit alltför mycket fokus på ”inte duktig” så även för ordet duktig behövs lite nya tankesprång. Startpunkten blir dock en pedagogisk vandring i en riktig tekniksal, fylld med maskiner, verktyg och möjligheter och en duktig lärare som fyller salen med härligt innehåll som väcker kreativiteten hos andra lärare som ska undervisa där. Teknikämnet blir ett favoritämne för både tjejer och killar. Det var dock också i den här salen som  den icke skötsamma obehöriga läraren lät eleverna använda punktsvets mfl utrustningar för att skapa kaststjärnor, vapen med sylvassa eggar. Läraren som skötte salen bytte nästan skola när han upptäckte vad som hände i ”hans klassrum” och med eleverna som han engagerade sig i. Det är dags att lyfta fram:

  • att alla kan bli skötsamma och duktiga, rektorer, lärare och elever.
  • att skötsamhet och duktighet odlar en sann god kreativitet hos oss som individer.

Av någon anledning har det uppstått en underlig myt kring att skötsamhet är i motsats till skapande och kreativitet. Jag fick ett tillfälle att prata med ett stort gäng uppfinnare och entreprenörer och fråga dem om skolframgångar, konflikter, mm och kom då fram till att de i genomsnitt hade varit mycket mer skötsamma än de flesta. Entreprenörerna hade i och för sig nästan alltid tagit sig igenom några allvarliga konfliktssituationer men det var också tydligt hur nytänkande de hade varit för att lyckas med minsta möjliga strid. Sökande måste gå ett steg djupare och det finns forskning som visar att möjligheten att få misslyckas är en viktig del i att kunna lyckas riktigt väl. Vi kanske alla också kan känna att den skötsamhet som grundar sig i rädsla får oss att känna oss ynkliga, dåliga och misslyckade. Det är dock ytterst få av de skötsamma som är det på grund av rädsla, de flesta är det på grund av att de tycker om sina omvärld och vill sin medmänniskor väl. Tänk vilken potential det finns i allas vilja att sköta sig, samarbeta och skapa nya saker tillsammans. Om bara toleransen för misslyckandet  finns med så blommar kreativiteten. Det går att se misslyckanden som sköna möjligheter att göra nya lärdomar.

se på alla kronbladen så olika annorlunda skapande kreativ helhetMänniskor fungerar inte med ordet ”inte” och när vi inte ska tänka på isbjörnar så mitt medan vi tänker på en solig söderhavsö så kommer isbjörnen vankade på stranden och solbadarna skriker. Det finns förstås inte  någon anledning att använda uttrycket ”inte duktig”. Däremot kan uttrycket duktig få komma till heders igen och rädslan för det bör tas bort. Anne-Marie Körling funderar i  Någon sa – Du är duktig kring vad som egentligen ligger i ordet och att ett så generellt uttryck fylls med uttalarens subjektiva värderingar. Lärare har sedan långt tillbaka kunnat lyfta alla inklusive de allra duktigaste med beröm av deras prestationer. Det är ett starkt redskap. Starka redskap behöver dock ha utövare som kan hantera dem och vi behöver fortsätta med att professionalisera läraryrket, skapa våra olika yrkesidentiteter för elever är så olika att de behöver möta olika lärare som alla har en stark yrkesidentitet och värderingar kring sitt uppdrag. Då kanske  ordet duktig i och för sig inte används så mycket för det konkreta välformulerade berömmet behöver mycket mer men ändå kan ordet få komma tillbaka som symbol för det vi alla vill vara. Orden skötsam och duktig är ord som ska hänga ihop med mål. I den målstyrda världen vi lever i måste vi se till så att vi ser till att målen är värda att uppnå. I denna värld så välkomnar vi uppföljning men kämpar för att den ska mäta det som är det viktiga. Skolan måste ha elevfokus i denna framtida värld och ingen ska kunna sopa problem under mattan utan skolan måste åtgärda det som är fel snabbt. Alla lärare som gör fantastiska prestationer är värda att skolan är duktig på att åtgärda problem och skötsam när det gäller att synliggöra dem. Alla elever som kämpar under en så viktig del av sitt liv är värda lärare som är duktiga i att möta deras behov och skötsamma i att inrikta sig mot skolans mål och värderingar. Alla duktiga och skötsamma elever är förebilder för hur lärandet ska gå till och de får klasser att röra sig åt ett positivt håll och de ska belönas av andra elever genom att dessa också strävar efter att vara duktiga och skötsamma och belönas för detta på samma sätt. Så skapar vi en skola i en god cirkel, en skola med fokus på det positiva, det som odlar kreativitet och får människor i det framtida samhället att samarbeta.

Skolan måste vårda sina mål och orden för dem, det är så vi skapar en kreativ nästa generation.

 

16 Comments

Filed under Entreprenörskap, Skollyftet, Skolutveckling

16 Responses to Skötsam och duktig för att bli kreativ

  1. Bra resonemang och skolan måste sluta att förtala sina egna mål. Det är tjänstefel för en lärare att vara emot uttrycket duktig. Sen finns det en oerhörd fara i lydnad. Hur kunde lärare vara lydiga och gå med på att införa den ”Nya matematiken” och andra stollerier?

    • För mig är varken duktig eller skötsam ord som klingar vackert. Så mycket negativt har för mig blivit i samklang med dessa ord. Att vara duktig och skötsam har för mig blivit likställt med att anpassa sig till normen och att utföra uppgifter på ett sätt som någon annan har bestämt ,enligt någon annans ram och regleverk. Begreppen har också likställts med att få något igengäld, ett betyg, en guldstjärna en förtur. De som anpassar sig har lyckats oavsett vad de har anpassat sig till.

      Att säga att någon är duktig är ju heller inte någon uttömmande förklaring på vad personen verkligen kan. Han är duktig i skolan. Vad betyder det? Jag gillar Anne-Marie Körlings formativa bedömningar och funderar vad vi igenltligen behöver orden duktig och skötsam till?

      Varför är de viktiga att bevara?

      • Vi är så beroende av varandra och i framtiden så kommer vi bli ännu mer beroende av varandra. I den framtiden blir det ännu viktigare att alla personer i samhället tar ansvar och sköter det som behövs. Tänk situationen att läkaren inte är skötsam utan slarvar med journalerna så att någon annan gör en missbedömning.

        Kraven på vad vi ska prestera kommer att höjas i en global värld där länder borta i Asien gör enorma framsteg när det gäller kunskap och handlag. Vår omvärld ställer allt svårare krav på alla medborgare för att möta miljöproblem och teknikkonkurrens. I det samhället behövs väldigt många människor som är duktiga på en mängd olika saker.

        Att vissa upplever de här två orden så negativt är själva varningsklockan för mig, det som säger att nu är det dags för en synvända innan vi överger två viktiga mål för att bygga ett bättre samhälle. I linje med det Anne-Marie skriver så är det oftast bättre att vara mycket mer konkret än att använda vare sig duktig eller skötsam men det finns en stor fara i att ge dem negativa valörer. Vi ger därmed ett budskap till våra unga att de inte är eftersträvansvärda och det är de absolut. Istället ska vi ta möjligheten att fylla dem med många konkreta saker så att våra ungdomar kan få vara duktiga och skötsamma på olika vis. Det ska inte handla om att vara lydiga och göra det andra säger men det måste handla om att göra saker som är bra för andra runt omkring och det är inget fel i att det lönar sig att vara bra för andra. Motsatsen att det lönar sig att bära sig illa åt är däremot rent skräckinjagande. Vi bör välja den positiva vägen.

  2. För mig väcktes tankarna kring de här orden av en diskussion kring att gamla tiders duktiga och skötsamma flickor som blev lärare och attt deras lydighet skulle vara förklaringen till attt yrket fått så kraftigt sänkta löner.

    När jag upptäckte att mina varma inkännande fröknar räknades till den här lite föraktade gruppen började jag undra vart vi är på väg. Jag efterlyser någon typ av synvända.

  3. Men vad innbär då skötsam och duktig för er? Vad lägger ni för betydelse i orden?

    • Mattias Fröjd

      Jag måste hålla med Linda Linder, ”skötsam” och ”duktig” är begrepp som dels är nedvärderande eftersom de inbegriper att det finns en institution som bedömer huruvida man är just detta, som står över eleven som ett moraliskt föredöme, och dels helt ointressanta för mig som pedagog eftersom det faktiskt inte har det minsta att göra med elevens kunskapsnivå. Jag skulle gärna vilja veta vad skribenten lägger i ordet ”skötsam”, det känns som att det ligger oroväckande nära att bedöma elever i ”ordning och uppförande”, vilket sannerligen inte hör hemma i en modern skola.

    • @Linda, det känns som att skötsam kan översättas med att man sköter det man ska och duktig att man klarar uppgifter bra och effektivt. Jag ser ingen anledning till att blanda ihop dessa begrepp med lydnad, institutioner som bedömer och det som handlar om att välja ”vilka” uppgifter eleven sköter och ”vilka” mål eleven strävar mot.

      @Mattias jag ser en fara med ditt sätt att resonera. Jag har alltid revolterat mot diktatorer och ifrågasatt de som varit tvärsäkra på lös grund men en viktig poäng med hela inlägget är att vi kan svänga över åt andra hållet och hylla de som missköter sig och premiera de som inte anstränger sig. Det vore inte bra!

      Skolan måste ha en positiv inställning till:

      1. De elever som anpassar sig till de andra så att klasser och grupper kan lyckas så bra som möjligt.
      2. De elever som anstränger och lyckas uppnå de mål samhället har för skolan.

      De här två sakerna genomsyrar alla skolor i hela världen som lyckas bra och vi ska inte tappa bort orden som beskriver detta. Dessa positiva tankar ger mycket möjligheter till ett skollyft.

      • Men Jan. Att någon sköter det de ska eller klarar en uppgift bra och effektivt är fortfarande subjektiva sanningar om någon. Hur skulle du ställa dig till att jag gör uppgiften på ett annat sätt än du har tänkt ? Det handlar ju fortfarande om att ha en mall, en ram för hur något ska göras och när man gör efter den mallen så är det skötsamt eller duktigt enligt den som har satt upp mallen.
        Jag kanske inte manglar mina lakan eller gör mat till min man varje kväll, vilket hans farmor skulle anse vara skötsamt och duktigt av en kvinna. Jag kanske hellre gör ett inlägg om bedömning på en blogg och försöker förändra något varje dag på mitt arbete, det betyder inte lika mycket för farmor, betyder det att jag inte är skötsam och duktigt då eller?
        Jag förstår bara inte varför dessa orden ska ingå i en bedömning. Eller hur menar du att de ska användas, vad ska de tillföra?

        • Skötsam och duktig är breda sammanfattningar av egenskaper. När det gäller betyg och bedömning så hävdar jag att vi ska göra allt sådant så avgränsat som möjligt och då ska absolut inte sådana här breda begrepp användas.

          De här orden har bara sin plats när vi pratar om flera elever, där vi rent självklart önskar att de är duktiga och skötsamma. Något som dagens elever redan är i oerhört hög utsträckning.

        • Duktig: redig, ambitiöst, skicklig, kompetent
          Skötsam: ordningsam, städad, ordentlig

          Källa: http://www.ordlista.se

          Det står faktiskt inte lydig någonstans. Jag är medveten att jag kanske skriver någon på näsan just nu men om man ska kunna komma vidare i en diskussion kan man inte fastna i begreppen. Om du vill att vi ska acceptera att du lägger in en viss betydelse av orden bör du acceptera andras tolkning av dem också. Eftersom allt är subjektivt måste det ju finnas vissa ramar och strukturer som gör att man överhuvudtaget kan kommunicera.

          Vilka ord använder du i din bedömning?

  4. …och så tror jag inte att kreativitet handlar någonting om att anpassa sig. Kreativiteten utvecklas när man vågar gå utanför det redan tänka och tänka i andra banor.

    • Mina erfarenheter som uppfinnare och utvecklare visar entydigt att begränsningar i frihetsgrader stimulerar mycket mer än de hämmar kreativitet. När allt är tillräckligt bra så försvinner utmaningarna och drivkrafterna. Jag hävdar att en majoritet av de som är riktigt kreativa behöver ett socialt sammanhang för att få bästa möjliga interaktion och idétillväxt och då måste de kunna anpassa sig till detta. Kreativiteten utvecklas bäst när det är tillåtet att misslyckas men detta hänger då ofta ihop med att det är riktigt svårt att lyckas så att hjärnan utmanas till att tänja på gränserna och tänka i nya banor.

      • Det märks att du sysslar med teknikutveckling. Jag har en kollega som brukar säga att man måste utgå ifrån en orimlighet och försöka göra något rimligt.

        • Jag kan irritera mig på vissa teknikutvecklingsbranscher där ledningen ber medarbetare ”att trolla med knäna” stup i kvarten. Riktigt stora genombrott kommer i och för sig ofta i väldigt pressade situationer men mer vardaglig kreativitet passar bättre ihop med lite mer måttliga utmaningar.

          Jag undervisar bland annat i teknikutveckling men har sökt mig till skolan då mina intressen är bredare än bara detta. Skolan är fortfarande en härlig mötesplats av många kompetenser. Skönt att vi har några konkurrensfördelar i dessa tider av ytterligare sjunkande ansökningar till lärarutbildningen och en lönerevision som verkar bli den sämsta på mycket länge. Diskussionen kring ordens betydelse är ytterligare en sådan där härlig sak jag har med mig från barnsben där det känns som att du, jag och många andra i skolans värld har det som ett gemensamt intresse.

  5. Den anti-skötsamhet som utbreder sig drabbar de svagaste oerhört hårt. Det är de som behöver gruppen för att klara sig!

  6. Pingback: Auktoriteternas bemötande av elevernas uppror « Jans Syrliga KaramelLer

Kommentera