Lyckad andraspråksundervisning

Det finns ett UR-program som jag tycker är väldigt intressant och givande för oss som har andraspråkselever i våra klasser. Programmet heter Språkresan special och finns bara som UR access och tyvärr inte på UR play. Det handlar om hur man skapar en framgångsrik andraspråksinlärning och i programmet får vi bl a möta Martin Bentancourt som berättar hur han med hjälp av sitt rappande kunde tillägna sig det svenska språket och hur hans lärare tillät honom närma sig skolspråket och skolämnena genom hans intresse för musik. Vilket påverkade hans skolresultat i positiv riktning. Martin Bentancourt gör nu många skolbesök för att prata om vikten av ett rikt språk.

I programmet intervjuas Pauline Gibbons och som vanligt har hon mycket intressant att förmedla. Eftersom inte alla har tillgång till UR access har jag valt att plocka ut Pauline Gibbons citat och publicera här så ni kan läsa och ta del av hennes ord. Hon pratar bl a om vikten av höga förväntningar och god relation till sina elever.

Relationen mellan lärarna och eleverna är det avgörande. Jag tror att lärarnas sätt att tilltala och tala om eleverna, har stor betydelse för hur det går för barnen i skolan. Blir man behandlad som en intelligent person som kan lära sig ett andraspråk, om man blir behandlad och tilltalad på det sättet och att läraren har höga förväntningar, så går det mycket bättre för barnen.

Pauline Gibbons talar ofta om att det är viktigt att elever med ett annat modersmål så långt det är möjligt integreras i den ordinarie undervisningen.

Jag tycker att så många barn som möjligt bör gå i vanlig klass. Det kanske inte går om de precis har kommit till Sverige, men jag anser att andraspråkselever så fort som möjligt bör placeras i samma klassrum som alla andra.

En annan viktig aspekt som Pauline gibbons ofta belyser är att språk- och kunskapsutveckling går hand i hand.

Det är en fördel om man lär sig andra saker med hjälp av språket. Om man bara fokuserar på språket finns inget egentligt innehåll. Men i en vanlig klass följer man den vanlilga läroplanen och det verkar som att folk lär sig ett andraspråk bättre om de använder det för att lära sig andra saker. Om man integrerar språk och innehåll, så som jag har föreslagit, så ‘återvinns’ språk och begrepp. De omtalas mer än en gång. Barnen lär sig sitt andraspråk genom det ämne som lärs ut och de lär sig om ämnet genom språket. Det blir en dubbeldos där språket och begreppen stöder varann.

I den svenska skolan har många lärare synen att andraspråkseleverna inte kan tillräckligt mycket svenska för att hänga med på lektionerna och många lärare önskar att svenska som andraspråksläraren ska ta mer ansvar för eleven. Det är inte ovanlingt med lösningar där elever går ifrån den ordinarie undervisningen för att få undervisning i svenska som andraspråk. Om detta säger Pauline Gibbons:

Vi kan inte låta barnen vänta tills de har lärt sig ett andraspråk innan de kan lära sig allt annat. Det är ett annat viktigt skäl till att sätta dem i vanliga klasser: Att de kan lära sig saker medan de utvecklar sitt andraspråk.

Om flerspråkighet säger Pauline Gibbons

Att se på världen på två eller tre olika språk måste vara en fördel och det vi vet om tvåspråkighet tyder på att det har positiva effekter på alla aspekter av inlärningen. Ett av mina favoritcitat är: ‘Huruvida man lär sig ett språk beror på ens sällskap’. Deltar man i många olika sammanhang har man större chans att lära sig ett språk fullt ut än om man bara sitter i ett klassrum och lär sig grammatik.

Pauline Gibbons poängterar ofta vikten av vårt synsätt.

Ett flerspråkigt klassrum är något som alla inblandade kan dra nytta av. Vi måste se flerspråkighet som en resurs, inte som ett problem. Ett flerspråkigt klassrum är rikare än ett enspråkigt. Det handlar om att ändra inställning. Barn som inte talar svenska ska inte ses som problembarn utan som potentiellt tvåspråkiga som redan talar ett annat språk. De talar inte lärospråket men de talar ett annat språk.

I programmet får vi även träffa Monica Axelsson, docent i tvåspråkighetsforskning, och hon pratar om de svårigheter vi har idag när vi ska bedöma vilka elever som ska läsa svenska som andraspråk.

Vi har kommit till det läget att vi nu har en andra och tredje generationen, kanske fjärde generationen, och där blir det ganska svårt att göra en bedömning vem som behöver svenska och vem som behöver svenska som andraspråk. Vi kommer mer och mer in i att vi behöver ett gemensamt ämne och eleverna som har svenska som andraspråk kan dra väldigt stor nytta av de elever i klassrummet som har svenska som modersmål.

Monica Axelsson tar även upp skillnader mellan att tillägna sig ett vardagsspråk och ett skolspråk.

Det är ganska lätt när man kommer till ett nytt land, en ny miljö, att lära sig vardagsspråket. Det klarar alla på ett år eller två. Men det som tar lång tid och som kräver en mycket större insats och stöttning från skola och så vidare, det är det här skolspråket, att lära sig språket i de olika ämnena. Utan att behärska skolspårket når man inte skolframgång, dvs man får inte några bra betyg i skolan. Vi har fyra studier internationellt som säger att det tar mellan 4 och 8 år att lära sig skolspråket.

I programmet får vi även besöka olika klassrum där man på ett konkret sätt får ta del av hur man kan arbeta språk- och kunskapsutvecklande och utifrån genrepedagogik. En av skolorna man besöker är Knutbyskolan som jag skrivit om tidigare.

Ytterligare en bonus i programmet är att få se Stavros Louca i sin hemmiljö, i sin egen klass i Rinkebyskolan, där han pratar om vikten av goda språkkunskaper för att kunna förstå matematiken. Vi får även höra hur hans elever med jämna mellanrum rättar Stavros när han uttalar ord fel på svenska, något som Stavros respekterar och tar till sig av. För om de får rätta mig, får jag rätta dem när det gäller matematiken, säger han.

Jag har tidigare tipsat om ett annat intressant UR-program ”Barn av sitt språk – på väg mot ett andra språk” och troligtvis är även det ett UR access-program nu men har du möjlighet att ordna så du kan logga in via din AV-central så se även det programmet.

Båda dessa program är väldigt aktuella nu inför implementeringsarbetet med Lgr 11. För det är ju så att det tydligt poängteras i våra styrdokument att språkutveckling sker i alla ämnen, vilket jag skrivit om i inläggen Språkets betydelse i Lgr 11 och Ämnesdidaktiska perspektiv på lärande.

//Anna Kaya

3 Comments

Filed under Språkutveckling, Svenska/Sv som andraspråk

3 Responses to Lyckad andraspråksundervisning

  1. Barn av sitt språk verkar i alla fall finnas på Play http://urplay.se/158705

  2. Att se världen med fler språk i sina kunskaper är en oerhörd tillgång och inte något som behöver stå i motsättning till ett härligt djup i ett eller flera språk. Det är inte så att man någonsin kommer till en nivå där mer kunskaper i ett språk är det minsta onödigt.

    Vi är förstås alla så oerhört medvetna om att vi ska möta eleverna på rätt nivå och med hjälp av de intressen eleverna har men det betyder inte att en inspiratör som exemplifierar sin väg med hjälp av musiken skulle vara spela mindre roll. Vi behöver mer stimulans och verkliga berättelser.

  3. Pingback: Läsning och sportlov | kajsasi

Kommentera