Skolor som lyckas – Nibbleskolan

Det finns ett ämne som ligger mig väldigt varmt om hjärtat och det handlar om de nyanlända elevernas situation i den svenska skolan. Vi får i media ofta höra att nyanlända elever inte lyckas i skolan och att de tillsammans med andra flerspråkiga elever är överrepresenterade i den grupp av elever som inte når godkända betyg i år 9 och således inte får gymnasiebehörighet.

De senaste veckorna har vi fått läsa i tidningar och höra på radio att svenska som andraspråksämnet är segregerande och att inte ens flerspråkiga barn som är födda i Sverige får läsa svenska i skolan. Även flera ministrar är skeptiska till svenska som andraspråksämnet och det pratas en hel del om att lärare har lägre förväntningar på svenska som andraspråkselever och att det är därför de inte lyckas.

Om detta är sant eller inte är inte min sak att avgöra men för att balansera debatten lite bad jag Annehcatrin Brandén, rektor på Nibbleskolan i Hallstahammar, berätta lite om hur de arbetar för att de nyanlända eleverna ska få en så bra skolgång och en så bra språk- och kunskapsutveckling som möjligt. Nibbleskolan är en av de skolor som lyfts i de reportage om skolor och kommuner som lyckats skapa goda förutsättningar för en god skolgång för nyanlända elever i det stödmaterial som Skolverket nyligen gett ut.

Mottagande av nyanlända elever

På Nibbleskolan i Hallstahammar har vi en organisationsmodell där nyanlända elever placeras direkt i reguljär klass. På skolan arbetar SvA-lärare som har huvudansvaret för ämnet svenska som andraspråk. De nyanlända eleverna har all svenska som andraspråkstid tillsammans med SvA-lärare. På skolan finns även studiehandledare i arabiska och somaliska. Kommer det elever med annat modersmål så kommer en tillfällig studiehandledare i minst två veckor.  Efter dessa två veckor följs stödet upp och förlängs vid behov. Hallstahammars kommun har öronmärkt pengar för introduktionslärare och studiehandledare. SvA-lärare och studiehandledare har ett nära samarbete med klasslärare kring de nyanlända eleverna. Det är viktigt att eleven får fortsätta sitt kognitiva lärande, vilket studiehandledningen möjliggör.

 När ett nyanlänt barn kommer till kommunen kallas barnet och vårdnadshavaren till ett inskolningssamtal med rektor, SvA-lärare och skolsköterskan. Vi informerar om skolväsendet i Sverige och hur det fungerar på Nibbleskolan. Vi tycker även att det är viktigt att vårdnadshavaren får en möjlighet att berätta om sina synpunkter och förväntningar på skolgången i Sverige. Under samtalet sker även en kortfattad genomgång av elevens skolbakgrund.

Svenska som andraspråksundervisningen för nyanlända på skolan sker i mindre grupper med ca 4-6 elever. En del elever behöver börja med att lära sig alfabetet och siffrorna för att sedan kunna lära sig att läsa. Detta sker parallellt med att eleven får lära sig ord och begrepp. Den mindre gruppen ger eleverna trygghet och det är ofta där som de först vågar uttrycka sig på svenska.

 Fördelar med det här arbetssättet tycker vi är:

  • Eleven går direkt i den klass och skola som den ska tillhöra och behöver inte byta från en förberedelseklass till en vanlig klass.
  • Eleven lär sig mycket svenska i kontakten med sina klasskamrater.
  • Eleven får från början delta i alla ämnen och har ingen anpassad studiegång.
  • På vår skola har vi ett tillåtande klimat och alla vet att vi är olika.

Läs mer om vårt arbetssätt i Skolverkets stödmaterial ”Att främja nyanlända elevers kunskapsutveckling”.

/Annechatrin Brandén

Skolverket sätter i sitt stödmaterial fingret på vad det är som Nibbleskolan gör extra bra:

Rektorn och lärarna på Nibbleskolan i Hallstahammar lyfter fram följande goda förutsättningar för utbildning av nyanlända elever.

På kommunnivå:
• Kommunen ingår i ett regionalt samarbete för att förbättra nyanlända elevers introduktion.
• Politiker prioriterar arbetet med nyanlända elever, genom att t.ex. avsätta öronmärkta pengar för studiehandledning på modersmålet och efterfråga riktlinjer på området.

På skolnivå:
• Kvalificerade studiehandledare finns till hands för eleven för att ge intensivt inskolningsstöd och studiehandledning på modersmålet, agera stöd i kontakten med vårdnadshavarna samt delta i uppföljning av elevens kunskapsutveckling.
• Det finns tid för planering mellan klasslärare/ämneslärare, studiehandledare och lärare i svenska som andraspråk.
• Mottagande lärare är positiva till att ta emot nyanlända elever och synliggör deras erfarenheter genom ett interkulturellt förhållningssätt och uppmuntrar eleverna att använda modersmålet under lektionen och utanför skolan.
• Det finns utbildade lärare i svenska som andraspråk som har möjlighet att bedriva egen undervisning och stötta ämnesundervisningen i klass samt handleda andra lärare.
• Skolledningen prioriterar nyanlända elevers introduktion, genom t.ex. en bred satsning på kompetensutveckling i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.

Låt oss hoppas att fler skolor och kommuner satsar på att följa Nibbleskolans goda exempel!

Känner du till någon skola som bidrar till Skollyftet? Hör av dig till redaktion.skollyftet@gmail.com

/Anna Kaya

Leave a Comment

Filed under skolledning, Skollyftet, Skolutveckling, Språkutveckling, Svenska/Sv som andraspråk

Kommentera