Väl fungerande skolor är allas ansvar

SVD Brännpunkt skriver Skolinspektionen att de är beredda att straffa de huvudmän som inte ser till att det satsas för att de skolor med hög andel flerspråkiga elever ska nå goda resultat. Skolinspektionen skriver att dåliga skolresultat ofta skylls på yttre faktorer som att skolorna har hög andel elever med flerspråkig bakgrund, eleverna har kortutbildade föräldrar (ok, de skriver lågutbildade men jag använder kortutbildade) och andra förklaringar som inte skolan kan påverka.

Såklart kan en del av orsakerna handla om detta, men att skylla ifrån sig är samma sak som att inte ta ansvar. För huvudmännen, skolorna och de enskilda lärarna har ett stort ansvar att ta. Samt föräldrar och elever. Och rikspolitiker. Faktum är att om vi vill ha väl fungerande skolor i ett väl fungerande samhälle är det allas vårt ansvar.

Så. Vad kan huvudmän, som har många skolor med låga resultat och hög andel elever med flerspråkig bakgrund, göra för att höja resultaten? Jag skriver som jag brukar göra. Satsa från början och låt det kosta. Satsa på mindre barngrupper i förskolan, satsa på att kompetensutveckla förskolepersonal, förskollärare och övriga lärare i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Låt det finnas plats för alla barn i förskolan för det är i förskolan vi språksocialiserar in barnen i skolspråket, det språk som är nyckeln till skolframgång, precis som jag skrev i ett inlägg om hur man kan vända resultaten i Rosengård eller i inlägget som heter PISA – förväntade vi oss något annat?

Arbetet i förskolan är av yttersta vikt för att barnen ska lyckas i sitt framtida skolarbete. Det finns forskning som visar att barn som gått i en pedagogiskt stark förskola lyckas bättre i skolan än andra (Jag kan inte länka just nu men vet du vilken undersökning jag pratar om får du gärna länka) och när det gäller flerspråkiga elevers skolframgång tror jag det är ännu viktigare.

När barnen väl börjar skolan måste vi lärare ha kompetens i hur man lär på sitt andraspråk, vi måste veta vad som är modersmålspåverkan och vad som är annat. Vi måste veta vad det är i skolspråket som vållar svårigheter och vi måste kunna dokumentera våra elevers framsteg. Många av elevernas ”fel” är i själva verket tecken på utveckling men utan kompetens i andraspråksutveckling går dessa tecken lärarna förbi. När jag funderar över detta blir jag riktigt, riktigt irriterad över att det inte krävs kompetens i svenska som andraspråk för 1-3-lärare för att bli behörig att undervisa i ämnet svenska som andraspråk. Behörighet i svenska räcker enligt förordningen. Och tro mig, det räcker inte. Det ultimata vore om man kunde arbeta två lärare i varje klass. En andraspråksexpert och en ämnesexpert. Eller liknande kombinationer. En annan bra lösning vore att det fanns möjlighet att arbeta i mindre grupper. Inte för små men inte alls så stora som klasserna ofta är nu.

Vi måste även låta de elever som har ett starkt modersmål får fortsätta att utveckla detta samtidigt som de får kunskapsutveckling i form av studiestöd. Detta har eleverna rätt till men det är långt ifrån alla som får det.

Det finns skolor som lyckas bättre än andra och jag tror att det som kännetecknar dessa skolor är att de tar ansvar. De förändrar och utvecklar. De inser att det inte går att använda samma arbetssätt och material med flerspråkiga elever som med helsvenska. De inser att det inte går att se på svenska som andraspråk som ett ”stödämne”, ett ämne man går ifrån och läser i en skrubb någonstans utan de lyfter in språkutvecklingen i skolans alla ämnen. Dessa skolor ser möjligheter i stället för problem och de lyfter sina elever i stället för att placera dem i fack som de har svårt att ta sig ur.

På ett sätt blir jag tacksam över att Skolinspektionen så starkt påpekar att detta faktiskt är huvudmännens och skolornas ansvar. På ett annat sätt blir jag oerhört beklämd över att detta över huvudtaget ska behöva bestraffas. Något så självklart.

Väl fungerande skolor är allas ansvar. Vi måste lära av varandra. Vi måste inse att skolframgång kostar mer i vissa områden än andra och att det enda sätt vi kan bryta upp vårt segregerade samhälle är att bygga upp en likvärdig förskola och skola där alla barn ges möjlighet att lyckas.

Det är allas vårt ansvar. Var vi än bor och var vi än arbetar.

//Anna Kaya – inlägget även publicerat på Ny i svenska skolan

8 Comments

Filed under Skoldebatt, Skolutveckling, Språkutveckling

8 Responses to Väl fungerande skolor är allas ansvar

  1. Jannie Jeppesen

    Fint inlägg. Gillart.

  2. Du har helt rätt.
    Svenska som andraspråk är ett eget, unikt ämne.

    • Svenska som andraspråk är ett eget ämne men vi får inte glömma bort att andraspråksutvecklingen går hand i hand med kunskapsutvecklingen, som sker i skolans alla ämnen. Vi är således språklärare allihop.

  3. Håller helt med. En bra skola är allas ansvar. Och det blir så mycket bättre när man inom skolan letar efter nya vägar och nya sätt att arbeta. När lärarna fungerar som ett lag, och skolan är en bra arbetsplats för alla de som är där – då blir det riktigt bra!

  4. När vi pratar om allas ansvar känns det viktigt att säga att Skolans problem är enbart ledningens fel för lärarkåren har haft alldeles för många som velat ge oss dåligt samvete. Lärare i allmänhet tar mer än väl det ansvar som är rimligt att begära och vi behöver inte som kår finna oss i att vara syndabockar.

    Det du skriver om breddat ansvar för våra ungdomar och om språkets roll kan bara applåderas.

  5. Annika Söderlind-Blank

    Bra inlägg!

    Dessutom är ett välutvecklat modersmål gynnsamt för andraspråksutvecklingen förutsatt att det finns kompetenta lärare som kan låta modersmål, andraspråk och kunskapsutveckling få löpa parallellt. Självklart är detta en fråga för skolledning och politiker också för att kunna möjliggöra ett sådant arbete. Finns ju flera studier som visar på detta och jag antar att du känner till dem men kanske inte alla andra. Nygren-Junkin och Thomas & Collier dyker upp i mitt huvud spontant.

Kommentera