LPP – hur gör man?

Att försöka förstå detta med lokala pedagogiska planeringar har inte varit helt lätt. Jag har frågat runt. Jag har bett att få ta del av olika LPP:er. Jag har läst och funderat. Ältat och resonerat. Vändit och vridit. Och läst lite till.

De frågeställningar /problemformuleringar jag ständigt återkommer till är följande:

  • Till vem skriver vi en LPP? Är det i första hand ett verktyg för oss lärare eller i första hand ett verktyg till elever och föräldrar?
  • Ska alla elever i en klass ha samma LPP? Hur blir det i alla åldersblandade klasser?
  • Hur avgränsar man de förmågor  (ur övergripande mål och riktlinjer samt kursplanernas syftesdel) man vill att eleverna ska utveckla? Det blir lätt hänt att man tar med alldeles för mycket men vad ska man välja bort?
  • Varför verkar det som att så många tolkar LPP som en års- eller terminsplanering?
  • Hur blir eleverna delaktiga i framställandet av LPPn?
  • Ska LPPn vara ämnesövergripande eller inte?
  • Hur konkretiserar vi målen och vad det är vi ska bedöma utan att förenkla språket och innehållet?
  • Hur gör vi med stoffet/det centrala innehållet? Hur avgränsar vi det när det är så mycket som ”hör ihop” och ”passar in”.

Jag har varit på ett flertal konferenser som berört detta med LPP och ju mer jag hör och läser, ju mer förvirrad blir jag. För att sortera mina egna tankar skriver jag nu ner ett inlägg som beskriver hur långt jag har kommit i min egen LPP-process. Ta inte detta som en sanning, ta det för vad det är, min egen lilla sammanställning som du mer än gärna får lägga dig i och tycka till om.

Jag kan också säga att stor del av min input kommer från Skolverkets diskussionsmaterial samt Steve Wretman och Helena Moreau. Det kan ju vara bra att känna till. Eftersom jag har lyssnat på Helena Moreau i ganska många timmar idag är det hennes ord som är färskast i mitt minne och henne jag troligtvis kommer hänvisa mest till.

Så. Vad är en LPP? Det är först och främst en process som vi utför i arbetslaget. För att vi ska komma till en samsyn när det gäller att förstå kunskapssynen och synen på lärande i läroplanen behöver vi samtala och diskutera i arbetslaget. Det är inte alls säkert att du ser på detta på samma sätt som jag. För det andra så ska vi tolka och konkretisera läroplan och kursplan till tydliga mål för elevernas lärande och utveckling. För det tredje ska vi kunna bedöma elevernas lärande både formativt och summativt och att skapa ett gemensamt och sakligt språk runt mål och bedömning är en viktig del för att kunna stödja elevernas lärprocess.

Varför då? Dels för att dokumentera. Dels för att vi lärare har ett ansvar över att beskriva hur de nationella målen har konkretiserats i undervisningen och informera elev och vårdnadshavare om vilka kunskaper och kunskapskvaliteter som ska bedömas.

Dessutom har skolan ett ansvar att skapa gemensamma rutiner och former för dokumentation av elevernas kunskapsutveckling och lärande samt utveckla och använda ett gemensamt och sakligt språk i dokumentationen.

Att vi måste dokumentera är ett måste enligt skollagen men det är också ett bra verktyg för oss att hålla koll på att vi får med alla läroplanens delar i våra planeringar. Om jag dokumenterar ordentligt kan jag gå tillbaka och kolla om jag verkligen haft det etiska perspektivet i min undervisning i tillräckligt hög grad eller om mina elever har fått utveckla de generella kompetenser som det entreprenöriella lärandet innebär. Det ger mig som lärare en överblick för vi kan omöjligt minnas allt vi gått igenom och alla förmågor våra elever har utvecklat och därför är dokumentation ett måste.

Då kommer vi till hur vi gör en LPP. Vi vet att det dels ska vara ett verktyg för oss lärare men även ett verktyg för att konkretisera de nationella målen för våra elever och deras föräldrar. Hur ska vi leva upp till detta? Helena Moreaus och Steve Wretmans lösning är den som jag själv funderat mycket på. Vi gör helt enkelt två. En lärar- (och föräldrar) del med vuxenspråk och en som vi skriver till eleverna med med ett konkret språk. Observera, inte ett förenklat språk utan konkret språk. En stor skillnad!

Två LPP:er! tänker kanske några av er. Galet! Eller?

Jag lämnar detta en stund nu så det får smälta in ordentligt och fortsätter i stället med HUR:et. Hur gör vi rent praktiskt när vi ska börja med en LPP?

Så här i uppstarten är det smart att börja i en liten skala. Tänk en LPP/ämne och tänk en period på kanske tre veckor till en början. När ni valt ämne eller område så ställ följande fråga allra först:

Vad vill vi att eleverna ska lära sig?

Troligtvis kommer ni komma in på ”stoffet”, dvs det centrala innehållet, (vi lärare gör det, vi är inkörda på att tänka på att vi ska gå igenom det och det och eleverna ska göra det och det…) men så fort ni börjar resonera sådär måste någon ställa frågan igen:

Vad vill vi att eleverna ska lära sig?

Det är där vi måste börja. Skriv ner allt ni kommer på. Sedan är det dags för fråga två:

Hur ska eleven visa sitt lärande?

Först efter det är det dags att fundera över vilka frågor och uppgifter man kan skapa.

Det är förmågorna som är av yttersta vikt här. Det är förmågorna vi ska bedöma och det är förmågorna som undervisningen ska träna eleverna i. Det centrala innehållet är inga kunskapsmål. Det är endast ”material” som eleverna behöver för att utveckla förmågorna. Och kunskapskraven talar om för oss på vilket sätt eleverna ska visa att de har utvecklat dessa förmågor. Progressionen i kunskapskraven handlar om kvaliteten på förmågorna. Samma förmåga i alla betygssteg men olika kvaliteter.

Jag tror det är exakt här som vi lärare går i fällan. Vi trampar ganska lätt runt i våra gamla hjulspår (från vår egen skoltid och framåt) där det har varit stort fokus på vad vi och våra elever gör och inte vad vi utvecklar för förmågor. Det krävs att vi tänker om. Att vi tänker nytt.

Så. När ni har funderat över vad eleverna ska lära sig är det inte svårare än att man hittar de delar av de övergripande målen och kursplanemålen (i syftestexten) som man tycker passar in. Glöm inte bort de olika generella kompetenserna som man hittar i de olika övergripande perspektiven (historiskt, miljö, internationellt och etiskt) och det entreprenöriella lärandet (ja, ett separat inlägg kommer om detta).

Sedan tittar man på kunskapskraven och identifierar vilka av dessa som passar in. Utifrån kunskapskraven kan man även läsa ut vilka delar av det centrala innehållet som man bör fokusera lite mer på. (Kan man identifiera ett visst centralt innehåll ur kunskapskraven är det en ganska stor chans att just detta kommer med på ett nationellt prov.)  Som lärare kan vi inte styra över vilka förmågor våra elever ska utveckla men vi har alla möjligheter att styra över vilka delar av det centrala innehållet vi vill beröra och ta upp och i vilken omfattning. Detta kan även variera stort utifrån vilken elevgrupp man har. Alla elever lär som bekant på olika sätt och förmågor kan utvecklas på olika sätt med olika delar av det centrala innehållet, olika för varje elev.

Har man valt att ta med ett övergripande perspektiv i sin LPP så är det väldigt viktigt att man kopplar ihop alla delarna. Man kan inte välja att ha ett etiskt perspektiv om det inte återspeglas i alla delar av LPPn.

Detta är i stort sett vuxendelen av LPPn. Det som återstår är nu elevdelen.

I början av elevdelen kan en kortare introduktion av ämnet/området vara intressant. Sedan ska vi tolka och konkretisera målen så eleverna förstår vad det är för förmågor de ska utveckla. Vi ska inte förenkla språket men vi kan ge konkreta exempel. Vi ska beskriva vad som är målen för elevernas lärande men även hur de ska visa att de har lärt sig.

Vi måste också konkretisera vad det är vi ska bedöma och göra en beskrivning av vad det är som ska bedömas och hur eleverna ska visa detta (alltså, kunskapskraven kopplat till syftet och vi får inte glömma bort att kunskapskraven för år 3 är absolut lägsta nivå!). Återigen måste vi formulera oss så att eleven ska förstå vad det är vi ska bedöma.

Det som återstår att skriva är om själva undervisningen, om arbetssätt och om innehåll. ( Här kommer även elevdelaktigheten in. Eleverna kan och borde tycka till om innehållet, om arbetssätt och redovisningssätt. )

Som jag ser det tror jag att man får mycket gratis om man gör genomarbetade LPP:er. De bedömningar vi gör i våra LPP:er blir ju våra skriftliga omdömen och de förmågor som vi märker att våra elever behöver vidareutveckla är ju det som leder fram till den framåtsyftande IUPn. Eftersom det ibland är samma förmågor som återkommer i de olika ämnena är det inte helt osannolikt att vissa elever kanske utvecklar en del förmågor bättre i ett praktiskt-estetiskt ämne och i ett sådant fall är det något väldigt bra att föra in i en IUP. Som leder till nya LPP:er. Och så går det runt i IUP-processen.

Vad tror ni? Orkade ni läsa? Håller du med eller tycker du tvärtemot? Gör din röst hörd genom att svara i kommentarerna eller maila till redaktion.skollyftet@gmail.com

/Anna_Kaya

 

29 Comments

Filed under Lgr 11, LPP och bedömning

29 Responses to LPP – hur gör man?

  1. Anna-Lena

    Vilket bra inlägg Anna! (Ja, jag orkade läsa i genom hela trots att ögonen börjar gå i kors)Det verkar som om att föreläsningen idag var väldigt givande. Hoppas att HM kommer att föreläsa för alla oss lärare i kommunen framöver. Jag tycker att inlägget bringade klarhet i ganska många frågor, som att börja med förmågorna och därefter knyta an till kunskapskraven. Utveckla förmågorna- det ska vi göra!

    • Visst ska hon föreläsa för alla lärare! Den 29/9 om jag inte minns fel. Jag vet ju inte, som sagt, om jag har uppfattat henne rätt men jag hoppas det.

      • Som förtydligande kan jag berätta att Helena Moreau handleder lärarna i Sigtuna kommun in i LPP-arbetet. Vi ska även skicka in LPP:er till henne för att få feedback så vi kan börja bygga upp en ”kvalitetsgranskad” LPP-bank som vi kan hämta inspiration ur.

  2. Bodil

    Du har verkligen sammanfattat på ett enkelt sätt. Vi har också gått på massa föreläsningar och blivit mer och mer förvirrade. Då känner man att det ska vara lätt att göra och följa, både för oss, eleverna och inte minst föräldrarna. Det är två saker som går hand i hand, iup och lpp. Vi har också bra bank med lpp:er i falkenbergs kommun. Men man kan bli ännu bättre, och då är det bra med dina ord som vägledning på ett bra sätt.

    • Man måste nog gå igenom en fas av förvirring för att kunna förstå och göra styrdokumenten till sina egna. Om jag tänker på alla samtal och diskussioner jag har haft om LPP så är det ju i samtalen jag har utvecklats allra mest. Det är ju sådant här vi ska lägga ner tid på i arbetslagen. Att komma fram till en gemensam kunskapssyn och en gemensam syn på lärande (eller så gemensam den nu kan vara). Då utvecklas vi och vår verksamhet, vilket gynnar våra elever i allra högsta grad.

  3. Karin

    Tack för din redogörelse. Jag har inte fått någon officiell introduktion till LPP, så jag har bara gjort som jag själv tycker verkar vettigt. En slags ram för arbetet, vad jag har för syfte och mål och vad jag vill att eleverna ska ha med sig när arbetet är klart.

    Idag fick jag se ett fint exempel på att LPP inte alltid går att följa. Jag har tillverkat sportdryck med mina elever inom ämnet kemi. Mina mål var att eleverna skulle förstå sambandet mellan vad som kommer in och ut ur kroppen. Till uppgiften kopplade jag även svenska och bild, då de fick utarbeta en egen reklamkampanj för sina drycker. Nu har en grupp elever helt snöat in på det här. De har utarbetat flera olika smaker, olika etiketter, satt upp lappar runt om i skolan, räknat ut priser och gjort upp försäljningstider och platser. De har startat en liten sportdrycksförsäljning och är helt absorberade av det. Allt de vill göra är att planera för sitt lilla företag. Inte alls vad jag hade tänkt mig, men så himla kul. Då känns det plötsligt rätt trist att behöva tvinga ner dem i skolbänken och förklara vad svett är egentligen.

    • Det du beskriver är det som är svårast att få in i en LPP. Elevdelaktigheten och spontaniteten. Men. Jag tror att när vi verkligen kan vår läroplan, när vi har vändit och vridit på varenda stycke, varenda förmåga och när vi känner oss säkra på att vi behärskar detta nya, då kan vi också våga släppa in mer ”luft” i planeringarna och våga släppa lite på kontrollen.

      Om vi hela tiden har i bakhuvudet att det är att eleverna utvecklar förmågorna som är det som är allra viktigaste så betyder det också att vägen dit kan variera. Vilka förmågor hade du tänkt att dina elever skulle utveckla under ert sportdrycksprojekt? Jag kan lova att de fick träna på massor av olika förmågor som du kanske inte ens hade tänkt att de skulle träna på. Att lära sig vad svett är kanske inte det absolut viktigaste just nu? ;)

    • christine anderson

      Hejsan Karin!

      Jag är nyexad och ska börja med min klass nästa vecka. Jag har idag jobbat med Lpp:er vilket har varit rena snurren. Det är alldeles för mycket att ta till sig på en gång. Så jag gick i kväll ut på nätet för att se om jag kunde få en tydligare klarhet i det hela. Då hittade jag denna sida som jag ska fördjupa mig i i morgon. Jag hittade ditt inlägg som tilltalade mig.
      Jag blev mycket nyfiken på ditt tema om sportdrycken. Är det något jag skulle kunna ta del av? Hade du skrivit en Lpp till detta tema? Jag skulle vara så innerligt tacksamt om jag kunde få ta del av ert arbete.

      Ha det så bra Karin..
      Vänligen Christine

  4. jmamma_m

    hej,
    att texten är lång gör definitivt inget! detta är så oerhört intressant så man måste läsa till sista punkten :-) Precis som du så vrider sig mina tankar och idéer kring lpp’er. Vi har börjat och följer nu en mall som är framtagen i kommunen. Den känns mastig. Den utgår från titel/arbetsområde, lärandemål/förmåga, Undervisning (vad o hur),till din hjälp har du, bedömning (hur du… Och underlag för detta…), bedömningsmatris m kvalitetsnivåer(lärarens) bedömningsmatris m formativ inriktning.

    Håller m dig i mångt o mycket.

    Ska bli spännande spännande att chatta om detta imorgon. Hoppas då få en del svar/tips på mina funderingar.

    Ena stunden känns lpp’erna lite som att vrida klockan tillbaka. Sådana här planeringar gjorde man förr. (Syfte/vad/hur/när- och dokumentation)….och har så gjort fast mot slutet kanske mer målstyrt -till målet och helst förbi :-)

    Jag vet inte men nog känner jag mig lite misstrodd som lärare.
    Om vi kom oförberedda till en lektion,inte hade ngt syfte,inte berättade för eleverna vad målet m arbetet var, inte lyssnade på eleverna/gruppen, inte lät eleverna få brinna, inte kände glädje i klassrummet. Då skulle varken elever el lärare Överleva.

    Lärarens vardag har blivit mer o mer administration,att ingå i olika projekt,leda,utveckla,lära nytt, extrainsatta föräld /elevmmöten….etc Tiden har mot slutet varit knapp för allt detta, men gått. Nu kommer ytterligare ”pålägg”. Bara på dessa två arbetsveckor har jag redan 6Tim övertid!

    Älskar mitt yrke,älskar elevernas nyfikenhet på att lära,älskar att undervisa.Tyvärr börjar nu min låga att sakta slockna. Jag räcker ju inte till!

    Ups, det blev långt det här. Inte min mening…hamnade i ett skrivflow på.min mobil:-)

    tack Anna-kaya för dina tankar/ frågor/ svar och att du alltid arbetar för elevens bästa!
    //J

    • Har du skrivit hela den där kommentaren på din mobil? Jösses! Du måste vara en sms-expert! ;)

      Det ligger mycket i det du skriver. Jag försöker tänka så här när det gäller arbetsbördan:

      Jag har länge velat arbeta mer och tydligare med dokumentation. Alltså som en del i en formativ bedömning, dokumentation i form av alltifrån små kommentarer, foton, inspelningar till elevarbeten och liknande. Jag har hittills inte hittat någon form som fungerar fullt ut.

      Därför tänker jag att jag kan använda mina LPP:er som en del av min dokumentation. Det är tydligt (och ja, jag tror jag kommer göra individuella LPP:er men min elevgrupp är speciell) och jag har ett tydligt arbetsmaterial att lämna över till mottagande lärare. För mig tror jag att det skulle spara in tid i längden att vara så struktuererad. Det tar tid i början att sätta sig in i detta men när vi lär oss att konkretisera mål och hur vi ska förklara så eleverna förstår exakt vad det är vi vill att de ska utveckla för förmågor och vad vi ska bedöma så tror jag att det går snabbare.

      När vi har Lgr11 i ryggmärgen kommer det inte kännas lika betungande för det är ändå en ganska tydlig röd tråd i Lgr11 som vi inte alls är vana med sedan Lpo94.

      Det kommer att krävas en kognitivt jobbig process att tänka om, för jag tror de flesta av oss kommer ramla ner i ”stofftänkandet” per automatik ett bra tag till om vi inte stannar upp och tänker efter.

      Men. Tillsammans kan vi! Eller hur!

      Vi hörs på #skolchatt imorgon!

  5. jmamma_m

    Japp,tror jag med är superviktigt!!
    Stanna upp o Reflektera!! detta får inte bli ett papper i mängden. Kvalitén är viktig inte kvantitet!

    Elevdokumentation har jag hittat en form på. Fotar, bloggar, digitalportfolio b.la med inspelning av läsinlärningen under tre år…..etc

    :-) inte smsproffs….men j-ligt envis.Det viktigaste är att kolla texten så inte ngt konstigt ord dykt upp….kan bli pinsamt värre:-)

    Tack för svar, chattar med er imorgon (140 tecken är lite lite bara….) hi hi

    Tillsammans kan vi definitivt och att dela hjälper oss överleva<3
    /j

  6. Anna Östman

    Intressant och så klart tankeväckande. Jag har skrivit ut och strukit under och gjort markeringar och kommentarer för mig själv. Jag tar särskilt till mig det här med att börja med vad vi vill att eleverna ska lära sig och hur viktig diskussionen i arbetslaget är. Jag har turen att jobba med lärare i min årskurs som är samarbetsvilliga och vi lyssnar fantastiskt bra på varandra.
    Det här med förmågorna är ju så bra. Det centrala innehållet i all sin ära, men visst är det som du skriver att det är materialet, verktygen för att erhålla dessa förmågor.
    Jag tar med mig utskriften med understrykningar och anteckningar till förmiddagens LPP-möte med chef och kollega. Och ser fram emot kvällens chat-diskussion om ämnet.
    /anna ö

  7. Dan Sundell

    Två LPPer, kanske…hmm..eller nja

    Är lite osäker om det är rätt att börja i den ändan. Tror mer på att börja i liten skala(som du fö påpekar) för att sedan utveckla, börja med en/moment. Uppkommer många missförstånd, vidareutveckla.

    Om vi ska skriva två ska en vara elevanpassad och en läraranpassad. Föräldrar kommer varken ha tid/lust att läsa igenom tex 10 LPPs/termin, vilket verkar vara målsättningen för många lärare. Det blir att kasta arbetstid i sjön. Gör det enkelt för elever, föräldrar men framförallt för er själva! Vi får utvärdera efter tidens gång och hjulet uppfanns inte på en dag…eller? ;)

    • Två LPP:er är väl egentligen lite missvisande. Det blir snarare en första del med ”tunga” citat ur läroplan och en andra del där detta konkretiseras och där elevdelaktigheten och undervisning/arbetssätt kommer in. Jag tänker mig att den första delen, vuxendelen, kan läsas digitalt av den som så önskar och den andra delen, elevdelen, är den vi jobbar med tillsammans med eleverna. De allra flesta föräldrar nöjer sig nog med den. Om de nu är intresserade. Den delen ligger även till grund till de skriftliga omdömena så arbetet vi gör med (och tiden vi lägger ner på, LPPn kan vi förhoppningsvis få igen när vi skriver våra skriftliga omdömen.

      Självklart måste vi se till att vi inte överarbetar och vi måste börja i det lilla och utvärdera det vi gör. För mig betyder LPPn två saker, dels att göra allt detta begripligt för eleverna, dels för att hålla koll på min egen undervisning och att jag inte ”missar något” samt att det är ett tydligt sätt för mig att lära känna läroplanen. För mig tror jag en två-delad LPP passar bra av just dessa anledningar men jag förstår om andra inte delar den tanken.

      Berätta gärna mer om hur du tänker!

  8. Dan Sundell

    En annan fråga, hur för ni diskussionen med era åttor som ska ha de nya betygen?

  9. Pingback: Nya betygskalan och åttorna | Skollyftet

  10. Helena Moreau var med och drev på om ett stort fokus på strävansmål. Det synsätt gav många mycket sorgliga effekter, där friutrymmet för svaga elever i stort sett försvann. Nu när förtydligande av centralt innehåll gör att den lägsta nivån av krav innebär stora utmaningar så är det helt avgörande att vi inte höjer ribban ytterligare för dem utan att de har ett hyfsat friutrymme för alternativa perspektiv och helt individuella tankeutflykter. Helena Moreau kan ha insett sitt misstag men låt oss alla kolla att inte gamla misslyckade idéer smiter in i en reform ännu mindre lämpade för dem. Jag blir riktigt orolig för att begreppet LPP kan vara så kontaminerat att vi gör bättre i att undvika det. LPP var ju också ett av kommunens sätt att in och peta i skolan, något som nuvarande skollag förbjuder.

  11. adriana sturesson

    Hej!
    Mycket bra text, jag har en stor kritik när det gäller Moreaus modell. När kommer in elevernas inflyttande i processen?. Kan/bör vi verkligen inte planera tillsammans med eleverna LPP erna? ska vi verkligen ha färdiga planeringar som sedan anpassas till unika individer? Vi hade en djup diskussion idag om dettta. Jag tror detta är fel. De stora didaktikerna börjar alltid med frågan VEM??? inte vad. sedan är det läraren som anpassar och hittar broar till vad skall behandlas beroende på VARFÖR (FÖRMÅGOR), och här gäller det att kunna lgr11 in och utifrån. Här bestämmer man också, tillsammans med eleverna, utvärderings vägar och dokumentation: jag kallar det produkten, skapande (entreprenoriellt lärande), reflektiosstunder under hela processen.
    Sedan går man tillbaka till Hur, och här kan det se olika för olika elever…
    vissa behöver mycket stoff, andra mindre, vissa måste lyssna, andra läser,
    Skolverket tycker att det viktigaste är att bedömningen i kunskapskraven är likvärdig i landet, vägen och LPP ar kan se olika ut., Kanske jag borde också starta mitt företag med min modell och utvärdera LPPar och bli rik som Moreau . :)
    det ska finnas variation.

    • Jag håller med dig men jag tror att det finns utrymme för elevdelaktighet i Moreaus modell. För många av oss kan det vara en trygghet att strukturera upp läroplanen, på det styrda sätt som jag beskriver ovan, som ett led att lära känna läroplanen för att kunna den utantill.

      Jag tycker nog att modellen utgår ifrån vem. Indirekt i alla fall. Denna vem ska utveckla en massa förmågor och det måste ju vara det första jag fokuserar på. Vad jag vill att denna vem ska lära sig, alltså. Jag måste ju utgå ifrån vem denna vem är, vad denna vem har med sig i sitt bagage och vilka förkunskaper denna vem har. Utan vem är det omöjligt att göra en planering (det vet alla vi som provat på att göra fiktiva planeringar, det är ju omöjligt när man inte vet vilka elever man skriver planeringar för!).

      När du skriver att man inte ska utgå ifrån VAD håller jag med dig. Om du med VAD menar undervisningens stoff.

      Helena Moreaus modell är absolut inte den enda sanningen, jag tycker verkligen att du ska skriva ner din modell! Skollyftet publicerar mer än gärna!

  12. Pingback: Entreprenöriellt lärande – vad är det? | Skollyftet

  13. Du är klok som en bok!
    Bra struktur!
    Känner alltid att jag inte riktigt får till bra lpp:er, framförallt i matte. Att inte stirra sig blind på det centrala innehållet är såå svårt, man hamnar lätt där inom matematiken. NO´n har alltid varit lättare. Dags att ta nya tag helt enkelt med lgr11 =D

  14. Lasse Andersson

    Ett jävla trams enkelt uttryckt!! Ett påhitt av sysslolösa byråkrater.

    • Jag håller inte med. Att struktuera upp mina planeringar utifrån ett förmåge- och lärandefokus har verkligen hjälpt mig att gå in på djupet i Lgr 11 och göra den till min.

  15. Pingback: Sezen Mert (sezenmert) | Pearltrees

  16. Pingback: Undervisning | Pearltrees

  17. Efter att ha läst denna artikel är det bara en fråga som slår mig: Vad står LPP för? Förkortningen måste ju ha någon mening. Tack för hjälpen.

  18. Pingback: Formativ bedömning - ankimartnell | Pearltrees

Kommentera