Förmågor

Förmågor.

Jag har aldrig använt det begreppet mer frekvent än vad jag gör numera. ”Utgå ifrån förmågorna”, ekar det i mitt huvud. ”Det är förmågorna vi ska bedöma” och ”Undervisningen ska träna eleverna i förmågorna” är andra citat som jag snappat upp under all den kompetensutveckling jag deltagit i som nyckelperson i Lgr11-implementeringsarbetet på min skola.

Förmågor. Jag tänker att vi borde stanna upp där ett tag. Stanna upp ett tag och fokusera på att det faktiskt är kring förmågorna som det mesta i skolan kretsar. Det är förmågor vi utgår ifrån och förmågor som vi undervisar i. Det är även förmågor som vi utvecklar och bedömer.

Jag tror det är viktigt att vi lyfter blicken något när det gäller förmågorna. Så vi inte fastnar i vårt eget ämne eller i vårt eget stadium. Många av förmågorna är generella och återkommer i många ämnen. Exempel på en del sådana förmågor har jag tagit upp i inlägget Entreprenöriellt lärande – vad är det? Förmågor som inte ska betygsättas men som, om rektor så beslutar, ska bedömas.

Det finns många fler generella förmågor som analysera, undersöka, reflektera, värdera, strukturera, att dra slutsatser etc. Steve Wretman brukar prata om att det finns fyra typer av generella förmågor som återfinns i alla ämnen.

Förmåga att använda och värdera källor och information
1. förmåga att beskriva sammanhang eller företeelser
2. förmåga att underbygga resonemang
Förmåga att använda begrepp, teorier och modeller
3. förmåga att koppla samman kunskaper
4. förmåga att skapa nya frågeställningar och/eller se konsekvenser

 

Utöver dessa finns även ämnesspecifika förmågor som är unika för just det ämnet. I en del ämnen finns betydligt fler ämnesunika förmågor än i andra ämnen och, som sagt, jag tror det är viktigt att vi lyfter blicken något. Förmågor som är generella utvecklas inte bara på mina lektioner. På samma sätt som att alla lärare har stort ansvar i elevernas språk- och kommunikationsutveckling har alla lärare stort ansvar i att samarbeta så att eleven ges möjlighet att utveckla förmågorna utifrån sina egna förutsättningar och sina egna behov. Det kan betyda att ett ämne lämpar sig bättre än ett annat eller att något stoff passar bättre än ett annat.

Jag funderar en del kring detta med generella förmågor som ska utvecklas i alla ämnen. Tar vi vara på det? Inser vi vad det skulle underlätta för eleven och för oss om vi kunde samarbeta kring dessa förmågor. Är vi över huvud taget medvetna om vilka förmågor eleverna utvecklar i andra ämnen än våra egna?

Om man fokuserar på förmågorna får ämnesövergripande temaområden en helt annan inriktning. ”Under en period nu ska du tränas i förmågan att föra underbyggda resonemang. I alla ämnen.” Vad sägs om det? Den elev som kanske inte klarar av detta på mina svenskalektioner kanske klarar av det på idrottslektionerna.

Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verksamt på ett välutvecklat sätt beskriva sin upplevelse av läsningen. (svenska, kunskapskrav för betyget A, åk 6)

Eleven kan samtala om egna upplevelser av fysiska aktiviteter och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur aktiviteterna kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. (idrott och hälsa, kunskapskrav för betyget A, åk 6)

För mig känns det befriande att fokusera på förmågorna. När jag första gången satte mig in i Lgr 11 så slogs jag av det enorma stoffet. Allt som ska tas upp och gås igenom. Hur ska tiden räcka till? De övergripande målen och de långsiktiga målen i syftesdelen av kursplanerna kändes övermäktiga och uppdraget kändes nästintill omöjligt.

Men. Sätter man sig ner och tittar på förmågorna så inser man att det är många förmågor som återkommer i ämne efter ämne. Det handlar om att kunna underbygga resonemang på olika sätt och med hjälp av olika faktakunskaper och färdigheter men det är i stort samma förmåga som jag och mina kollegor som har haft eleven innan mig, samtidigt som mig och efter mig kommer att låta eleven tränas och utvecklas i. Förmågor som ständigt utvecklas i en process som påbörjades långt innan jag klev in i min elevs liv och som kommer fortsätta långt efter att eleven lämnar mig och mitt klassrum.

Förmågor. För mig är detta det bästa förtydligandet man gjort i Lgr 11. Att utgå ifrån förmågorna i kap 1 och 2 samt i kursplanernas syfte och koppla detta med hur det i kunskapskraven beskrivs hur eleven ska kunna visa att de behärskar dessa förmågor känns helt rätt. Vi har alldeles för länge utgått ifrån stoffet och vad vi ska göra i skolan. Med Lgr 11 är det tydligt att vi i stället ska vända fokus mot vilka förmågor eleven ska utveckla och sedan plocka in stoffet och arbetssätt utifrån det.

Förmågor. För att förtydliga lite så kan ingen elev utveckla alla de förmågor som står beskrivna i de övergripande målen och kursplanerna om eleven inte samtidigt utvecklar sin kunskap. Och kunskap kommer som bekant till uttryck i olika former; fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Allt hänger ihop. Och vårt uppdrag handlar om att skapa en balans och en helhet.

Så. Har ni inte stannat upp och funderat lite extra på det här med förmågor så tycker jag ni ska göra det en stund. Och glöm inte att lyfta blicken.

Tillägg: Jag ser med glädje att Pedagogiska magasinet har publicerat en väldigt läsvärd och intressant artikel av Göran Svanelid, dvs den artikel som Göran Svanelid nämner i kommentarerna till detta inlägg, och jag rekommenderar er alla att läsa Lägg krutet på The Big 5.

Tilläg 2: Det är fortfarande många som hittar mitt inlägg om förmågor, som trots allt skrevs för snart ett år sedan, och därför vill jag passa på att hänvisa till den facebook-grupp som finns om The big five. Många inspirerande och givande samtal, tips och idéer i den gruppen. Gruppen startades av Marie Andersson och här kan du läsa mer om hur det gick till.

/Anna Kaya

23 Comments

Filed under Lgr 11, LPP och bedömning

23 Responses to Förmågor

  1. Johan76ander

    Kul att läsa. Tar med mig och skickar länk till kollegorna!

  2. Visst är det lite fiffigt? Man har liksom byggt in det här med vikten av öppna klassrumsdörrar i styrdokumenten, utan att göra någon affär av det.

  3. Diggiz

    Vi läste och diskuterade det du skrivit och fastnade bland annat för tanken att ha teman utifrån förmågor istället för innehåll. Vi planerar att under nästa tema jobba med den tanken och göra en blandning: Det långa temat är Bohuslän, men varje period på ett par veckor fokuserar vi på en förmåga. På så vis blir förmågorna tydligare för eleverna och vi får möjlighet att hårdbevaka en förmåga i taget för bedömning (även om man så klart får vara uppmärksam även på övriga). Spännande ska det bli!

  4. Att veta när någon annans kompetens kommer in kräver också hög kompetens. Svenskläraren som måste förstå vikten av tillämpad svenska och hur det tar sig så olika uttryck i alla de andra ämnena måste vara en oerhörd generalist. Biologiläraren som ska inse när hjälp behövs med språket eller själva kunna ge språklig hjälp behöver en rejäl tyngd i svenska ovanpå sin kunskap i biologi. Samma resonemang som biologi går att föra för flera olika ämnen och en helt ny vända med liknande resonemang kan göras för de andra språken.

    Jag tycker väldigt många missar den ökning av kompetenskraven som blir följden av att arbeta med tema och infärgning. Det är många som inte ser de ökade krav på kunskap som följer av IT, utvidgat lärarkollegium, entreprenörskap mm mm. I undervisningssituationen med många som tillsammans ska täcka upp elevernas behov så krävs hög förståelse att se kunskapens mönster långt utanför sitt traditionella område. Den nya verkligheten ökar kraven på läraryrket men är vi beredda att anta utmaningen finns det oerhörda möjligheter för elevernas lärande.

  5. Där jag jobbar(Gymnasiet) låter vi kurserna Entreprenörskap och Teknik 1 bära några projekt som erbjuder infärgning och ämnesövergripande verksamhet. Tanken är i grunden att hitta utrymme för erövrarna(eleverna) att utveckla sina förmågor, de så kallade entreprenöriella kompetenserna. Vi har genom att använda kurserna på detta sett skapat mycket tid i schemat. Våra ettor har hela onsdagar samt torsdag och fredag förmiddagar vikta för projekttid. Vi har fördelat kurserna mellan karaktärslärarna så att vi hela tiden jobbar i halvklasser. Två lärare på 16 elever.

    Hitintills har resultatet varit fantastiskt. De utvärderingar vi får av eleverna är jätteroliga att läsa. De upplever att de lär sig mycket, samtidigt som de har roligt och sysslar med, enligt dem, meningsfulla uppgifter. Dessutom säger de att de ser en stor tydlighet kring mål och kunskapskrav.

    Det jag märker är att om erövrarna får jobba med något de känner som meningsfullt och får träna sina förmågor så kommer kunskaperna med lite på köpet. Om man intresserar sig för något så går det liksom inte att låta bli att lära sig saker.

  6. Dan Sundell

    Hej!
    Jag har senaste tiden tänkt att Kunskapskraven ska bedömas och betygsättas utifrån förmågorna. Men funderade nu om det inte ska vara så. Istället att Förmågorna bara ska ”utvecklas” som det står under syftet och inte alls komma in i bedömningen. Är detta en dum fråga?

    • Som jag ser det så är kunskapskraven så finurligt formulerade att de beskriver hur eleverna ska visa för oss att de har utvecklat de förmågor som krävs. Kunskapskraven bygger på förmågorna och det centrala innehållet, men alla förmågor går inte att bedöma, som analysera, vi kan ju bara bedöma hur eleven visar att han/hon kan analysera, genom t ex att ”använda” och ”beskriva”.

      Sedan tror jag att vi måste fundera lite över skillnaden mellan bedömning och betyg för vissa förmågor kan, om rektor så beslutar, bedömas men inte betygsättas. De förmågor som går under förhållningssättet entreprenöriellt lärande är exempel på sådana förmågor som inte betygssätts och alltså inte återfinns i kunskapskraven, men som ändå kan bedömas.

      Eller missförstår jag din fråga? Utveckla gärna lite mer, det är intressant att ta del av hur du tänker.

      • Jag kan se poänger i att man inte betygsätter förmågor. Jag har svårt att i många fall se hur det skulle gå till. ”Du visar mod men bara så att det räcker till ett E?” ”Din självkänsla är värd ett C?” ”Eftersom du inte är tillräcklig entreprenöriell får du ett F?”

        Jag kan som du, Anna, se hur förmågorna ligger som en grund till själva bedömningen. Dock så tycker jag att det är otroligt viktigt att de förmågor erövrarna avslöjar i skolan samlas ihop i någon form av dokument. Med tanke på att det är dessa förmågor som näringslivet skriker efter borde vi se till att det som erövrarna gör bra gynnar dem på bästa sätt.

        Jag kan tänka mig någon sorts ackumulativt levande dokument som följer erövraren genom skolan. Här gör jag jämförelser med datorspel som exempelvis World of Warcraft. I grunden är detta spel ett arbete i personlig utveckling och självförbättring. Du rustar dig, eller snarare din karaktär, med kunskaper och verktyg för att tackla allt svårare utmaningar. Hela vägen ser du tydligt din utveckling. Det finns poäng som på olika sätt har värde i spelvärlden. Vore det inte ganska häftigt om du på samma sätt kunde se din egen utveckling i skolan. Varje uppgift och läxa blir till en utmaning som du kan tackla och efter varje utmaning ser du hur din utvecklingskurva stiger och dina förmågor ökar hand i hand med dina ämneskunskaper. Som jag ser det har datorspel mycket att lära oss i skolan när det gäller bland annat feedback.
        Jag håller faktiskt på att försöka utveckla ett sådant system som är tänkt att erövrarna ska använda i ett självvärderingssyfte.

  7. Dan Sundell

    Tycker ni båda skriver rätt och tänker ungefär som er, ville dock ha lite bekräftelse.

    Förmågorna är inlindade i Kunskapskraven men vi ska utveckla dem tillsammans med eleverna. Hur stor tyngdpunkt lägger ni på att eleverna är förtrogna med förmågorna?

    • Anna nämner ovan att förmågorna är en förutsättning för att erövraren ska kunna förskaffa sig kunskap.

      Jag håller med och som svar på din fråga säger jag; Jättestor. Åtminstone i början. Nu undervisar jag gymnasieerövrare och jag är helt övertygad om att ju mer jag jobbar med de entreprenöriella kompetenserna tidigt desto mer har jag igen det senare. Jag försöker göra mig förtrogen med varje erövrares förmågor så att jag på bästa sätt kan skapa undervisning som, för att använda ett uttryck från musikens värld, ger klanger inom dem. Det är förstås svårt att ge 67 individer mycket tid men eftersom jag har igen det senare tycker jag att det är väl spenderad tid.

  8. Göran Svanelid

    Hej!

    Jag har följt diskussionen om förmågorna. Jag har skrivit om detta i en lång artikel i senaste numret, nr 4, av tidskriften Grundskoletidningen. En fortsättning följer i novembernumret av Pedagogiska magasinet- Kommer ni till Skolforum vecka 44, tisdag eller onsdag) så kommer jag att föreläsa om dessa förmågor. Det är gratis. Gå in på Libers hemsida så kan se var ni hittar mig. Bara som ett tips!

    • Tack för tips! Grundskoletidningen ramlar jag inte över så ofta men Pedagogiska magasinet är lättare att få tag på, ska läsa din artikel där.

      Jag är på Edcamp Stockholm på Skolforum så jag är bara där på måndagen, tyvärr.

      • Göran Svanelid

        Hej igen!

        Grundskoletidningen detta år är riktigt bra eftersom alla nummer har ett tydligt fokus på Lgr 11. Problemet kan vara att upplagorna säljer slut väldigt fort. Kort om min poäng i de två artiklarna. Om vi tänker oss att alla lärare skriver sina LPP för varje arbetsområde. Låt oss vidare tänka oss att varje lärare arbetar med fyra arbetsområde per termin. Det blir åtta per år. Eleverna har 16 olika ämnen på mellanstadiet och 17 på högstadiet. Multiplicerar vi 16 eller 17 med 8 och sedan med ytterligare sex (antal år från åk 4 till 8) så får vi ett tal som ligger kring 800 LPP. Det är så många LPP en elev och hennes/hans målsman kommer att få ta del av. Lägger vi sedan till lågstadiet så hamnar vi på drygt 1000 LPP. Vem kommer att orka ta emot denna flod av dokument? Min ”lösning” finns i de två artiklarna. Samtidigt har alla elever rätt att få reda på vad undervisningen ska innehålla, vilka förmågor som ska utvecklas samt vad och hur bedömningen kommer att gå till. Inte minst eftersom kraven för att vara behörig för gymnasiet numera kräver 8 godkända betyg (för de praktiska programmen) eller 12 godkända betyg(för de teoretiska programmen). Det var många skolor som under Lpo 94 hade problem med att få eleverna godkända i tre ämnen. Hur ska det gå?

        • Ja, frågan om hur det ska gå är vi nog många som tänkt sedan vi såg Lgr11 första gången. Men det ska gå, vill jag tro. Hoppas jag.

          Jag ska läsa dina artiklar och ta del av din ”lösning”. Var hittar jag dig om jag har några frågor efteråt?

          Förresten har jag bestämt mig för att gå till Skolforum på onsdagen, ska kanske passa på att lyssna på dig då. Pratar du om din ”lösning” då också?

          • Göran Svanelid

            Hej Anna!

            Du når mig på 070-584 39 54 eller via svanelid@telia.com. Jag, jag kommer att tala om ”lösningen” på onsdag 11.00-11.40 i montern som Liber driver. Du är välkommen, men tänk på att du går in och anmäler dig på Libers hemsida för att säkra en plats.

  9. TG

    Vilket obehagligt dravel! Vad som ska bedömas står under ”Kunskapskrav”, något annat SKA inte bedömas. Ni har ju köpt samma bluff som de som basunerade ut att Lpo94 mål att sträva mot skulle ligga till grund för betygssättningen. Jag hoppas att ni två år senare vaknat upp och insett att Wretman & co är ute och cyklar.

    • Hej TG!

      I kunskapskraven beskrivs hur eleverna ska visa att de utvecklat de förmågor som står i syftesdelen. Och det är det som bedöms.

      Förmågorna i Lgr 11 är inga strävansmål, de är i högsta grad uppnåendemål om man nu ska göra liknelser med Lpo 94 (vilket jag inte alls tycker man behöver göra). Dessutom behöver man bara läsa valfritt kunskapskrav i åk 9 (valfritt ämne) för att märka hur förmågorna i syftesdelen återkommer i kunskapskraven.

  10. Pingback: Prio Arbetssätt och Gemensam Planering | Pearltrees

Kommentera