Lärares yrkesspråk

När det gäller frågan om läraryrkets låga status funderar jag kring vikten av ett professionellt yrkesspråk. Att lärarna saknar ett gemensamt yrkesspråk, ett metaspråk, har bl a Kjell Granström skrivit om och jag tänker att avsaknaden av ett yrkesspråk påverkar vår professionalitet, vår yrkesstolthet och vår status i allra högsta grad.

Jag tänker att om vi har ett gemensamt yrkesspråk skulle det ge oss möjligheter att tala om lär-, utvecklings- och undervisningsprocesser på nya sätt. Hur ofta pratar vi egentligen om hur vi undervisar? Vad vi undervisar i och vad vi använder oss av för material är sådant vi pratar om men hur ofta pratar vi om hur vi egentligen undervisar och om hur eleverna lär sig och vad?

Hur skapar vi förståelse för varandras yrkesutövning om vi inte har ett gemensamt språk att dela erfarenheter på? Vi delar praktiska erfarenheter med varandra, händelser och upplevelser, men saknar kanske yrkesspråk för att kunna lyfta de pedagogiska frågorna till en högre nivå. För att kunna se samband och strukturer i ett större perspektiv.

Skolverket har gett ut en rapport med namnet Visionerna finns, men inte tiden – 46 lärare om nödvändiga och önskvärda villkor för utveckling och förändringsarbete i skolan (.pdf) och där beskrivs att många lärare saknar ett språk att beskriva förändringsprocesser samt synliggöra och tolka det som sker i det pedagogiska arbetet. Det handlar inte om att vi inte pratar med varandra, det handlar om att vi använder ord och begrepp på olika sätt vilket försvårar för förståelsen och bidrar inte till utvecklingen av vårt yrkesutövande. Sedan är ju tidsaspekten en oerhört viktig fråga som vi nog får diskutera i ett eget inlägg.

För att öka läraryrkets status krävs ett flertal förändringar men en viktig del är att lärare känner ökad yrkesstolthet. Ett viktigt steg i den riktningen är ett gemensamt yrkesspråk som vi skapar tillsammans. Med ett gemensamt yrkesspråk kan vi sätta ord på vad vi egentligen gör, vilken betydelse vårt arbete har och vilka resultat vårt arbete ger, vilket i sin tur troligtvis leder till ökad kvalitet. Och i längden ökad status.

Har du tankar kring lärarnas yrkesspråk? Håller du med eller tycker du helt tvärtom? Dela dina åsikter med Skollyftet-läsarna genom att kommentera eller genom att skriva ett eget inlägg som du skickar till redaktion.skollyftet@gmail.com

//Anna Kaya

20 Comments

Filed under Skoldebatt, Skolutveckling

20 Responses to Lärares yrkesspråk

  1. Språk är makt och till och med vår yrkestitel har blivit utluddad av de som vill ha makt på vår bekostnad. Det här är ett viktigt inlägg men också lite av att ge sig in i ett getingbo.

    • Getingbo? Må så vara. Den som är allergisk får vaccinera sig, vi andra får helt enkelt stå ut med att det svider lite.

      Skämt å sido, visst är språk makt men just i det här fallet tror jag inte vi kan skylla på att någon tagit makt ifrån oss utan mer att vi låtit makten rinna oss ur händerna. Det är bara vi tillsammans som kan göra något åt det, ingen kommer ge oss ett yrkesspråk. Ingen kommer ge oss högre status eller ett större erkännande om vi inte kan förmedla att vi är kompetenta och att andra känner tillit till att vi ”levererar”.

      Frågan är på vilket sätt vi gör det bäst, genom att gnälla, klaga och prata om att det var bättre förr eller genom att bevisa att vi är en stark, kompetent och utvecklingsbenägen lärarkår? Det senare röstar jag på och att ha ett gemensamt, professionellt yrkesspråk är då en förutsättning, tror jag.

  2. Karin Nygårds

    Absolut! Jag är med! Ge mig en ordlista så ska jag plugga in lite lärarlingo. Jag vet nämligen inte riktigt i vilken ände jag ska börja. I princip håller jag med om att vi måste skärpa upp tonen och visa omvärlden att det vi kan är ”riktig” kunskap och inte bara lite allmänt tyckande, men jag vet inte hur yrkesspråket ska utvecklas. På vilket sätt? I vilka sammanhang? Gentemot föräldrar känner jag inte alls för att prata om sånt som fonologi eller perception när jag ska förklara deras barns utveckling. Vilket typ av språk är det vi behöver?

    • Jag tror yrkesspråket är viktigt när vi talar med varandra om de processer som sker i vårt pedagogiska arbete. Att vi kan sätta ord på, och förstå vad andra i kollegiet menar när de förmedlar, den kunskap vi besitter och på så sätt vidareutveckla, och bygga vidare på, denna kunskap.

      Det handlar inte i första hand om att prata med elever och föräldrar utan att i samtal med kollegor ha ett gemensamt språk. Det behöver inte handla om vissa specifika ord utan mer om en samstämmighet och förståelse över de ord och begrepp som lärarnas professionella språk skulle kunna bestå av.

      Jag önskar så att det fanns en lärarlingo vi kunde sprida och ”plugga in” men jag tror att vi måste göra arbetet själva. Vilket alltid börjar med att försöka sätta ord på vad vi gör, hur och vad som sker för att sedan samtala tillsammans i kollegiet och dra lärdom av varandras erfarenheter och kunskap.

      Jag har inte någon färdig idé, eller ens någon färdig tanke, jag bara känner att detta med ett professionellt språk är något som lärarna saknar och som kan påverka vårt yrkes status i samhället.

      • Jag glömde en sak. Vårt professionella yrkesspråk måste ju även kopplas till aktuell forskning och hur denna forskning tar form i vår undervisning. Vilket den gör om vi lärare tar del av, och samtalar om, aktuell forskning så att en gemensam kunskapsbas kan växa fram i kollegiet.

      • Tyvärr missade jag det här samtalet när det begav sig 2011. Har själv känt behovet av ett lärarspråk och skrev 1996 en D-uppsats om lärares strategier. Jag har gjort det du föreslår: ”försöka sätta ord på vad vi gör, hur och vad som sker”. Min tanke var att undersöka lärares tysta kunskap för att upptäcka mönster, som jag kunde sätta namn på – och på så sätt bidra med ord till en ”lärarlingo”. Jag fann ett mönster som jag kallar strateginät.

        Uppsatsen blev inkörsporten till forskarutbildning och fortsatt teoriskapande, resultaten blev Trenätsteorin, en doktorsavhandling och nu ett bokmanus som blev klart i januari.

        Trenätsteorin skulle nog kunna kallas ett lärarlingo, eftersom det speglar mina och andra lärares yrkeserfarenheter, men detta lärarlingo blir väl ett yrkesspråk först när lärare börjar använda det i sina professionella samtal med varandra?

        Kanske Skollyftet är ett lämpligt forum för sådana samtal?

  3. Du har nog märkt att jag inte värjt mig från att använda ord som någon annan vill arbeta bort och jag backar aldrig från konflikter om det finns ingredienser av att försvara lärare som yrkesgrupp, en yrkesgrupp som är värd mer respekt nu, en yrkesgrupp som behöver få åtnjuta kraftigt ökad respekt för elevernas och framtidens skull.

    Ditt projekt kring orden får mitt fulla stöd, jag vet redan några bloggkollegor som redan gjort betydelsefulla insatser och återkommer med mer i ämnet.

  4. Pingback: Zaremba summerar och Skollyftet funderar | Skollyftet

  5. Pingback: Nu vänder debatten mot framtiden | Skollyftet

  6. Pingback: Vad är Förståelse? « Välkommen till verkligheten

  7. Absolut! ”Yrkesspråket kan sägas vara den samlade förståelsen av yrkesutövandet.”/Gunnel Colnerud, professor. Detta diskuteras ofta också då vi är ute och håller seminarier kring lärares yrkesetik. Då utgår vi till stor del från klassikern ”Respekt för läraryrket – Om lärares yrkesspråk och yrkesetik”, Gunnel Colnerud & Kjell Granström (professorer vid Linköping, som genom åren producerat en hel del relevant, intressant och konkret skolforskning). Boken har några år på nacken, men bjuder god läsning. Inte minst det fria citatet ”det handlar inte om att göra det enkla mer svårbegripligt, utan tvärtom att göra det som är svårbegripligt enklare att tala om” (hittar just nu inte det exakta citatet, från Kjell Granström).

    Ulla-Karin Nordänger och Per Lindkvist har också skrivit en intressant artikel i ämnet ”Lost in translation, Om relationen mellan lärares praktiska kunnande och professionella språk”: http://www.ped.gu.se/biorn/journal/pedfo/pdf-filer/lind_nord12_3.pdf

    Här även en något kritisk recension till ovanstående: http://www.ylvalarsson.se/files/ylva/Ylva_Larsson_recension.pdf

    • Tack för ditt svar och alla intressanta lästips! Såg också att du länkat från din blogg. Tack!

      • Nu har jag hittat det exakta citatet av Kjell Granström kring lärares yrkesspråk och att sätta ord på den tysta kunskapen:

        ”Inte för att märkvärdiga det lättbegripliga utan för att göra det svårbegripliga tillgängligt. Att vara professionell är att veta vad man gör … och att sätta ord på det”.

        Vi har måhända en bit att gå, men jag vill hävda att vi är på väg!

  8. Tack för citatet! Och jag tror som du, vi är på väg!

  9. Pingback: Hästtugg, seglarsnack o yrkesspråk « Välkommen till verkligheten

  10. Pingback: Ansvar, tillit och studentexamen | Skollyftet

  11. Hej!

    Du får gärna ta bort länken till pdf:en i början av inlägget. Det är en artikel som sen länge är borttagen från Lärarförbundets webbplats.

    Mvh Johan Wikström, webbredaktör Lärarförbundet

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>