Förutsättningarna för de kreativa lösningarna

Tänker tillbaka på min lärarutbildning och när jag gick ut. Jag hade lärt mig PBL genom en PBL övning, jag hade diskuterat, praktiserat, avlyssnat samt analyserat det flerstämmiga klassrummet och jag hade vänt och vridit på hur olika eleverna möter olika sorters innehåll i en grupp lärarstudenter där alla hade så olika perspektiv. Olga Dysthe var en symbol för vad lärare kan åstadkomma, Ferenc Marton hade gett mig en enorm repertoar för att möta olika elever och Nils-Eric Liedman berättade om kunskapens olika vägar. Praktikperoiderna hade varit fyllda.  Palle hade visat hur oerhört roligt det är att bygga relationer med eleverna, Lorens hade visat på det ständiga sökandet efter nya bättre sätt och Catharina hur det är att ligga tätt för att få en elev över en tröskel.

När jag sen kom ut i skolverkligheten så var det en stor sorg att upptäcka att alla de mer erfarna lärarna som drömde saker så lika mina kämpade med läromedel som föll i sönder, laborationsutrustningar som ingen kunde laga och skolledningar som hade sina tankar någon annanstans än på undervisningen. Det var så mycket fokus på INTE. Det skulle inte vara ämnesgrupper, det skulle inte vara genomgångar, det skulle inte innehålla några risker, det skulle inte vara svårt, ….. Den viktigaste förutsättningen för att tänka nytt, dvs rätten att få misslyckas, den rätten var ofta borttagen.

visst är knoppen på gång att bli en härligt kreativt skön blomma.Det var helt självklart att börja tänka kring vilka förutsättningar som behövs för att införa nytt. För mig med en bakgrund som chef, ledare och kvalitetsansvarig så var det naturligt att analysera alla nya saker utifrån de framgångsrecept som jag hade fått i mig under så lång tid.

 

 

 

 

1. Skapa förutsättningar genom djupa och breda insikter kring organisationens resurser, problem och de kompetenser som finns.

2. Arbeta med små och ständiga förbättringar och förankra alltid målen oerhört väl så att alla vet vart de ska sträva.

3. Det är hur förändringar genomförs som är viktigt, det är inte exakt i vilken form de slutar som är det avgörande.

Det är dags att skolans värld börjar ägna sig åt uppföljning av det viktigaste uppdraget och att alla inser Att lärare prioriterar olika är det som ger skolan kraftSkolan måste vårda sina mål och sköta om de ord som definierar det vi gör och en satsning på Ledarskap för bra kompetens är värt varenda krona. Framför allt måste vi flytta fokus från förändringar för att åstadkomma besparing till förändringar för att ge eleverna bättre kunskap. Ett sunt ekonomiskt tänkande kring vilka undervisningsformer ger mest kunskap till eleverna per lärartimme ska förstås alltid finnas med men inget sunt företag fokuserar på besparingarna mer än det som ska åstadkommas. Skolan måste ha kunskapsfokus långt mer än alla andra former av fokus.

Då kan vi använda PBL i undervisningen utan att fastna i administrativa rutiner och konflikter mellan lärares olika mål.  Då tar vi hänsyn till de nya kompetensbehov som behövs när ett tema ska startas upp och det ledarskap som är oundgängligt för att få teman som visar upp innehåll för eleverna på helt nya sätt. Då behåller och odlar vi det flerstämmiga klassrummet och får berättandet att bli en konst som bara hittar fler och fler former. Då samarbetar vi både kring eleverna och kring de resurser som behövs för att ge dem kunskaper. Vi inser att läromedel är en fantastisk källa för  att föra över erfarenheter och lektionsupplägg från erfarna lärare till de nya lärarna och samarbetar med läromedelsföretagen  för ju bättre läromedel desto större möjligheter för den enskilde lärarna att förädla undervisningen efter sina och klassens förutsättningar. Det är  viktigt att bygga upp kunskapens förutsättningar om vi ska få till lyckosamma nya undervisningssätt.

av Jan Lenander

2 Comments

Filed under Entreprenörskap, Förutsättningar, Skollyftet, Skolutveckling

2 Responses to Förutsättningarna för de kreativa lösningarna

  1. Det är dags att skapa förutsättningar för de olika undervisningsformer som behövs i skolan.

  2. Pingback: Framtidsämnen | Skollyftet

Kommentera