Borås och bedömning för lärande

Efter att snällt ha blivit ombedd om det kommer jag i denna text berätta om bedömning för lärande (BFL) och hur vi använder det för att utveckla undervisningen i Borås kommun. Jag har tidigare behandlat ämnet på min egen blogg, men kommer i denna text försöka beskriva lite mer hur arbetet har gått till. Det skrevs nyligen även ett inlägg om formativ bedömning här på Skollyftet, och denna text kommer att återupprepa en del eftersom utgångspunkten är densamma. Jag hoppas att utöver kunna ge konkreta exempel på verktyg som används inom BFL och formativ bedömning.

Kommunala skolor i Borås på samtliga nivåer är delaktiga i detta projekt, som dessutom spänner över samtliga  ämnen, och denna text visar hur jag som lärare i engelska och svenska som andraspråk på kommunens vuxenutbildning har uppfattat arbetet. Jag kommer inte att ge källor till allt det jag skriver, utan nöjer mig med att konstatera att projektet är till stor del inspirerat av Dylan Williams tankar, som presenteras koncist i bland annat denna publikation, samt boken Lärande bedömning skriven av Anders Jönsson. Forskning som visar att BFL-anknutna metoder har en starkt positiv effekt på elevers lärande finns bland annat i John Hatties meta-metastudie av framgångsfaktorer för elevers prestationer som presenteras överskådligt här. Pedagog Stockholm har länkat till videoklipp där han berättar om sitt resultat, ta gärna del av dem.

Den anglosaxiska dominansen i forskningen kring BFL kommer att visa sig i en del svengelska i denna text; jag ber om läsarens överseende med detta.

Vad är BFL?

BFL är ett begrepp som cirkulerar ganska flitigt i sammanhang som rör utveckling av bedömning och utveckling av undervisning, men en kort översikt kan ändå vara på sin plats. Bedömning för lärande, även kallat formativ bedömning och lärande bedömning, är precis som namnet antyder bedömningar som sker i lärandets tjänst. Till skillnad från summativa bedömningar, som endast summerar elevernas kunskaper vid ett givet tillfälle, ger bedömning för lärande information om var eleven befinner sig i förhållande till målet, och vad eleven bör göra för att nå dit. Bedömning ses därigenom som ett ovärderligt verktyg för att hjälpa eleven vidare i sin utveckling.

Borås kommun har arbetat med BFL-projektet i ungefär tre års tid, och jag har under mina två år som anställd inom kommunen sett det utvecklas på ett positivt sätt. Det som började relativt blygsamt med tipsrundor där vi i grupper utbytte tips, idéer och erfarenheter med BFL-anknytning har nu utvecklats till ett målmedvetet kvalitetsarbete på samtliga nivåer inom organisationen som förhoppningsvis leder till förbättrad kunskapsutveckling och högre måluppfyllelse. Jag kommer nedan att ge några exempel på centrala punkter inom BFL, och hur vi arbetar med dem.

Tydliga mål och kriterier

För att eleverna ska kunna få meningsfullt gensvar på hur deras kunskaper förhåller sig till mål och kriterier måste dessa göras helt tydliga för dem. Detta bör ske genom såväl ord som konkreta exempel, och idealet är att kriterierna är så pass tydliga att de i sig utgör ett stöd för eleven att utföra uppgiften väl. Om syftet med bedömningen är att hjälpa eleven vidare i sitt lärande går det inte att vara för öppen med att kommunicera mål och kriterier.

Hur vi konkret har arbetat med att förtydliga mål och kriterier varierar naturligtvis mellan de olika ämnessektorerna. Inom engelska och svenska som andraspråk har vi exempelvis lagt ner mycket tid på att utforma bedömningsmatriser som åskådliggör olika kvalitetsnivåer inom färdigheterna att läsa, lyssna, tala och skriva. Nästa steg är att knyta dessa matriser till en exempelbank med elevtexter och uppgifter som ska fungera som förtydligande illustrationer, så att kriterierna kommuniceras både i ord och genom exempel.

Vi har inom språksektorerna funnit det utmanande att beskriva mål och kriterier med tillräckligt stor tydlighet, och kommentaren att det är så mycket enklare i andra typer av ämnen har fällts mer än en gång. Samtidigt blir det inte mindre värdefullt att bryta ned mål och kriterier på ett konkret och lättbegripligt plan bara för att det är svårt – snarare tvärt om.

Klassrumsamtalet

Hur klassrumsamtalet organiseras är en central punkt inom BFL. Den traditionella modellen med att ordet fördelas utifrån handuppräckning anses inte optimal, eftersom den oftast leder till att en stor del av eleverna är passiva. Istället förespråkas att ordet fördelas slumpmässigt bland eleverna, vilka i sin tur endast uppmanas att sträcka upp handen om de har en fråga. Detta leder till att varje elev hela tiden måste vara beredd på att få frågor, och därför fäster större uppmärksamhet vid undervisningen och sitt lärande.

En vidareutveckling av denna metod är att varje elev vid genomgångar hela tiden signalerar hur pass bra de hänger med på det läraren säger. Det kan exempelvis ske genom en trafikljusmodell, där eleven visar upp ett grönt, gult, eller rött kort för att visa om han eller hon känner sig säker, osäker eller inte har en aning. Det fyller den dubbla funktionen att läraren kan säkerställa att alla elever är med på tåget innan momentet lämnas, och att eleverna hela tiden utvärderar sin förståelse av det som gås igenom.

Det lärande klassrumsamtalet kan även kryddas med vändkorsfrågor, alltså välgenomtänkta flervalsfrågor som visas för eleverna vid ett visst stadium i genomgången. Utifrån deras svar, som visas upp på kort eller småtavlor, ser läraren vilken förståelse varje elev har. Ett liknande verktyg är “exit passes”, små lappar där eleverna skriver ned ett svar på en fråga innan lektionens slut som hjälper läraren att välja upplägg för inledning av nästa lektionen – är det läge att repetera eller gå vidare.

Klassrumsamtalet är något vi har diskuterar mycket kolleger emellan. Vissa har positiva erfarenheter av att fördela ordet slumpmässigt, medan andra tycker att elever hamnar i en för utsatt situation om de inte kan svaret. Jag lutar för egen del åt att inte helt korrekta svar ska ses som en del av kunskapsutvecklingen, och att det är bra om man kan kan diskutera svar utifrån olika perspektiv och mer eller mindre god förståelse istället för utifrån rätt eller fel.

Det är av stor betydelse hur läraren förhåller sig till elevernas svar, och vi har blivit uppmuntrade av Dylan William att spela basket snarare än bordtennis. Med detta menas att vi ska bolla vidare elevens svar till en annan elev, som då får säga sin åsikt om svarets kvaliteter eller komma med andra infallsvinklar, istället för att göra en lärarbedömning av svaret.

Kamrat- och självbedömning

En väsentlig del av BFL som har visat sig ha väldigt gynnsamma effekter på elevers lärande är kamrat- och självbedömning. Detta innebär att eleverna bereds möjligheter att fördjupa sin förståelse för mål och kriterier, samt den egna progressionen mot dem, genom att utvärdera klasskamraters och egna prestationer.

En enkelt sätt att tillämpa kamratbedömning är ”Two stars and a wish”, alltså att lyfta fram två positiva aspekter hos en prestation och sedan komma med ett förslag till förbättring. Att det råder ett öppet och tillåtande klimat i elevgruppen är nödvändigt för att kamratbedömning ska fungera, så därför är det klokt att låta det positiva överväga. Kamratbedömningen behöver heller inte ske i helklass, utan det går exempelvis att organisera muntliga övningar så att två elever för en konversation medan en tredje elev håller koll på att de följer de mål och kriterier som finns och sedan ger sitt gensvar.

Ett annat sätt att tillämpa kamratbedömning som jag själv har använt är att ge eleverna blanka uppsättningar av prov som de tidigare har genomfört individuellt och som de arbetar med i grupp för att formulera de bästa svaren. Till skillnad från om eleven direkt får tillbaka sitt egna lärarbedömda prov får eleven på så sätt möjlighet till en lärande situation där han eller hon tillsammans med andra samarbetar kring stoffet och kommer överens om de bästa svaren och formuleringarna

Självbedömning är något som vi har uppfattat svårt att få till bland eleverna, men inte desto mindre har det visat sig ett kraftfullt verktyg i undersökningar. Här ställs det stora krav på att mål och kriterier är tydligt formulerade, och att det finns relevanta exempel att göra jämförelser med.

Kompetensutveckling lärare emellan

Ovanstående punkter har fokuserat på elevernas lärande, men lärares lärande har också betonats som en viktig framgångsfaktor – mer specifikt hur vi kan lära av varandra. Detta kan ske genom att vi besöker varandras klassrum för att observera ett visst moment och ger gensvar på det vi ser. “Two stars and a wish” är en gångbar modell även här. Det kan även ske genom så kallad “micro teaching”, där lärare samlas och visar varandra hur man undervisar om olika moment.
Utgångspunkten är att vi lärare är skickliga på olika saker, och att eleverna gynnas av att vi inspireras av varandras goda idéer. För att klassrumsbesök ska genomföras i meningsfull utsträckning krävs det dock naturligtvis tid och beredskap att täcka upp för lärare som besöker kollegers lektioner, och dit kommer vi på min arbetsplats förhoppningsvis nå nästa termin. Vad gäller “micro teaching” så låter det enligt min uppfattning som ett utmärkt sätt att göra konferenstiden mer produktiv.

En avslutande reflektion

En vanlig kommentar om BFL är att det inte representerar något nytt utan innefattar sådant som skickliga lärare har sysslat med i alla tider. Detta kan ses som en styrka. BFL är på så sätt inte enbart ytterligare en i raden av didaktiska modeflugor, utan ett förhållningssätt som bygger på beprövad erfarenhet och forskning kring vilken typ av undervisning som bäst gynnar elevers lärande. En personlig reflektion är också att BFL kan bidra till att förena lärarledd undervisning med att elever tar ett allt större eget ansvar för lärandet och i idealfallet kan se sig som sina egna lärare – två aspekter på undervisning och lärande som i debatten ofta ställs i motsats till varandra.

//Robert Walldén

 

21 Comments

Filed under LPP och bedömning, Skollyftet

21 Responses to Borås och bedömning för lärande

  1. Jag tackar för intressant och ”matnyttig” läsning!

  2. Pingback: Lästips: Skollyftet om formativ bedömning och BFL « metabolism

  3. Tack för att du orkade läsa!

  4. Ett väldigt intressant inlägg, tycker jag! Jag tror vi är många som behöver lära oss mer om detta. Även om det är sådant ”bra lärare alltid har gjort” så tror inte jag att lärare har samtalat om detta tillsammans i kollegiet så mycket som faktiskt behövs för att man ska kunna lära och utvecklas av varandra. Vilket är nödvändigt för alla lärare, tror jag.

    Jag ska dela detta inlägg med mina kollegor i vårt implementeringsarbete av Lgr 11, det finns mycket vi har att lära när det kommer till bedömning.

    Tack för att du ville dela dina tankar och erfarenheter med oss!

  5. Pingback: Formativ bedömning – vet vi egentligen vad det är? | Skollyftet

  6. Ingen orsak. Det kändes bara nyttigt för mig att sammanställa det vi har arbetat med, och det skedde åtminstone delvis på betald arbetstid. =) Sedan tycker jag att det jag skrev har sagts förr och bättre. Jag håller dock helt klart med om att bedömning är ett viktigt spår för att stärka kvaliteten på undervisningen och även vår professionalism.

    • AnnaKaya

      När viktiga saker som rör lärarnas dagliga arbete sägs, så sägs det alltid på ett lite annorlunda sätt av en lärare som har erfarenhet än om man ”bara” får höra det av forskare och experter. Det är på sätt och vis lättare att relatera till.

      Tack igen!

  7. Anders Holmgren

    Hej Robert!
    Tack för en utmärkt sammanfattning av det centarla i Bedömning för lärande och hur vi arbetar med det i Borås. Jag gillar särskilt det du skriver i din personliga reflektion i avslutningen, att BFL förenar lärarledd undervisning med att elever tar ett större ansvar för sitt lärande. Det är denna växelverkan som jag ser som kärnan i BFL. Begreppet micro teaching var nytt för mig. Jag ska försöka sprida det vidare som en teknik för lärare att dela med sig till varandra.
    Jag har ställt en fråga till samtalsledarna på gy och vux om vilken skillnad de ser på sin skola efter att arbetet med BFL infördes. Jag skickar min sammanställning av svaren till din e-mejl som ett litet tack för ditt fina bidrag med reflektion och information om BFL.
    Ha en härlig sommar!
    Anders

    • Tack själv! Det är roligt att vara delaktig i ett målmedvetet kvalitetsarbete av det här slaget, och jag ser fram emot fortsättningen till hösten. Ha en härlig sommar du också.

  8. Karin Nygårds

    Tack för intressanta tankar och tips, speciellt exemplen på självbedömning som vi måste bli bättre på i mitt arbetslag.

  9. Pingback: Skollyft och skollyftet « kajsasi

  10. Pingback: Bedömning för lärande och andraspråksutveckling, del 1 | Skollyftet

  11. sara

    Vi har nu arbetat med BFL på Ekarängskolan (F-6) i 3 år. Skolinspektionen hade inget att klaga på (om man bortser från SV2s som ligger på huvudmannen). Detta visar hur bra BFL är.

  12. Pingback: Formativ bedömning | Pearltrees

  13. Pingback: Efaand | Pearltrees

  14. Pingback: BFL | Pearltrees

  15. Pingback: Patricialendenius | Pearltrees

  16. Pingback: Kloster | Pearltrees

  17. Pingback: Bedömning | Pearltrees

  18. Pingback: Hur går vi vidare? | I första hand lärare

  19. Pingback: Bedömning för lärande | Pearltrees

Kommentera