Skollagen, läroplanen och npf

Anna Kaya frågade mig på twitter om jag skulle kunna skriva något om specialpedagogens roll i framtidens skola och för elever med NPF. Det kändes hedrande så jag har gjort ett försök.

I somras fick vi en ny skollag. Vad betyder den för oss som jobbar som specialpedagoger och vad innebär den för elever i behov av särskilt stöd?

Lagen börjar väldigt fint med alla elevers rätt till en likvärdig utbildning. Alla elever ska ges den ledning och den stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att utifrån sina förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål (1 kap. skollagen) …Så långt som möjligt enligt utbildningens mål…

Det finns också en tydlig koppling till Barnkonventionen, att barnets bästa ska vara utgångspunkten i all utbildning.  …barnets bästa ska vara utgångspunkten…

Det låter fint.

I kapitel 3 står om de elever som inte når upp till kunskapskraven. Om en elev inte når upp till kunskapskraven måste läraren genast meddela rektorn som i sin tur skyndsamt tillsätter en utredning. När man efter genomförd utredning kommit fram till vilket stöd eleven är i behov av, så skriver man ett åtgärdsprogram och sätter in stödet. Det kan handla om stöd i klassen, enskild undervisning eller särskild undervisningsgrupp. Vi som arbetar med eleverna har fått större krav på oss att dokumentera allt vi gör. Det är bra, även om det så här i inledningsskedet tar väldigt mycket tid.

Eleven ska nå upp till de kunskapskrav som står i läroplanen. Ja, de behöver bara nå upp till betyget E, sen finns det inget som säger att man måste fortsätta ge stöd såvida inte eleven får svårigheter igen… eller hur tänkte man nu?

Kan man liksom bota den här svårigheten med att inte nå upp till kunskapskraven med några veckors eller månaders specialgnuggning …och sen är det bra?

Jag tänker på de datorer med bl.a. talsyntes och rättstavningsprogram som jag lånar ut. Ska inte eleven ha dem längre om han eller hon når upp till kunskapskraven? Och ska de som redan kanske ligger på D inte få chansen att nå C? …Så långt som möjligt enligt utbildningens mål… …barnets bästa ska vara utgångspunkten…

I kapitel 5 kan man läsa om trygghet och studiero. Det är bra. Alla elever behöver trygghet och studiero. Den som stör kan rektor stänga av från skolan i högst 2 veckor. En lärare får också visa ut en elev som stör eller låta honom eller henne sitta kvar.

Hur ofta kan man visa ut en elev eller låta honom/henne sitta kvar? Och vad ska eleven göra då? Eleven ska erbjudas kompensation för den undervisning som han eller hon går miste om, står det i lagen. Vad då för kompensation?

En annan sak jag tänker på i sammanhanget är – Varför? Varför stör eleven? Står det något om att det ska utredas? Nja… om det är så att eleven inte når upp till kunskapskraven så är vi ju tillbaka på kapitel 3… men annars? Det står att rektorn ska se till att det vidtas åtgärder för att få eleven att ändra sitt beteende. Man kan ju fundera på vad det kan vara för åtgärder.  …barnets bästa ska vara utgångspunkten…

I kapitel 6 står det om skolplikten. De barn som inte når upp till kunskapskraven för att de har en utvecklingsstörning ska tas emot i grundsärskolan efter pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social utredning. Föräldrarna ska ge sitt medgivande till särskolan men om de inte gör det så kan man ändå placera barnet i särskolan om det anses vara för barnets bästa… …barnets bästa ska vara utgångspunkten…

En elev i grundsärskolan kan i och för sig få sin utbildning i grundskolan och en elev i grundskolan kan få sin utbildning i grundsärskolan om alla är med på det. I grundsärskolan kan man inte få betyget F. Man kan också få gå kvar i grundskolan två år extra om man inte når upp till kunskapskraven. Och å andra sidan kan skolor ha antagningsprov till utbildningar som kräver speciella färdigheter redan från åk 4… hur var det nu? … likvärdig utbildning?

Elever med autism får inte längre gå kvar i grundsärskolan om de inte har en utvecklingsstörning. Det kan ju i första skedet tyckas bra. Har man ingen utvecklingsstörning så ska man inte gå i grundsärskolan. Det är rätt, men vad får de för utbildning i grundskolan? Om de inte når upp till kunskapskraven så får de stöd enligt kapitel 3. Men om de når upp till kunskapskraven men inte klarar av undervisningen? Om de stör och blir utvisade eftersom de kanske inte förstår vad de ska göra? Eftersom de kanske inte får den tydlighet, den struktur den förutsägbarhet som de behöver. Ska de då tvingas ligga kvar på betyget E alternativt bli utvisade? Elever med autism som inte har en utvecklingsstörning har alla möjligheter att nå högre betyg med rätt förutsättningar. Frågan är om de får de förutsättningarna. Detta gäller inte bara autism utan i lika hög grad de andra diagnoserna inom spektrumet, de neuropsykiatriska funktionshindren (npf).

Och det är inga lätta förutsättningar. Enligt den nya läroplanen (läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011) förväntas elever kunna lösa problem, omsätta idéer i handling, vara kreativa och tänka kritiskt. De ska självständigt kunna formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden och ta ett personligt ansvar för sina studier. De förväntas kunna granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden. De ska kunna bedöma sina resultat och kunna ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna.

För vissa elever är detta svårare än för andra.

För en elev som har svårigheter med de exekutiva förmågorna dvs. att stanna upp och överväga olika handlingsalternativ, svårt med att bearbeta problem, svårt med att komma igång med ett arbete, svårt att lära av sina misstag, svårt att vara flexibel och tänka om, svårt att växla sysselsättning, svårt att skilja fakta från känslor (överreagerar) och svårt att lägga till känslor till fakta (bli motiverad) då blir det inte lätt…

Har sen eleven också svårt att organisera och genomföra sina uppgifter och undviker att göra uppgifter som kräver uthållig organisationsförmåga, tappar bort saker och är glömsk i vardagen… Då blir det inte lättare… Särskilt inte om eleven dessutom har svårt att uttrycka sig.

Elever med npf har många av de här svårigheterna, och behöver stöd. Ofta i form av en yttre struktur (ett schema eller ett hjälpjag) – vad ska jag göra, när ska jag göra, hur ska jag göra, i vilken ordning ska jag göra? hur länge ska jag göra, med vem ska jag göra, vad ska jag göra sen?

Hur blir skolan för de här eleverna? Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov, står det. Men vad innebär det i praktiken?

Hur är det, ingår utbildning i npf i lärarutbildningen nu? Det har i alla fall inte gjort det tidigare. För om man som klasslärare inte vet, hur ska man då kunna anpassa undervisningen? Ska man få handledning av specialpedagogerna? Vad räknas det då som? En åtgärd för att uppnå kunskapskraven? Men om det inte handlar om kunskapskraven?

Hur som helst så ställer det höga krav på alla oss som arbetar i skolan. Förhoppningsvis blir det bra när vi rett ut frågetecknen. För tanken är god om en likvärdig skola, men ännu räcker den inte hela vägen fram.

…Så långt som möjligt enligt utbildningens mål… …barnets bästa ska vara utgångspunkten…

/Ingmari Svensson

 

5 Comments

Filed under Lgr 11, Skolutveckling, Specialpedagogik

5 Responses to Skollagen, läroplanen och npf

  1. Åh vilket viktigt inlägg! Bra! Några kompletterande tankar:
    Du tar upp rektorns utredningsansvar enligt kap 3. Det kan vara bra att nämna att utredningen ska visa om eleven är i behov av särskilt stöd eller inte. Utredningen kan delegeras men inte beslutet. Om ja, då ska ett åtgärdsprogram upprättas. En nyhet är att vårdnadshavaren kan överklaga rektorns beslut och även ett åtgärdsprogram till Skolväsendets överklagandenämnd.

    Det står också i kap 3 §8 att rektorn skyndsamt ska utreda om eleven ”uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation”. Det skulle ju kunna vara samma ”symtom” som kan straffas enligt kap 5. Det är ju ett problem att störande beteenden är symtom. Det är också trist att det inte står tydligare vad skolan måste satt in för stöd och åtgärder innan dessa ”straff” döms ut.

    Tar mig friheten att tipsa om egna inlägg på samma tema (vet inte om det funkar att länka i kommentarsfält…)
    http://prestationsprinsen.wordpress.com/2011/08/17/elevvardskonferens-evk-forsvinner-och-rektorns-utredningsansvar-skarps-vad-star-det-i-nya-skollagen/

    http://prestationsprinsen.wordpress.com/2011/09/01/straff-och-atgarder-eller-vad-skolan-far-gora-med-elever-som-upptrader-olampligt-eller-storande-i-nya-skollagen/

    Och en handledning som Skolverket tagit fram i tolkningen av de här frågorna i nya skollagen:

    http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.141909!Menu/article/attachment/R%25E4tt%2520till%2520kunskap%2520och%2520s%25E4rskilt%2520st%25F6d_uppdat_16%2520maj%25202011.pdf

  2. Dan Sundell

    Vilket engagemang, bra jobbat!!!

    Mycket intressant!

  3. ingmari

    tack! :)

    Ingmari

  4. Tack för ett intressant och viktigt inlägg! Ett inlägg jag kommer går tillbaka och läsa och fundera kring många gånger!

  5. ingmari

    Tack Prestationsprinsen för ditt förtydligande kring utredning och åtgärdsprogram … viktiga bitar!

    Ingmari

Kommentera