Att planera eller inte – är det ens en fråga?

Artiklar i Lärarnas nyheter och Skolvärlden har skapat en förvirring hos vissa lärare vad gäller planering av undervisning. Nu reder vi ut det.

1. Lärare SKA planera sin undervisning (Lgr 11, s. 18 )

2. Man får kalla sin planering för vad man vill ”LPP”, ”Planering”, ”Pedagogisk planering” eller något annat.

3. LPP (Lokal pedagogisk planering) har aldrig varit ett författningsstyrt begrepp. Det tillkom i samband med införandet av skriftliga omdömen. Skolverket frångår nu begreppet av olika orsaker. En orsak är sammanblandning med lokala kursplaner och lokala arbetsplaner. Det sistnämnda har det funnits krav på att skolor ska ha, men är nu bortttaget i nya skollagen. Det var ett begrepp som skulle beskriva hur skolan arbetade för att eleverna skulle nå målen, men har ibland använts som begrepp för planeringar. Några skolor har även, enligt Niklas Westin på Skolverket, använt begreppet LPP för lokala kursplaner.

4. I det Allmänna rådet för planering och genomförande av undervisning används begreppet BÖR. Det betyder i juridiska termer i princip att det som står som allmänna råd ska följas, såvida inte skolan ”handlar på ett annat sätt som gör att kravet i bestämmelserna uppfylls” (AR, s. 4). Om lärares planeringar står bland annat att:

”Lärare bör vid planeringen av undervisningen

• tydliggöra vilka delar av ämnets syfte som undervisningen i det aktuella arbetsområdet ska inriktas mot och utifrån det avgöra hur det centrala innehållet ska kombineras och behandlas så att eleverna ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till kunskapskraven

• identifiera vilka delar av kunskapskraven som bedömningen ska utgå från i det aktuella arbetsområdet och avgöra hur eleverna ska få visa sina kunskaper,

• skapa förutsättningar för att följa och stödja elevernas kunskapsutveckling och kontinuerligt ge återkoppling på deras arbete,

• välja arbetssätt och arbetsformer som ger eleverna möjlighet att utvecklas i riktning mot de övergripande målen i läroplanens andra del,

• utgå från erfarenheter från tidigare utvärderingar av den egna undervisningen,

• utgå från elevgruppens intressen, erfarenheter och föreställningar kring det som undervisningen ska behandla så att eleverna får ett reellt inflytande över undervisningen” (AR, s. 8-9)

5. Så långt lärarens planering, som blir levande inom ramen för undervisningen. En planering är en tankeprocess där man utifrån läroplanens alla delar, allt jag kan och vet om undervisning och lärande, utifrån forskning och min egen beprövade erfarenhet, och utifrån elevgruppen och vad de behöver utveckla formulerar mål för vad eleverna ska utveckla för kunnande inom arbetsområdet. Vilket inflytande kan eleverna ha? Vilka begrepp ska de behärska? Vilka frågor ska de kunna besvara på ett bättre sätt? Hur ska undervisningen se ut för att eleverna ska utveckla de förmågor som står i fokus? Vad är hållbar kunskap som jag vill att eleverna får med sig i livet? De klassiska didaktiska frågorna är i fokus: Vad? Hur? Varför? Vilka?

6. Planeringen blir levande inom ramen för undervisningen, och dessutom står i Allmänna råden att delar av lärarens planering BÖR kommuniceras med elever och vårdnadshavare.

”Lärare bör

• dokumentera sina planeringar och uppföljningar så att de ger stöd för att … kommunicera med elever och vårdnadshavare vad som är syftet med undervisningen och hur den ska genomföras… och som ger en grund för kommunikation av bedömning och betygsättning.” (AR, s. 25)

Vidare kan man läsa i kommentardelen

”Lärares planeringar bör även kommuniceras med elever och vårdnadshavare så att de får god insyn i vilka mål och vilket innehåll undervisningen ska behandla samt hur undervisningen kommer att utformas. På så sätt kan elever och vårdnadshavare bli förtrogna med vilka krav som ställs i undervisningen och för att få olika betyg.” (AR, s. 26)

6. Bortsett från att vi SKA planera undervisningen så är det självklart även så att om en lärare har en genomtänkt tanke med vad som ska utvecklas, utmanar och motiverar eleverna, samtidigt som man följer utvecklingen och anpassar undervisningen efter elevernas lärande så lär sig eleverna mer.

7. Sammanfattning

Saker vi INTE SKA göra 2011 som lärare:

• lokala kursplaner

• lokala kriterier/kunskapskrav

• lokala arbetsplaner

Saker vi fortfarande SKA göra 2011:

• Planera vår undervisning

Allmänna rådet hittar du här

Lgr 11 finns här

PS. Om man stöter på någon som fortfarande inte är övertygad om man måste planera och formulera mål för undervisningen utan bara vill ”undervisa” så är det bra att påminna sig om vad Skollagens definition av undervisning är:

”Undervisning: sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden.”

/Pernilla Lundgren, inlägget är även publicerat på Pedagog Stockholms-bloggen Lärande & bedömning

 

9 Comments

Filed under Lgr 11, LPP och bedömning, Skolutveckling

9 Responses to Att planera eller inte – är det ens en fråga?

  1. Tack Pernilla för att du reder ut begreppen åt oss. Klart, tydligt och informativt, tycker jag.

  2. Pingback: Klart och tydligt om undervisning,planering och det där med LPP… | Kvalitet i lärprocessen

  3. Göran Svanelid

    Hej!

    Vill bara passa på att tipsa om min artikel i Pedagogiska magasinet som kom ut idag. Utifrån en analys av samtliga skolämnens långsiktiga mål har jag myntat uttrycket ”The Big 5″ som undervisningstiden, IUP, skriftliga omdömen, LPP och utvecklingssamtalen kan/ska/bör fokusera.
    Genom detta tänkande tror jag det blir lättare att föra professionella samtal med sina kollegor, med eleverna och föräldrar. Eftersom det finns uppenbara skillnader mellan skolämnena så skiljer det sig vilka förmågor (The Big 5″) som dominerar. Dessutom finns det ett antal ämnesspecifika förmågor, men mönstret är tydligt bortsett från dessa två invändningar. Så missade du min föreläsning på Skolforum så kan du läsa om den i det nya numret av PM.

  4. Tack för sedvanlig – och viktig – tydlighet. Har skickat länkarna (även Görans, som jag såg precis innan detta) vidare till mina kollegor. Kommer även diskuteras på seminarier kring Lärares yrkesroll nästa vecka (mån 21/11 i Halmstad, tisdag 22/11 i Stockholm, ons 30/11 i Karlstad). Känns som en viktig diskussion som vi lärare måste fortsätta engagera oss i, om vi inte står på oss kommer någon annan att göra det…

    PS. Hur gjorde man egentligen innan Twitter för att få reda på allt som händer och är på gång? DS

    • Vet du, Magnus, många gånger funderar jag över samma sak. Hur gjorde vi innan twitter och sociala medier? Svaret är väl att vi inte hade samma koll på ”allt” som vi har nu. På gott och ont.

      Håller med dig om att det är viktiga diskussioner. Mycket viktiga!

  5. Pernilla Lundgren

    Har fått en del frågor om det vi INTE SKA göra och vad det är.
    Lokala arbetsplaner, som stod i skollagen tidigare, där man skulle beskriva hur SKOLAN jobbade för att eleverna skulle nå målen ska/måste man inte göra. Vill man så kan man väl göra det.

    Lokala kursplaner och lokala betygskriterier är ju lite annorlunda …. Skolverket är ju tydliga nu med att även betyg i mellanliggande årskurser (t.ex. 7 och 8) sätts i relation till kunskapskraven i den högre med kunskapskrav (nians).

    Varför satt då många och gjorde lokala kursplaner och kriterier? Det har inte funnits någon beskrivning av vad det är i skollag, förordning eller läroplan. I SOU 2007:28 kan man läsa ”Frånvaron av tydlighet och enhetlighet i statens budskap till den lokala nivån bedöms ha bidragit till att lärarna varit hänvisade till egna lösningar i sitt lokala planeringsarbete. Lärarna har ägnat åtskillig tid till att ta fram lokala kursplaner och lokala betygskriterier. Det finns inget författningskrav eller annat beslut från
    riksdagen eller regeringen att man skall göra det, men Skolverket
    har i sin information sagt att kursplanerna behöver preciseras lokalt
    genom t.ex. uttryck som ”lokalt läroplansarbete” och ”deltagande
    målstyrning”. De statliga ”signalerna” i form av författningar och
    bakgrunden till dem har sagt en sak medan Skolverket med hänvisning
    till sin egen tolkning av styrsystemet sagt en annan.”

    Dock har det stått i ”Författningskommentarer för en likvärdig bedömning och betygsättning” att ”7 § När betyg sätts innan ett ämne eller ett ämnesblock har avslutats, skall de kunskaper bedömas som eleven inhämtat i ämnet eller ämnesblocket fram till och med den aktuella terminen. Om en elev inte når upp till de mål som lokalt bestämts för ett ämne eller ämnesblock, skall betyg inte sättas i ämnet eller ämnesblocket.”

    Lokala kunskapskrav SKA inte göras nu, däremot kan man om man vill ta fram lokala bedömda elevexempel som stöd för betygsättning i kanske åk 7 och 8.

    Någon frågade om man kan betrakta en viss uppdelning av central innehåll i olika årskurser som en lokal kursplan. Tja, kanske det. Nu finns det ju inga direktiv för vad det var…så gör man det kan man väl kalla det för en uppdelning av centralt innehåll kanske…och man måste vara medveten att den inte får hindra att man SKA utgå från elevintressen (Lgr 11), BÖR kombinera kunskapsområden (AR) och inte genom det hindra elevers utveckling av förmågor.

  6. Catherine

    Tack för tydligt klargörande. Frågan har dock aldrig varit ”planering eller ej ” frågan har varit i vilken form och på vilken nivå denna ska presenteras. De dokument som florerat, visats och (uppenbarligen felaktigt) presenterats som lpp har varit dokument för uppvisning. Här finns bilder, ( missa inte vilka rättigheter bilden du väljer har…) pregnanta formuleringar som vänts och vridits för att förstås av både elever, föräldrar och inspektörer. Alltså såväl läroplansformuleringar som omskrivningar för barn, utan att tappa betydelser däremellan.
    Stor är nervositeten att det inte utrycks bra nog, att kopplingen är för abstrakt, konkret,otydlig, vag mm. Och detta i en arbetssituation där knappt den regelrätta planeringen får rum ( vem hinner den under arbetstid?). Att få ett klargörande, som nu, att planeringen kan förmedlas såväl muntligt som i veckobrev, tror jag lättar bördan för många lärare. Glappet mellan realitet och visioner är för stort. Glappet får duktiga lärare att känna sig dumma och okunniga.

  7. Viveka Gulda

    Hej
    Länken till allmänna råden funkar inte. Tack för en bra sida, men tydlig info!

Kommentera