Formativ bedömning – vet vi egentligen vad det är?

I tider när det talas om behovet av fler kontroller av vad eleverna faktiskt lär sig funderar jag över vikten av att lärare blir mer medvetna om vad formativ bedömning är och vilken effekt en bra formativ bedömning kan ha.

Formativ bedömning är ett relativt nytt begrepp men innebörden, och tankarna bakom, har funnits ett tag. Det finns inte många böcker ur kurslitteraturlistan från min lärarutbildning (i början av 90-talet)  som jag minns både författare och titel på, men en bok minns jag tydligt:  ”Betyg – men på vad?” av Per Måhl. I den boken skriver författaren (om jag minns rätt) att det är viktigt att eleverna dels vet vad som förväntas av dem i form av vad de ska lära sig och dels att det är viktigt av man gör kvalitativa bedömningar som bidrar till elevernas lärande och kunskapsutveckling. Det måste man ju säga är grunden till formativ bedömning.

När jag nyss läste lite inne på Johan Kants blogg så hittade till min stora glädje ett inlägg där Johan Kant länkar till en artikel skriven av Per Måhl. Artikeln heter ”Vilka bedömningar är formativa?” (Formativ bedömning pdf>) och förklarar och tar upp exempel på formativ bedömning.

I artikeln drar Per Måhl egna slutsatser av bl a Dylan William (Pedagogstockholm intervjuar Dylan William och den intervjun kan du lyssna och se på i bloggen Lärande bedömning) och Per Måhl menar att ju fler av följande punkter som uppfylls, ju större effekt har den formativa bedömningen:

  1. Kunskapskraven har formulerats och presenterats på ett för eleven begripligt sätt.
  2. Eleven har fått veta hur uppgiften för bedömning ser ut.
  3. Eleven har fått veta vilka resultatkrav som ställs på uppgiften.
  4. Alla i klassen har samtidigt och från början fått information om punkterna 1-3.
  5. Den uppgift, aktivitet eller fråga för bedömning som läraren valt, klargör att eleverna kan just det som de, att döma av kunskapskraven, ska kunna.
  6. Kartläggningsschemat är formulerat på ett för eleverna begripligt sätt.
  7. Elevens kunskapsstandard framgår av kartläggningen.
  8. Elevens närmaste zon framgår av kartläggningen.

Han skriver även:

Att läraren och eleven samtalar om medlen, ökar effekten. Ju fler av dessa nio kännetecken en bedömning motsvarar, desto bättre och starkare blir de formativa effekterna.

Är du intresserad av att läsa mer om formativ bedömning rekommenderar jag dig att ladda hem Per Måhls artikel från Johan Kants blogg. Jag hoppas också att Skollyftet inom en snar framtid ska kunna publicera fler tankar, åsikter och erfarenheter om formativ bedömning. Är du intresserad av att skriva ett inlägg om detta, hör av dig till oss: redaktion.skollyftet@gmail.com

Tillägg: En som nu har skrivit och berättat om BFL, bedömning för lärande, och hur de arbetar med detta i Borås, är Robert Walldén. Missa inte att läsa hans väldigt intressanta och informativa Skollyftet-inlägg om bedömning för lärande.

Tillägg: Jag vet inte varför jag inte kom på det själv, men jag fick en bok av Anne-Marie Körling för ett litet tag sedan och är det någon bok som är väl värd att läsa så är det hennes bok Vägen till skriftliga omdömen. Har du inte läst den ännu så gör det. Och vet du inte vad du ska ge dina kollegor i sommarpresent så har du fått ett tips nu.

//Anna Kaya

10 Comments

Filed under LPP och bedömning

10 Responses to Formativ bedömning – vet vi egentligen vad det är?

  1. Just den närmaste zonen är intressant. Den tror jag ofta glöms bort. Jag tror också att en tydlig och transparent bedömning som följer Måhls punkter kan höja lärares status. Kanske behövs då ingen studentexamen.

    Det är många lärartankar som snurrar i skallen ett tag. Skönt, då jag varit vansinnigt trött på att debattera skola.

    • Per Måhl själv tänker en del tankar kring att inte göra distinktionen formativ/summativ längre. I en process med mycket formativ bedömning kommer som en naturlig avslutande del något slags examen. En examen är ett oerhört bra kalibreringstillfälle så att de formativa bedömningarna kan relateras till vad som är värdefulla långsiktiga mål.

  2. Divergent bedömning har naturligtvis sin plats i utvärdering av elever (och lärandet). Men jag tror
    att koncentrationen på att göra bedömningar också till lärandetillfällen överdrivs. Tillägnandet av stoff
    och innebörder sker ofta när vi inte själva är direkt medvetna om det. Det är en chimär att tro att ”organiserandet” av lärandeprocesser är speciellt fruktbart.
    Även konvergenta kunskapsprövningar ger lärdomar.

  3. En föreläsningsdag med Per Måhl är nog den värdefullaste kompetensutveckling jag har fått under min tid som verksam lärare. Sen är det förstås tyvärr som med det mesta en del fastnar för ytan och formerna och missar de bärande idéerna. Det är oerhört viktigt för eleverna att få veta i förväg vad de ska lära sig men det är ytterst tveksamt om citat ur betygskriterier som eleverna inte begriper har någon positiv effekt.

  4. Pingback: Borås och bedömning för lärande | Skollyftet

  5. Per Måhl skriver en del klokt som handlar om en eller två av de fem nyckelstrategier som man brukar säga kännetecknar en formativ undervisning (Wiliam & Thompson, 2007). Wiliams (senaste) definition av formativ bedömning är: ”Practice in a classroom is formative to the extent that evidence about student achievement is elicited, interpreted, and used by teachers, learners, or their peers, to make decisions about the next steps in instruction that are likely to be better, or better founded, than the decisions they would have taken in the absence of the evidence that was elicited.” och lite av detta återfinns i Måhls punkter.

  6. Formativ bedömning kan absolut problematiseras: vad är det och vad är det inte och det kan man bland annat läsa om i Randy Bennetts artikel i ”Assessment in education” Formative assessment: a critical review http://www.skolverket.se/content/1/c6/02/43/44/formative_assassement.pdf

Kommentera