Läromedel en kreativ möjlighet

En av de berättelser som fanns i Zarembas DN artikel Så vandaliserade kommunen en skola handlade om att rektorerna tog och slängde matematikböckerna och hävdade att lärarna skulle undervisa utan läromedel. Den här episoden är förstås ett extremfall men det finns många exempel när det har hävdats att avsaknaden av läromedel skulle vara en fördel. Gamla slitna läromedel har inte kunnat bytas ut, inköpsstopp har inneburit att inte alla elever fått varsin bok, elever har inte kunnat ta med sig böcker hem osv. allt följt av ett hurtfriskt ”det är en frigörare av undervisningen”.

vi ska dra nytta av gammal fin erfarenhetVilka är det som skapar läromedel? Vad är det för grupp människor som skapar de läroböcker vi behöver frigöra oss från? Jag har mött dem, jag har läst deras bloggar och lyssnat på deras föreläsningar.  Läromedelsförfattaren är en lärare som älskar elevmöten, som ständigt ständigt söker nya vägar att skapa dynamik i klassrummet och att låta alla elever få vara med.  Hon brinner för att förmedla sina egna insikter så att många elever ska hitta bra vägar i sitt kunskapssökande. Läromedelsförfattaren är laborationsskaparen som njuter av att fundera kring hur experiment ska utmana och stimulera elevernas fantasi och kunskapstörst. De som skapar våra läromedel är människor som har mycket erfarenhet av hur bra lektioner skapas och vad som behövs för elevmöten. De är helt enkelt duktiga lärare.

Är då läromedel dyra? Det första intrycket med en klassuppsättning som kostar ca 10000 kanske kan kännas så men den kan ju återanvändas. Det tidigare systemet när eleverna fick böcker var inte mycket dyrare för då blev priset per bok lägre. Jämför man det sen och upptäcker att det här är ungefär som kostnaden för en lärararbetsvecka så kan det gå snabbt att dra slutsatsen att det här är ett billigt sätt att låta eleverna möta mycket erfarna lärares kunskaper. En satsning på läromedel lyfter skolan.

Den stora kritiken handlar om att läromedel binder upp läraren och att de leder till att läraren läser innantill och följer väldigt stereotypa mallar för sin undervisning. Nya undervisningssätt ska införas med kompetens diskuterar vikten av kunnandet som gör att en undervisningsmetod lyckas och här kan paralleller dras.

  1. Att använda ett läromedel rätt kräver omfattande förkunskaper, läraren måste kunna tillräckligt mycket för att förstå vad författaren avser både när det gäller ämnesspecifikt och didaktiskt.
  2. När det finns en struktur för bra undervisning så kan en duktig lärare göra oerhörda modifieringar och skapa sin helt egna undervisning medan även den bäste som blir utlämnad utan något att utgå ifrån blir väldigt stereotyp. Läromedel skapar en grundkompetens att bygga vidare på för en rad olika härliga undervisningsformer.

Vi har i Sverige en vikande produktion av läromedel på svenska samtidigt som eleverna inte fått det lättare att tillägna sig skriven text på engelska. En satsning på läromedel skull kunna bli en stor möjliggörare för den skulle kunna starta en god cirkel med ett positivt samtal om vilka redskap som är de bästa för framtidens klassrum. Att det skulle öppna upp ytterligare karriärvägar för lärare som brinner för att förmedla något från sin undervisning är en skön bieffekt. Även läromedlen utvecklas och blir mer och mer IT-baserade och här har vi chansen att se till att Sverige är med och håller världsklass.

Läromedel gör det möjligt att hitta kreativa nya undervisningsformer, kreativa möjligheter för kompetensutveckling dvs. kort sagt kreativa lösningar för skolan.

av Jan Lenander

10 Comments

Filed under Förutsättningar, Kreativitet, Skolutveckling

10 Responses to Läromedel en kreativ möjlighet

  1. Jag håller med om att läroböcker i skolan är viktiga. För lärare med svaga kunskaper kan det förstås bli så att man alltför tätt och fantasilöst följer lärobokens upplägg. För några år sedan granskade jag och en kollega (Lars G. Lundh) psykologiböcker för gymnasiet. I en recension av den mest sålda skrev vi om de många svagheter den innehöll. Den var inte alls uppdaterad till dagens kunskapsnivå utan t.ex. psykodynamisk teoribildning användes övervägande i boken, trots att denna verkligen är på väg ut. Flera andra feltänk förekom i boken och även motstridiga budskap kunde återfinnas.
    Denna bok var skriven av en lärare med stor erfarenhet av undervisning i ämnet, men som uppenbarligen inte hade hunnit att följa med i senare tiders kunskapsutveckling.

    När det gäller läromedel skulle jag vilja se mer samarbete mellan aktiva forskare och lärare i de aktuella ämnena. För kvalitetens skull.

    • Forskningsanknytning är viktig för att höja kvaliteten och vi måste förstås arbeta på att kvaliteten hela tiden höjs. Det finns många moderna sätt att skapa samarbeten och att sen erbjuda flexibilitet i vad som trycks i bokform. Det känns också som att alla verkligen måste fundera mer kring behovet av att komma ut med tätare upplagor och flexibelt utformat kompletterande material. Det måste förstås finnas ekonomiska drivkrafter till att lyckas med detta.

  2. Den här debatten har jag verkligen efterfrågat för istället för att ifrågasätta läromedel borde vi arbeta på kvaliteten. Jag minns en ung lärare som använde en äldre kollegas lektionsmaterial. Både stereotypt och föråldrat.

    Det känns som att återanvändning av läromedel är en gigantisk suboptimering som försämrar uppdateringen av dem.

    • Håller med om att det ofta finns vinster med att köpa nya böcker till eleverna. Kan modern teknik hjälpa läromedelsföretagen att hitta en bra prismodell som stödjer detta.

  3. Jag tycker det är viktigt med läromedel. Bra läromedel som jag själv får välja. Läromedel som är uppbyggda så att jag som lärare kan välja och vraka, plocka godbitar och även får hjälp med individanpassade uppgifter. Jag ser läromedel som ett komplement till undervisningen och jag tror man kan bli oerhört låst om man följer ett läromedel till punkt och pricka.

    Jag tycker att det är viktigt att vi lärare kritiskt granskar de läromedel vi använder. Vi ska inför elever, föräldrar och kollegor kunna stå för de läromedel vi använder och jag tror vi måste ställa en del jobbiga frågor till varandra ibland för att vara varandras ”ögon-öppnare”. Jag är t ex är väldigt skeptisk till att man använder samma matematikbok till alla elever i samma klass. Det finns väl inte många svensklärare i lågstadiet som skulle ge sina elever samma bok att läsa oavsett hur elevernas läsförmåga är men när det gäller matematiken är det väldigt vanligt förekommande. Varför? För att vi inte är tillräckligt utbildade i matematik, kanske. För att vi inte är tillräckligt intresserade? Det finns säkert många anledningar.

    Sedan ställer jag mig kritiskt till att man låter läromedlen styra undervisningen i sådan hög grad att man glömmer bort att hålla koll på läro- och kursplanerna. En alldeles sann historia är läraren som bortförklarade elevernas bristande resultat i NP för att det momentet inte togs upp i boken. Skrämmande.

    Jag tycker det är viktigt att läromedel är aktuella och på så sätt är ju webbaserade läromedel att föredra. I min drömvärld skulle det finnas möjligheter att med enkla klick skapa individuella läromedel för eleverna. Med texter och uppgifter anpassade till just deras språk-/läsförmåga och på just deras nivå. Men så fungerar inte läromedelsvärlden. Och det är av den anledningen jag har svårt att följa läromedel. De kräver på något sätt att alla eleverna befinner sig på samma nivå och är det något som mina elever abolut inte gör är det att befinna sig på samma nivå.

    Jag tycker inte alls att läromedel är något ”fult” eller ”fel” utan jag har bara svårt att använda mig av dem så som det är tänkt. Och då slutar det ändå med att jag gör allt det mesta själv till slut. Nu är ju min elevgrupp exceptionell (nyanlända elever i olika åldrar och med olika skolbakgrund) på det sättet men jag skulle begå tjänstefel om jag gav samma lärobok till alla mina elever och det finns inte så många läromedel som räcker över det enorma spann jag har i min grupp.

    En diskussion om kvaliteten på läromedel och varför vi väljer att använda eller inte använda läromedel vore intressant.

    • Individualisering och läromedel är en väldigt stor frågeställning men jag lyfter fram att jag tror att även denna fråga diskuteras bäst med utgångspunkten att läromedel är bra och hur får vi fram bästa möjliga. När behoven av individualisering blir riktigt höga så tror jag bara IT lösningar kan göras tillräckligt effektiva. Kanske är det läsplattor eller varsin som ska gälla enbart då men i mer homogena grupper är bokformen väldigt mycket bättre för elever och det är kostnadseffektivt med den även om eleverna har dator också.

  4. Inga Johansson

    Läroböcker kan vara ett bra komplement till andra läromedel som vi använder i undervisningen, men för det mesta är de läroböcker vi har inaktuella eller omoderna. Jag har hoppats mycket på digitala läromedel, men hittills har jag mest blivit besviken. De som finns utnyttjar inte mediets möjligheter. Oftast är de bara en digital version av en traditionell lärobok. Här finns ett stort utrymme för nytänkande och kreativa läromedelsförfattare.

    • Vi måste vara positiva till läromedelsförlagen så att de vågar tänka tillräckligt nytt och vi måste arbeta för att skolledningarna ökar denna budgetpost för det är så vi får till bra uppdatering av läromedel. Sen anser jag att det är läromedelsföretagen som ska våga göra det riktiga nytänkandet inte den enskilda författaren. Jag hoppas att de kan hitta många tankar från opensource-industrin och fundera mer kring hur de kan arrangera samarbeten och specialanpassade utgåvor för enskilda skolor.

  5. Pingback: Läroböcker behövs i IT eran | Jan Lenander – Lärare är bra att ha, blogg

  6. Pingback: En analys av IKT i undervisningen « Fredriks blogg

Kommentera