Unga är inte dumma i huvudet för att de inte förstår poängen med demokrati – det är skolan som inte fyllt sitt syfte

Idag kom det en artikel i Dagens Nyheter om hur många svenska ungdomar inte ser demokrati som särskilt viktigt, och till och med var likgiltiga till om Sverige skulle ha var demokrati eller diktatur. Här har den svenska skolan en mycket stor roll. Följande text är ett utdrag ur min tentamen i pedagogik, och bör påvisa tydligt varför demokrati i skolan är så viktigt.

Varför och hur bör man arbeta med demokrati  i den Svenska skolan?

I styrdokumenten för den Svenska skolan har det under ett antal år funnits två uppdrag, kunskapsuppdraget och värdegrundsuppdraget. Dessa två är i lagens mening värderade lika, de ska alltså ha lika stor tyngd i skolans arbete. Tidigare har själva metoden för hur detta ska ske varit problematisk, och det är den fortfarande, men med den regering vi har idag görs ett klart ställningstagande om att kunskapsuppdraget ska uppvärderas. Fokuset på värdegrundsuppdraget har beskrivits som ”den svenska flumskolan”. De mjuka värden som detta uppdrag ska fostra Sveriges skolungdom i har genom politisk retorik prioriterats ned, detta trots att även den nya skollagen värderar uppdragen lika.  Detta gör att jag anser att diskussionen om demokratiarbete i den Svenska skolan är viktig. Ska demokrati vara en variabel, det som den nuvarande politiska retoriken gjort den till, eller den grundpelare som skollagen uttrycker demokrati som ?

Som John Dewey, en känd teoretiker inom demokrati och skola uttrycker det, så är människans överlevnad kopplad till kunskapsöverföring, också samhällets överlevnad.  Allt eftersom ett samhälle utvecklas kan denna kunskapsöverföring inte längre ske direkt. Många av de lärdomar som tidigare generationer har tillgodogjort sig är inte längre dagsaktuella och kommer därför inte fram i det vardagliga livet. Om dessa lärdomar ändå är nödvändiga för ett liv i samhället behöver de institutionaliseras och överföras på ett alternativt sätt. Då krävs det en speciell typ av miljö där dessa kunskaper kan överföras.  Det tydligaste exemplet på en sådan miljö  är skolan.

Demokrati är ett mycket bra exempel på en sådan lärdom, den påverkar direkt det liv vi lever, men är så komplex att den svår att förklara utan abstrakta begrepp och tankeexempel.

Med den bakgrunden kan vi snabbt dra slutsatsen att utbildning och ett samhälles grundläggande värderingar är tätt sammankopplade.  Då Sverige är ett samhälle som har en demokratisk värdegrund bör alltså vår skola vara tätt kopplad till demokrati som kunskapsområde och värdegrund.  Detta innebär då att, precis som skollagen beskriver det, demokrati måste vara ett grundläggande fundament för den Svenska skolan. Vårt samhälle är byggt på demokrati och därmed måste vår skola syfta till att förmedla den kunskap och de värderingar som skapar ett demokratiskt samhälle. Något som hör till sammanhangen är att tillägga är att samhällsperspektivet är en tolkningsram, ett synsätt på vad lärande och utveckling handlar om. Det handlar  om att tolka lärande utifrån hur relationen mellan individen och samhället formas.

Dessutom, en annan anledning till att den Svenska skolan bör bedriva aktivt demokratiarbete är att medbestämmande också är en motivationsfaktor, det ger lärandet och skolsituationen större legitimitet i den lärandes ögon.

Men vad kan då göras för att den svenska skolan ska klara av att skapa ett demokratiskt samhälle? Min egen erfarenhet säger mig att demokrati måste göras tillgängligt för de som ska tillgodogöra sig den. Just på grund av demokratins komplexa natur med dess många abstrakta begrepp måste tillägnandet av denna göras mycket tydligt för eleven. Detta bör enligt mig enklast ske genom att lära sig att praktisera demokrati i verkligheten för att sedan kunna lära sig och tolka de begrepp som omger den.

Det jag argumenterar för är deltagarstyrning, en form av medbestämmande i skolan där alla som berörs av lärosituationen har påverkan på den. Skolan och lärandet utformas alltså i samarbete mellan lärare och elever.

Genom att skapa en demokratisk skolmiljö där beslut och förändringar föregås av demokratiska processer där allas åsikter kan göras hörda och bidra till en gemensam överenskommelse tror jag att funktionen av demokrati kommer att klargöras för eleverna. Att förstå syftet med demokrati och hur det skapar vårt samhälle är så gott som omöjligt om du inte kan koppla det till din egen situation och varför värderingarna skapar ett samhälle som är till gagn för alla såväl som dig själv.

Ett stort problem när det gäller att skapa denna demokratiska skolmiljö är ofta vuxenvärldens rädsla för att eleverna ska starta ett rättshaveri, där de skulle riva ner de samhällsstrukturer som demokratin byggt upp genom att rösta fram det på ett demokratiskt sätt. Detta är enligt mig en rädsla som om än den inte är omotiverad däremot inte är berättigad. Detta på grund av två orsaker.

  1. Fostras man så långt in i den demokratiska processen och de demokratiska värderingarna att man klarar av att fatta demokratiska beslut vore det irrationellt att fatta beslut som går stick i stäv med dessa värderingar.
  2. Om man trots detta skulle fatta ett sådant beslut är detta faktiskt inom ramen för hur demokrati fungerar. Demokrati innefattar värderingar, men ett ”rätt” eller ”fel” beslut finns inte så länge som processen som leder fram till det verkligen varit demokratisk.

Sammanfattningsvis,  att demokrati bör vara det som den Svenska skolan framförallt syftar till, och att vägen dit sker genom att man gör skolvärlden till en demokratisk institution där alla som verkar inom den kan vara delaktiga och där elevernas åsikter väger lika tungt som någon annans, detta för att fostra elever till demokratiska medborgare.

/Mimmi Garpebring, pedagogikstudent och skolpolitisk talesperson för Sveriges elevråd – SVEA

15 Comments

Filed under Okategoriserade

15 Responses to Unga är inte dumma i huvudet för att de inte förstår poängen med demokrati – det är skolan som inte fyllt sitt syfte

  1. Historielärarna i en studie (se min blogg) verkar glömma demokratifrågan
    i sin undervisning.
    Frågan är hur demokrati ska defineras? Är medbestämmande och delaktighet verkligen demokratinära ting? Tveksamt. Vad är det eleverna ser omkring sig i världen? Inte är det alltid demokrati i meningen att folket bestämmer.
    Om du blir lite mer precis, vad tycker du eleverna eleverna ska vara med och verkligen bestämma om i skolan?

  2. Minoritetsskydd, kunskap för att ta ansvar, konsensus istället för majoritetsbeslut, lokal mot central demokrati, yttrandefrihet och skydd mot kränkningar, listan kan bli lång av demokratifrågor där vi svenskar har olika syn.

    Ska skolan förändra samhället eller ska samhället förändra skolan och jag kan tänka mig att nöja mig med det senare? Jag vet att skolan kan bli väldigt klämd om den försöker med det första? Kan de som motsätter sig en sådan skola ha rätt att slippa det som de upplever som andras demokratisyn för sina barn.

  3. Jan, du skrev:
    Ska skolan förändra samhället eller ska samhället förändra skolan och jag kan tänka mig att nöja mig med det senare?
    Jag vill gärna se att skolan förändrar samhället på ungefär lika villkor som samhället förändrar skolan. Eller för att uttrycka det på ett annat sätt, skolan behöver närma sig samhället, utvecklas i takt med samhället och utbilda framtida demokratiska medborgare. Lyckas skolan med det så förändras samhället. Till det bättre. Vilket påverkar och förändrar skolan. En god cirkel.

  4. ”Minoritetsskydd, kunskap för att ta ansvar, konsensus istället för majoritetsbeslut, lokal mot central demokrati, yttrandefrihet och skydd mot kränkningar, listan kan bli lång av demokratifrågor där vi svenskar har olika syn.”

    Kanske det, men vad säger Läroplanen? Vi kan inte ”tycka” om saker som enligt läroplanen och skollagen är barnen och elevernas rättigheter. Så många vuxna slår ner på och behandlar unga med kontroll genom olika typer av maktstruturer- ignorerande, nedslående kommentarer (sänkningar), skambeläggande m.m. Den vuxne är fortfarande mallen både i förskola och skolan och de unga får ingen möjlighet att verkligen förstå vad det kan innebära att känna att de äger sin förskola/skola. Det är bara en plats där man ska anpassa sig efter vuxnas sett att tänka och se. Gör man detta på ett bra sätt, är man duktig på att anpassa sig så får man beröm. Lite som att lära hundar att sitta. Här kommer vi tillbaka till diskussionen om dialog i skolan, där katedern och numera de gamla skolbänkarna har återtagits sin plats som kontrollerande artefakter. Man stryper dialogen mellan de unga och kontrollerar således mer och mer av utrymmet de har för att tänka tillsammans. Detta för att man strävar efter ”lung och ro”. Är det det vi vill med våra unga?

  5. @annakaya gärna skolan i en god demokraticirkel men det är nog ändå bäst om idéer startar i samhälllet.

    @Linda när det gäller maktstrukturer så ska vi inse att skolan har någon som betalar dvs samhället. Läroplaner, kursplaner etc innehåller så mycket stoff att de klassens valmöjligheter är ytterst begränsade. Det är då helt naturligt att den som besitter kompetensen dvs läraren axlar ledarskapet mot dessa mål. Då kan undervisningen bli så effektiv att det finns lite valfrihet kvar för eleverna.

    • @ Jan
      Hm…ja och då kanske vi behöver fundera på vad som verkligen är viktigt att lära ut i skolan. Är det Hallands floder eller är det att etablea de värden och demokratiska priciper som skapar samhället.

      • Kanhända är det så att Hallands åar, ger ett ramverk för förståelse av vad som skedde när städer byggdes vid åarnas mynningar och där sen den tidens mäktiga samlades. Det finns en progression där viss geografisk kunskap är nödvändig för att förstå de maktstrukturer som vi historiskt mött. Striden om Jordanflodens vatten är en dagsaktuell maktfråga som dock har varit aktuell sen långt innan jesu födelse och även religiösa begrepp kan få nya perspektiv baserat på geografisk förståelse. Demokrati är ett mycket abstrakt begrepp som kräver oerhörda mängder av förförståelse för att få riktig mening.

        Ifall du läser längre ner så tycker jag dock inte att det är så hemskt att det abstrakta begreppet demokrati inte är bättre förstått. Ungdomar visar stort engagemang och kunnande när det gäller ett flertal demokratifrågor som är aktuella just nu.

        En sak att fundera över är ifall lärare som har abdikerat från ledarrollen kan vara ett av skälen till att så många elever önskar sig en diktator. Anarki är förstås ett snäpp värre än diktatur även om demokrati är bättre.

        • Håller med om att lärare som har ”abdikerat” är ett stort problem men jag tror snarare att lärarna inte förstår sitt ledarskap och inte tar det på allvar. En sak som också är svår att förstå är varför lärarna inte får eleverna med sig. Detta tror jag beror på att eleverna känner att skolan inte är meningsfull och att de inte tas på allvar. Om man inte känner att man kan påverka eller att de som bestämmer inte är intresserade av ens åsikt så finns där ingen anledning att vara delaktig. Det är en kris i förtroendet för ledarna som i det här fallet är lärarna.

          Sen är det ju inte så att motsatsen till diktatur är anarki .

          • janlenander

            De flesta lärare får faktiskt visst eleverna med sig. Det är undantag att det inte är så och i och för sig så är det så att undantagen ställer till problem.

            Det är tyvärr för många elever som får uppleva att alternativet till diktatur är anarki och det kan vara skälet till deras inställning till demokrati. Sanningen är förstås att demokrati är ett så stort begrepp så att det innefattar mängder av varianter och min förhoppning är att alla elever ska upptäcka någon variant som får dem att inse att demokrati är bättre än både diktatur och anarki.

  6. @Jan
    …..och vad återstår då annat än prat om en demokrati, som aldrig får upplevas.

    @Linda
    Just så. Den hunsade förstår att det bara är prat om demokrati, för det så ska vara.

  7. @torestad, det är inte alla demokratidefinitioner som innebär att vi inte har skillnader i makt. Det kan ju vara ganska påfrestande och dåligt om inte ökat kunnande leder till ökat inflytande. Visst känns det lite jobbigt när några som inte ens kan grunderna inom miljö, medicin, organisation ska uttala sig oerhört tvärsäkert. Att tvinga människor att läsa på först är sunt. Det handlar inte om att hunsa dem.

  8. Vi ska kanske inte se ett problem utan en möjlighet i ungdomars syn på demokrati. Är det inte så att frågor kring integritet, skydd mot kränkningar och krav på öppenhet är ytterst starkt. Är det inte så att ungdomstiden alltid inneburit smalare fokus men att det också varit ungdomarnas styrka när det gällt att förändra. Kanske har vi en period nu som ger oss ett öppnare samhälle men ändå med bättre integritetsskydd.

    • För min del innebär står begreppen ´öppnare samhälle´
      och ´personlig integritet´ i ett delikat motsatsförhållande till varandra.
      Öppenhet om, för, till vad? Om allt utom en själv?

      • Det kan jag hålla med om det är kanske därför jag gärna ser att unga ögon granskar detta problem och driver på om bra idéer. Det finns absolut vägar för att åstadkomma öppenhet och hög integritet i samklang. Ju mer jag smakar på det, desto mer positivt låter det.

  9. Pingback: Medias krig mot unga | Ung&Dum

Kommentera