Färre ordningsregler och större respekt för dem

Det dök upp en diskussion kring Nolltolerans mot iPads och plötsligt minns jag den gamla diskussionen om kepsar och mössor. Diskussionen om ordningsregler som kan bli så segsliten och irriterad både med elever men faktiskt framför allt lärare emellan. För att hitta en bättre utgångspunkt än bara gnäll och räkna upp alla stolliga förteckningar över olika detaljregler så letar jag upp ett inlägg av Anne-Marie Körling: Skolans regler: enklare kan det inte bli och citerar:

  • Ta hand om mig själv
  • Ta hand om dig
  • Ta hand om oss
  • Ta hand om denna plats

en sammanföringspunktDet finns absolut bra skäl till varför vi ska ha ordningsregler och de flesta består av väldigt mycket sunt förnuft. Jag anser absolut att när vi lärare gemensamt agerar för att en viss regel ska gälla så får vi en stor kraft i att genomdriva detta mot eleverna. Jag förstår därför skälet till varför många kollegor och skolor vill ha stor uppslutning kring de gemensamma omfattande ordningsreglerna inkluderande kepsförbud och allt möjligt annat. Vi sparar på det sättet mycket tid och kraft genom att inte behöva förklara varför och lärartid är en bristvara.
Jag funderar på om de generella reglerna kan göra att vi själva glömmer bort att fundera på varför regeln finns så att vi hamnar i riktigt dumma situationer. Det här med varför vi har ordningsregler kanske kan vara oerhört mycket förknippat med skolans värdegrund och därför kan en djupare diskussion kring varför vi ska ha dem vara viktig. Det finns förstås en grundläggande regel om att ifall läraren ska kunna ta det pedagogiska ansvaret så måste läraren kunna få bestämma kring verktygen och miljön för lärandet. Denna regel får dock väldigt olika tillämpning eftersom vi lärare är så olika och är bra på olika undervisningsformer och hantering av olika situationer. Likformigheten kan bli väldigt orättvis. För några elever blir ett mössförbud en nyttig inskolning i vuxenvärldens normer för andra blir det ett angrepp på gruppidentiteten. För en lärare så blir användningen av mobiltelefoner något som ständigt får bort elevernas uppmärksamhet från undervisning, för en annan lärare skulle mobiltelefonförbud förhindra nya undervisningsgrepp.
Vi behöver börja använda regler nästan direkt när vi möter elevern och då kanske innan vi hinner förklara varför riktigt ordentligt och det är förstås ett problem. Jag är ingen större förespråkare av långa värdegrundsövningar direkt från start annat än vid speciella situationer. Eleverna har ofta ett stort behov av att få komma igång och upptäcka vad som inspirerar just dem mest. Det finns dock en strategi som jag förordar:

Få regler som det berättas om från början och sen kan vi ha individualiserad undervisning både kring varför reglerna finns och hur de ska kunna tolkas som en vägledning i alla de vardagssituationer som kan uppkomma.

Hos Helena von Schantz finns en bra diskussion  Vem har roligt i skolan som? som belyser behovet av elevrevolter och funderar kring den allt för höga lydnaden. Under min mellanstadietid fick jag en obehörig inkompetent lärare och under ett halvårs tid var jag oerhört kreativ i att hitta lekar som störde psalmsången och bönerna. Jag ritade bara avrättningar med mycket blod. När ett halvår hade gått hade hon tröttnat och skolan fick skaffa en kompetent lärare. Elever ska inte  lydigt anpassa sig efter inkompetent skötta skolor. Jag känner däremot ett stort obehag inför skolledare som av någon outgrundlig anledning uppmanar eleverna till revolt mot de lärare de är satta att leda. Det är ju alldeles tydligt att ansvaret för att lösa problem med dålig undervisning ligger hos skolledningen även om det kan få kraftiga konsekvenser för den enskilde läraren.

Vi måste söka efter vägar för uppslutning kring att undervisningen ska vara effektiv för alla, miljön ska vara trygg för alla och att alla elever ska växa personligen

Ifall vi skapar få ordningsregler och ser till att uppslutningen bakom dem är total så skapar vi den nödvändiga respekten inför skolan och kunskapen. Ifall vi sen ständigt är beredda att ta diskussionerna om varför och hur reglerna ska tillämpas så växer den gemensamma värdegrunden sig stark. Vi skolar eleverna till att rikta sin revolt mot det som verkligen är fel så att de kan vara skötsamma kring det som är deras gemensamma utmaningar.

av Jan Lenander

4 Comments

Filed under Förutsättningar, motivation, ordningsregler, Skollyftet, Skolutveckling

4 Responses to Färre ordningsregler och större respekt för dem

  1. Pingback: Har svensk skola valt fel strategi kring ordningsregler? « Jans Syrliga KaramelLer

  2. Inga iPads? Inga mobiler? Det är ju utmärkta redskap för lärande rätt använda. Nu är jag visserligen på gymnasiet, men jag har svårt att förstå alla förbud. Viktigast är att man som elev gör sitt bästa och tar ansvar för sitt lärande. Viktigt också att respektera andra så att deras miljö för lärande blir bra.

  3. Ola Feurst

    Jag brukar säga till i klassrummet att det är ok att texta, surfa, maila osv. Ja, till och med att det är ok att sova (!). Bara det inte stör andra! Jag som lärare tar ansvar för att göra ämnet intressant och eleven/studenten tar ansvar för att sortera och integrera informationen. Vem vet, hon kanske redan kan allt om det jag beskriver just nu, eller hon kanske kollar källor. I värsta fall flyr hon till en chat på ”Fejan” men även då kan det hända att något slinker in.. Jämför med att hon under strikt förbud, bara längtar ut i de elektroniska nätverken och helt stängt av vad du säger. Vems är ansvaret för inlärningen nu?

  4. Pingback: Framtidsämnen | Skollyftet

Kommentera