Öpedagogen Marie Anderssons tankar från Almedalsveckan

Almedalsveckan är som många redan vet ett enormt mingel där alla har möjlighet att träffa och prata med nästan vem som helst, politiker, kändisar, kollegor eller andra intressanta människor som brinner för samma saker som du själv eller som kanske har direkt motsatta åsikter. Jag fick förmånen att träffa och prata med Skolverkets generaldirektör Anna Ekström, tack vare Skollyftet som sände live under veckan. Det var första, och förmodligen sista gången, jag fick prata med en livs levande generaldirektör, och till på köpet en väldigt intresserad, rolig och väl insatt sådan. Många (inte alla) av dessa spontana eller planerade möten sker genom att hålla sig uppdaterad på Twitter. Nätet var inte det bästa under Almedalsveckan så det var ett konstant problem att få uppdateringar, tweetar och blogginlägg publicerade om man befann sig i Visby innerstad.

Jag var på Skolinspektionens seminarium Rätten till kunskap. Några av skolinspektionens inspektioner ger mig rysningar medan andra exempel får mig att bli pedagogiskt glad. Ta rektorn som innan läsåret börjar bokar in klassrumsbesök och samtal med all sin personal. Om det sedan kom andra möten som krockade med rektorns redan inbokade möten så prioriterades alltid klassrumsbesöken och lärarsamtalen.  Jag tror avsaknaden av rektorerna i den dagliga verksamheten är väldigt stor i Sveriges skolor vilket är väldigt konstigt. Det är våra rektorer som är ansvariga för den pedagogiska verksamheten och de ska också lönesätta vårt arbete. Hur kan de veta vad vi gör i våra klassrum då många av dem lyser med sin frånvaro? Generaldirektören för Skolinspektionen, Anne-Marie Begler, avslutade seminariet med att belysa tydliga brister i skolan: samverkan, samtal och samarbete och bristen på gemensam reflektion och brist på höga förväntningar på eleverna. Vi står ensamma i våra klassrum och vet inte ens vad som händer i klassrummet bredvid. Anne-Marie Begler berättade att i Japan var lärarna tvungna att besöka kollegornas klassrum 4 gånger per år för att se hur andra lärare arbetar. Anne-Maries slutord var: Lärare, lär av varandra och se till att få in impulser utifrån.

Just detta pratade jag om på ett seminarium som Datorn i Utbildningen anordnade: Klassblogg, lärarblogg, delande – ett lyft för skolans utveckling? Genom att läsa och inspireras av t ex klassbloggar eller lärarbloggar samtalar, samverkar och samarbetar vi kring att utveckla undervisning och undervisningstankar tillsammans. Vi får inblick i hur någon arbetar i ett annat klassrum, vi kan ställa frågor eller inspireras. Att besöka en lärarblogg ger kunskaper om hur en annan lärare tänker kring den undervisning han eller hon bedriver. Genom att vara närvarande på nätet skapar vi nya kontakter och det spelar ingen roll om det är med en lärare, skolbibliotekarier eller forskare – allt utvecklar skolan på ett eller annat pedagogiskt sätt.

Utbildning för alla? Så skapar vi innanförskap i skolan, anordnades av Microsoft, där New Line Learning school i England vände trenden med utanförskap och arbetslöshet genom individuellt lärande med stöd av informations- och kommunikationsteknik. Ett uppföljningssystem där eleverna hela tiden följs upp för att nå sina kunskapsnivåer. I den efterföljande paneldebatten med Anna-Karin Hatt, Eva-Lis Sirén, Mikael Damberg och Eva Pethrus fokuserades på rektors ledarskap, höga förväntningar på eleverna, digital medvetenhet, uppföljning och att vi måste utvärdera skolans resultat. Någon i panelen tog upp att lärarna måste få hjälp att använda tekniken så att fler elever når målen. Kommer förändringarna i Lgr11 verkligen att ändra datoranvändningen i undervisningen diskuterades också? Ja men självklart – det är vårt uppdrag och har inte lärarna redan satt igång så är det sannerligen dags nu! Vad är problemet? Ny teknik har alltid dykt upp i skolans värld, varför är datorn en sådan ”svår nöt att knäcka”.

I många av de seminarier jag besökte pratades det om ”eldsjälarna”, lärarna som ser till att datorn används i undervisningen. Eldsjälar? Jag ställer mig mycket frågande till ordvalet. Det står klart och tydligt i Lgr11 att datorn ska användas, därför är det mycket märkligt att vi pratar om lärare som eldsjälar. Vi har ett uppdrag, det är nedskrivet i Lgr11 – what’s the problem? Alla arbetar vi efter samma styrdokument – datorn i undervisningen går inte att undvika. Så om du inte redan har tryckt på datorns on-knapp är det sannerligen dags att göra det när höstterminen sätter igång eftersom datorerna är och ska vara en självklar del av undervisningen.

//Marie Andersson bloggar på opedagogen.se

1 Comment

Filed under Bloggen i undervisningen, IKT, Lgr 11, Skollyftet, Skolutveckling

One Response to Öpedagogen Marie Anderssons tankar från Almedalsveckan

  1. Anna Ekström känns som en stor kick för skolverket och oss som är verksamma i skolan. Anne-Marie Körling lanserade ju ”2011 ett skolår” och nu känns det som att hon får rätt av ytterligare ett skäl.

    En av mina stående nästan Cato artade saker är att det nu är dags att börja följa upp lärarnas viktigaste uppdrag, undervisningen. Med den utgångspunkten kan vi börja prata pedagogiska förbättringar på ett konstruktivt sätt i den enskilda individens förmåga och mycket faller på plats och kanske blir det till och med auskultationer hos kollegor blir automatiskt något helt naturligt. Härligt att fler lyfter denna fråga.

    Jag stöter också på eldsjälarna när det gäller datorer och ser hur de har svårt att få tiden att räcka till för egen undervisning. Sen tycker jag inte det är riktigt så självklart att alla bara ska börja dra sitt strå till stacken. Vi har så oerhört olika förkunskaper och för att jag alltid har arbetat med datorer så vill jag inte föreskriva andra att de också ska kasta sig över nya saker. Kan det vara så att en icke-lärare som datoransvarig skullle kunna bli ett bra alternativ, nu när lärare blir ett bristyrke.

Kommentera