Ämnet svenska som andraspråk försvinner

Ja, det är förstås inte bestämt ännu att det blir så, men precis som jag skrivit förut är det en trolig utveckling. På gott och ont.

Riksdag & Departement kan vi nu läsa att integrationsminister Erik Ullenhag (fp) är skeptisk till svenska som andraspråk och att han vill att regeringen ska se över detta. På sätt och vis är det bra att frågan lyfts på riktigt nu och att det inte bara blir tolkningar och gissningar vad regeringen egentligen tycker i frågan. Jag har ju redan gissat att anledningen till att behörighetskraven är sänkta för svenska som andraspråkslärare beror på att ämnet troligtvis kommer försvinna.

Den 7 november talade Jan Björklund i Aula Magna på Stockholms universitet (webbsändningen kan du se här, just den delen som handlar om svenska som andraspråksämnets framtid börjar 50 min in i sändningen med en fråga från Inga-Lena Rydén, föreståndare på Nationellt centrum för svenska som andraspråk). Björklund menar att han vill skilja på svenska som andraspråk som ett ämne och svenska som andraspråk som en metod. Jag tycker det är lite olyckligt att kalla det för ”metod” men jag förstår vad han menar. Han menar också att eftersom båda svenskämnenas kursplaner är i stort sett identiska så är det helt onödigt med två svenskämnen och två kursplaner. Ämnet svenska som andraspråk, enligt honom, leder bara till lägre ställda förväntningar. Här håller jag inte med. I och med Lgr 11 är det tydligt att det är lika höga krav i båda ämnena, men jag kan hålla med om att det kanske har varit så tidigare.

Så, behöver vi verkligen två svenskämnen? Om vi kan få alla lärare att inse att man måste arbeta språk- och kunskapsutvecklande i alla ämnen och att nyanlända/flerspråkiga elever angår oss alla så behövs inget svenska som andraspråksämne. Men är vi där idag?

Björklund pratar om att de flerspråkiga eleverna behöver ”speciella svensklärare”, det är inte vilka ”svensklärare som helst” som ska undervisa dessa elever och han säger också att regeringen håller på att titta över behörighetskraven för svenska som andraspråkslärarna just nu. Runt december ska de berätta mer men det verkar som att svenska som andraspråkskompetensen hos lärarna kommer att ”synas” på något sätt oavsett om ämnet finns eller inte.

Men. Och detta är ett stort men. Faktum kvarstår. 20% av eleverna i svensk grundskola har ett annat modersmål än svenska och många av dem har troligtvis behov av det som Björklund kallar för svenska som andraspråks-metod. Hur ska dessa elever garanteras att de får undervisning utifrån en svenska som andraspråks-metod? Ska det komma riktlinjer där ”rektor ska avgöra” eller ”om förälder så önskar”? Som det ser ut just nu så är det endast behöriga svenska som andraspråkslärare som får sätta betyg i svenska som andraspråk, det betyder att huvudmännen måste anställa behöriga sva-lärare. Om ämnet försvinner så försvinner även kravet på att huvudmännen måste ha ämnesbehörig sva-lärare. Man behöver inte fundera speciellt länge för att inse att efterfrågan på sva-lärare kommer att minska. Och således även intresset för utbildning och kompetensutveckling i ”svenska som andraspråks-metoden”.

Jag ser fallgropar. Djupa sådana som vi gräver åt oss själva. Att för tidigt ta bort svenska som andraspråk som eget ämne kan leda till att även kompetensen försvinner, vilket leder till att ännu fler elever kommer att misslyckas i den svenska skolan. Att ha kvar ämnet en tid ger legitimitet till det som Björklund kallar för svenska som andraspråks-metoden och ger oss större möjlighet att sprida den andraspråkskompetens som finns inom sva-ämnet till skolans övriga ämnen.

Jag håller med oss att ämnet kan vara segregerande och jag håller med om att det kan innebära att vi sänker förväntningarna och kraven på eleverna men jag tror ändå att det finns en stor risk att vi återgår till hur det fungerade förut om vi tar bort ämnet redan nu. Min största farhåga är att vi återigen börjar se på svenska som andraspråk som ett stödämne. Ett ämne man går ifrån för att läsa. Ett ämne som är isolerat från den övriga undervisningen. Är det något som är segregerande så är det just detta.

Nej. Den enda vägen att gå är att kompetensutveckla alla skolans lärare i hur man gör sin undervisning mer språkutvecklande. Dessutom måste alla lärare vara insatta i hur man lär i och på sitt andraspråk. Vi skulle t ex kunna börja med att alla lärare fick en kortare kurs som utgår ifrån Greppa språket och Pauline Gibbons två böcker, Stärk språket, stärk lärandet och Lyft språket lyft tänkandet . Fast allra först kan man ge den här enkla checklistan till alla: 7 sätt att få andraspråkselever att nå målen.

Den dagen då alla lärare är medvetna om hur andraspråksutveckling går till och hur man kan underlätta för de flerspråkiga elevernas språk- och kunskapsutveckling så är jag den förste i raden som vill avveckla ämnet svenska som andraspråk. Men vi är inte där ännu. Vikten av lärarens kompetens är oerhört viktig och det är där vi måste börja.

Läs även artikeln i Lärarnas Nyheter där Inga-Lena Rydén får svara på frågor.

/Anna Kaya – inlägget även publicerat på Ny i svenska skolan

8 Comments

Filed under Skoldebatt, Skolutveckling, Språkutveckling

8 Responses to Ämnet svenska som andraspråk försvinner

  1. ”Han menar också att eftersom båda svenskämnenas kursplaner är i stort sett identiska så är det helt onödigt med två svenskämnen och två kursplaner. Ämnet svenska som andraspråk, enligt honom, leder bara till lägre ställda förväntningar.”

    Talar Majoren om förväntningar på eleverna eller de som undervisar, eller kanske både och?

    Om det är som du skriver i paragrafen ovan är sant, blir skolreformens syfte allt klarare för mig. Om det är helt onödigt med två svenskämnen och två kursplaner så sparar vi in på en lärare…
    -Tjohoo!, säger politikerna. Mer klirr i kassan.
    -Gud hjälpe oss, säger elever och lärare.

    Det är ju uppenbarligen så att i och med gy-11 reformen så finns det färre möjligheter för eleverna att välja(främst får karaktärsämnen minskat utrymme i poängplanen). Skolan ska slimmas. 10%(eller något i den stilen, rätta mig gärna) av gymnasielärarkåren ska bantas bort. Om allt detta nu stämmer varför skulle man inte ge sig på grundskolan också.

    • Jag har inte riktigt tänkt tanken så långt. Och det tar emot att göra det när jag väl försöker. Jag vill hoppas och tror att Björklunds intentioner är goda och att han faktiskt har elevernas bästa framför ögonen men att han kanske inte ha all bakgrundsfakta och information.

      Om det kan vara så, som du skriver, att det är ett led i att ”slimma skolan” så har vi inom några år ett ännu större problem med ungdomsarbetslöshet, utanförskap och segregation än vad vi har idag och det tror jag de är medvetna om. De måste de väl ändå vara?

      Stämmer det att 10% av gymnasielärarkåren ska bantas bort? Hur är det ens möjligt? Låter oroväckande.

  2. Pingback: Vygotskijskiss och liten hälsning till Anna Kaya | Anne-Marie Körling

  3. Aya Feurst Hasegawa

    Jag flyttade till Sverige 2009 augusti från Tyskland men jag kommer ursprunglig från Japan. Därför förlåt mig att jag kan inte skriva perfekt svenska. Sedan 2009 augusti, gick jag till Komvux och lärde mig svenska som andraspråk. Detta ämne måste vi ha! Vi behöver professionella lärare som kan lära oss invandrare, svenska som andraspråk. Inte svenska som är för barn och ungdommar som växte upp i Sverige med svenska som modersmål!

    Lärarna på Komvux som lärde oss svenska som andraspråk kunde lära oss på speciell metod. Dessa svenska lärare kan också hjälpa eleverna på grundskola som har ett annat modersmål än svenska och många av dem behov av det som Björklund kallar för ”svenska som andraspråks-metod”. När jag frågade min man som är svensk med fullgott modersmål svenska, om svenska grammatiken eller andra saker om svenskspråket, kunde han inte svara på dem frågorna. Men vi kom att veta att min svenska lärare på Komvux kunde förklara det för mig. Därför jag tycker att det är jätteviktigt att vi behåller ämnet svenska som andraspråk! Det är viktigt, inte bara för vuxna som jag men för barn som har föräldrar som har ett annat modermål än svenska.

    Jag växte upp i Kalifornien när jag var 3 år till 12 år gammal och de hade en speciell tid för de elever som hade ett annat modersmål än engelska. De kallade det här mötet ”speech”. Jag och två elever som kom från Mexiko och ett annat land från Asien var utbildad av en lärare som lärde oss korrekt uttal och meningar på engelska när andra elever hade idrott eller musik. Vår lärare var utbildad av engelska som andraspråk.

    Faktum är att Sverige har många elever som har ett annat modersmål än svenska på grundskola och andra skolar. Om vi vill ha en framtid med välutbildad människor som kan kommunicera med varandra utan missförstånd, måste vi satsa på lärarna som undervisar svenska som andraspråk!

  4. Pingback: Yrket | Pearltrees

Kommentera