Förslag till IT-strategi för grundskolan med inriktning mot ett lärande arbetssätt

Skollyftet publicerar här Stefan Svedbergs artikel som vi introducerade i inlägget Ett lärande arbetssätt med IKT.

Inledande presentation

Undertecknad har sedan 1966, om man bortser från några års redaktionellt arbete, under hela sitt yrkesverksamma liv tjänstgjort som lärare. I mitten av 90-talet väcktes intresset för IT-mediets användning i undervisningen. Under en följd av år kom jag att intressera mig för under vilka förutsättningar som IT skulle kunna användas i undervisningen, hur detta medium upplevdes av eleverna och vilka resultat som kunde uppnås. Mina erfarenheter av detta arbete har jag beskrivit i boken ”Informationssökning med IT i ett pedagogiskt sammanhang” (1997). Några års studier vid lärarhögskolan i Malmö resulterade slutligen i licentiatuppsatsen ”Informationssökning med IT-stöd. Fyra delstudier i grundskolans årskurs 6” (2001). Året innan erbjöds jag möjligheten att under en termin leda ett IT-projekt på en högstadieskola i Varbergs kommun. Resultatet av detta har jag presenterat i böckerna ”Ett lärande arbetssätt med datorstöd” (2008) och ”Informationssökning med datorstöd i årskurs 9 – ett IT-projekt med inriktning att utveckla ett källkritiskt och demokratiskt förhållningssätt” (2009) och den nyligen publicerade ”Informationssökning med IT som ett led i ett undersökande arbetssätt – ett exempel på kollaborativt lärande” (2010). Till detta kommer publicerade artiklar i tidskrifterna Datorn i Utbildningen, Didaktisk Tidskrift, Human IT och Pedagogisk psykologisk tidsskrift.

Bakgrund och syfte

Av regeringens uppdrag till skolverket 2008 understryks bland annat vikten av, att ”belysa lärares användning av IT som ett pedagogiskt verktyg för att utveckla undervisningen”. Ett av målen uppges vara att ”formulera en strategi för kompetensutveckling av skolans personal inom IT-området”. Det handlar med andra ord om att utveckla digital kompetens, som innebär ”säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet…det vill säga användning av datorer för att redovisa och utbyta information …” Med digital kompetens avses, att man besitter ett förhållningssätt som kan karaktäriseras som kritiskt, reflekterande och ansvarsfullt i förhållande till skilda medier och verktyg. Det handlar då främst om ”färdigheter som att kunna sammanfatta, kondensera och kritiskt värdera”. Enligt Europaparlamentets och rådets rekommendationer om nyckelkompetenser för livslångt lärande gäller att

Digital kompetens innebär säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Den underbyggs av grundläggande IKT – färdigheter, dvs. användning av datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet.

Avsikten med föreliggande artikel är, att visa på hur ett undersökande/probleminriktat arbetssätt, i vilket IT-tekniken spelar en central roll, kan underlätta den pedagogiska processen och lärandet.

Lär man bättre med IT?

Generellt sett visar erfarenheterna på ett positivt samband mellan IT-tillämpningar och resultat i skolundervisningen. En förutsättning är dock att ”IT-användandet sätts in i ett pedagogiskt sammanhang”. Med andra ord handlar det här om ”behovet av ett alternativt pedagogiskt angreppssätt som är mer fokuserat på kommunikation, produktion, problemlösning och samarbete” (ibid.). Resultaten hittills visar, att inlärningseffekten blir störst i en undervisningssituation i vilken IT ingår och där elever utmanas att tänka och ifrågasätt sin egen förståelse antingen självständigt eller tillsammans med en eller flera kamrater. Av stor betydelse för resultatutveckling i detta sammanhang är således, hur datorn används som en pedagogisk resurs undervisningen och om läraren har god IT-kompetens och erfarenhet av att arbeta med IT. Av särskild betydelse i detta aktuella fall tillmäts det sociokulturella synsättet, vilket beskriver ”hur lärandet blir en aktiv social handling, där den lärande tillsammans med andra konstruerar kunskap”.

Till grund för mitt val att låta eleverna arbeta tillsammans, har jag utgått från antagandet, att kollaborativt lärande CSCL (Support for Collaborative Learning) under vissa omständigheter visat sig vara mer effektivt jämfört med individuellt lärande. Inte minst gäller detta i de fall informationstekniken förekommer, eftersom denna anses kunna ”erbjuda en arena för samarbete och skapande av gemensam förståelse”. Det har dessutom visat sig, att grupparbete framför datorn främjar den kommunikativa förmågan, samarbete, reflektion och problemlösningsförmåga. Till detta kommer, att IT-tekniken innebär en värdefull hjälp när det gäller att utbyta tankar och erfarenheter med andra elever och skolor.

Ett IT-projekt i tiden

Vårterminen 2001 genomfördes ett IT-projekt med 21 elever från tre klasser i årskurs 9 på en högstadieskola i Varbergs kommun. Syftet med projektet var, att hos eleverna utveckla ett källkritiskt och demokratiskt förhållningssätt för att se hur elever på detta stadium uppfattar och klarar en uppgift som denna.

Inledningsvis fick eleverna välja bland 19 uppgifter i SO, söka och bearbeta information samt såväl muntligt som skriftligt redovisa resultatet av sitt arbete. Under tiden diskuterades färdigheter, som enligt läroplanen ingår i ett källkritiskt förhållningssätt samt innebörden av så kallade demokratiska värden, det vill säga värdegrunden.

Olika tekniker som deltagande observation, skriftliga enkäter och elevernas skriftliga redovisningar användes, för att kunna belysa aktuella problemställningar. Gjorda bedömningar baserades dels på målkriterier i läroplan och kursplaner, dels på den av Louise Limberg redovisade kategoriindelningen med avseende på färdigheter i informationssökning.

Då syftet var att undersöka om och hur eleverna i årskurs 9 kan utveckla ett kritiskt och demokratiskt förhållningssätt, bedömdes följande kunskaper och färdigheter hämtade ur gällande nationella styrdokument som centrala i sammanhanget:

  1. att sovra och tolka innehållet i vald uppgift,
  2. att söka relevant information,
  3. att bearbeta vald information,
  4. att besvara/lösa vald uppgift,
  5. att diskutera och reflektera kring svaret/lösningen till vald uppgift,
  6. att redovisa förståelsekunskaper och
  7. att presentera resultatet av sitt arbete så att det leder till ökad förståelse och höjt intresse.

Som en förberedelse till dessa aktiviteter i sju punkter enligt ovan förbereddes eleverna inledningsvis genom att vi tillsammans tog upp och diskuterade innebörden av demokratiska värden (värdegrunden) som jämställdhet, frihet, solidaritet, okränkbarhet, integritet och jämlikhet. Dessutom behandlades innebörden och betydelsen av att kunna tolka, kritiskt granska och värdera information. Avsikten härmed var att göra eleverna medvetna om vilken betydelse som ett demokratiskt och kritiskt förhållningssätt har för lärandet. Därefter problematiserades några av uppgifternas innehåll, för att få till stånd ett mer polariserat meningsutbyte som en förberedelse inför redovisningstillfället i den egna klassen.

Resultatet visar, att en klar majoritet av eleverna klarar de krav som kan ställas på elever i årskurs 9 beträffande kunskaper och färdigheter att sovra och tolka innehållet i vald uppgift, söka relevant information och besvara/lösa vald uppgift. Däremot bedöms flertalet av de deltagande eleverna brista när det gäller att bearbeta vald information, diskutera och reflektera kring svaret/lösningen till vald uppgift, redovisa förståelsekunskaper och presentera resultatet av sitt arbete så att det leder till ökad förståelse och höjt intresse för ämnet. Endast två av de 21 deltagande eleverna bedömdes i denna studie nå upp till de krav, som kan ställas på ett källkritiskt förhållningssätt.

Vilka slutsatser kan dras?

Den slutsats som kan dras av föreliggande IT-projekt är, att eleverna varit otillräckligt förberedda inför detta arbetssätt och att de åtgärder som satts in för att stimulera ett källkritiskt och reflekterande förhållningssätt varit otillräckliga. För att ett arbetssätt som detta ska kunna fungera fullt ut, krävs en större insats av strukturerade och ofta återkommande övningar, där elever tränas i att reflektera, jämföra texter, kritiskt granska och värdera dessa. Det är dessutom angeläget, att övningar av det här slaget sätts in så tidigt i utbildningen som möjligt och att de får utgöra ett vanligt återkommande inslag i undervisningen.

Invändningen, att resultaten enligt ovan kan anses föråldrade mot bakgrund av den snabba utvecklingen på detta område, anser jag inte vara relevant i detta aktuella fall. Anledningen är, att det enligt Skolverkets rapport från i år alltjämt finns stora brister och då främst i två viktiga avseenden. Det ena gäller bristen på datorer ute i skolorna. Det andra gäller bristen på IT-strategi, det vill säga kunskap om hur IT ska kunna integreras i den pedagogiska processen, vilket i sin tur kräver ett förändrat synsätt hos såväl lärare som lärarutbildare. Enligt Skolverkets rapport anses det vara av avgörande betydelse, hur IT-verktyget används. Som den mest betydande framgångsfaktorn för positiv resultatutveckling framhåller man lärarens förmåga, intresse och tillgång till utrustning. Utifrån den aktuella situationen ute på skolorna gör man bedömningen att

andelen lärare som uppger sig i hög grad använda IT på lektionerna får nog betraktas som låg. I grund- och gymnasieskola använder en fjärdedel av lärarna IT varje dag, i vuxenutbildning är andelen markant högre, fyra av tio lärare. Ytterligare en tredjedel av lärarna i både skola och vuxenutbildning använder IT varje vecka, resten endast i liten eller ingen omfattning.

Behovet av kompetensutveckling på skolområdet bedöms därför alltjämt som central i Skolverkets rapport. En ökning av den relativt låga IT-användningen i klassrummen kräver tydliga strategier och en kontinuerlig pedagogisk diskussion om IT:s möjligheter och begränsningar. Det är mot denna bakgrund som det här ovan redovisade förslaget till IT-strategi ska betraktas som ett bidrag till diskussionen om hur vi vill och kan utforma morgondagens undervisning i våra skolor.

Referenser

Skolverket (2009). Redovisning av uppdrag om uppföljning av IT-användning och IT-kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning. Rapport

Europeiska unionens officiella tidning (2006). EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS REKOMMENDATION av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande.

Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma

Europeiska unionens officiella tidning (2006). EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS REKOMMENDATION av den 30 december 2006 om väsentliga kunskaper, färdigheter och attityder för digital kompetens (30.12.2006 SV L 394/15.)

Myndigheten för skolutveckling (2007). Effektivt användande av IT i skolan. Analys av aktuell forskning. Rapport 17

KK-stiftelsen (2005). Läroverktyg. Om erfarenheter och forskning kring digitala läromedel och datorstött lärande. Rapport

KK-stiftelsen (2002). Lärkraft. Skriftserie

Limberg, L. (1998). Att söka information för att lära. En studie av samspel mellan informationssökning och lärande. Borås: Bibliotekshögskolan vid Högskolan i Borås/c/o Bibliotekshögskolan. Publiceringsföreningen Valfrid.

Svedberg, S. (2009). Informationssökning med datorstöd i årskurs 9 – ett IT-projekt med inriktning att utveckla ett källkritiskt och demokratiskt förhållningssätt. Visby: Books on Demand.

Skolverket (2009). Redovisning av uppdrag om uppföljning av IT-användning och IT-kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning. Rapport

En mer detaljerad beskrivning av ett lärande arbetssätt finns redovisat i ”Ett lärande arbetssätt med datorstöd” av Lindh & Svedberg (2008).

 

3 Comments

Filed under Forskning, IKT, Kompetensutveckling, Skolutveckling

3 Responses to Förslag till IT-strategi för grundskolan med inriktning mot ett lärande arbetssätt

  1. Pingback: Ett lärande arbetssätt med IKT | Skollyftet

  2. Pingback: Omvärldskoll | annchristinedanielsson

  3. Pingback: IKT och lärande | Pearltrees

Kommentera