Ha kommandot över dina undervisningsmetoder!

Teknikskiften bör vara en del av skolans vardag, IT revolutionen var inte något som inträffade eller kommer att inträffa utan något som ständigt pågår med nya förändringar där dessa hela tiden tar över efter varandra. Trots att många lärare är banbrytare när det gäller IT och i stort sett alla lärare kan mycket mer än den vanliga medborgaren så tycker jag att dessa ständiga teknikskiften möts med alldeles för mycket osäkerhet. Det bildas ett slags vakuum som lätt kan öppna upp för någon förståsigpåare som kan den senaste jargongen när det gäller det nya och lärare tystnar. Jag hävdar att vi lärare är en alltför foglig yrkesgrupp som alldeles för ofta låter vår arbetsgivare hitta någon ledare som ska följas. I det följande kommer jag argumentera för att vi lärare ska inta en mycket mer proaktiv attityd när det dyker upp något nytt framför allt inom IT. Den pedagogiska kompetens vi besitter blev inte urmodig bara för att det kom ett nytt verktyg.

Jag citerar IT och energiminister Anna-Karin Hatt från blogginlägg:

Dessutom har regeringen antagit en ny läroplan med nya kursplaner, som innehåller tydliga skrivningar som syftar till att eleverna under sin utbildning ska få så kallad digital kompetens. Ska de kunna få det måste det självfallet finnas datorer i våra skolor, liksom tillgång till alla de lärverktyg som krävs för att dagens elever ska kunna få en tidsenlig utbildning.

Ibland upplever jag att lärare är tacksamma för att kommunen satsar pengar på varsin, iPad, viktiga programvaror eller annan IT utrustning. Tänk nu får vi hänga med i utvecklingen i alla fall och då kan vi väl finna oss i lite sämre arbetsvillkor. Vi får slita hund för att det inte finns pengar till den lärobok vi är vana att arbeta med, vi får göra systemadminstratörsuppgifter och accepterar mängder av besparingar på andra områden inklusive våra löner. Sanningen är istället att kommunen är skyldig att tillhandahålla verktygen för att ge eleverna digital kompetens utan att andra behov hos eleverna kommer till korta. Vi lärare får inte acceptera att våra undervisningsmetoder blir handikappade av dåliga besparingsbeslut.

Vi lärare ska ha kommandot över våra undervisningsmetoder.

Läsning och skrivning i de tidiga åldrarna är ett aktuellt område i skoldebatten. Vilket som ska komma först, vilket som ska ha mest fokus och mängder av relaterade frågor har åtminstone i ett halvsekel tillbaka diskuterats bland lågstadielärare och andra lärare som undervisar i svenska. Det som praktiseras är en mängd olika blandningar av läsa och skriva med en aning tonvikt på att eleverna bör läsa och bekanta sig med språket något före skrivandet sker. Nu när surfplattor ska introduceras så presenteras ”skriva sig till läsning” som ett fantastiskt genombrott men redan på 60-talet så praktiserades detta blanda annat med hjälp av så kallade Palin-plattor. Det finns säkert ändå många lågstadielärare som tycker detta verkar kanonbra och vill prova och jag säger att gör gärna det för det går att göra till något bra. Till er andra som känner tveksamhet inför detta arbetssätt så säger jag låt bli. Det är ni som sitter på den pedagogiska kompetensen och det är de digitala verktygen som ska anpassas efter era behov och inte tvärtom. Bra digitala verktyg har använt ett brett spektrum av lärare för att skapa sina programvaror och lyssnat på de som har den pedagogiska kompetensen. I den moderna utvecklingsmiljön så har kunskapen om tillämpningen blivit den stora viktiga delen när program kan skapas på mycket kort tid.

Vi lärare ska ha kommandot över våra undervisningsmetoder.

Det finns en enorm potential för eleverna i att vi lärare är beredda att kämpa för de pedagogiska idéer vi tror på och att ingen ska in och peta med okunniga fingrar i hur vi gör. Eleverna förtjänar att vi har tillgång till de verktyg vi behöver för alla våra undervisningsmetoder. Vi har stöd i skollagen att kommunens representanter ska stanna utanför skolporten och att de inte får vara med och påverka val av undervisningsmetoder. Vi behöver också skaffa oss säkerheten att i skolan så är pedagogiken det grundläggande och experter på IT mfl. verktyg får vackert anpassa sig efter de som är skolans experter. Det är skolans experter som lägger grunden för skollyftet.

av Jan Lenander

2 Comments

Filed under ansvar, Förutsättningar, IKT, skolledning, Skollyftet, Skolutveckling

2 Responses to Ha kommandot över dina undervisningsmetoder!

  1. Herregud, vad jag håller med dig, Jan! I min lärarexamen ingår titeln IT-pedagog. Ändå har jag hela tiden känt att det är andra aktörer än jag som styr debatten kring IT i skolan.

    Microsoft, och andra representanter för teknikföretag, samt politiker tycks vara de som för debatten. Tekniker visar det allra senaste inom IT för oss lärare och vi tänker: Varför ska jag använda detta verktyg?

    Vilka verktyg vi ska använda och hur vi ska använda dem måste vara underordnat frågan varför vi ska använda dem.

    • Ja, jag förutser en IT revolution inom skolan men om vi ska sluta att hamna i meningslösa återvändsgränder så måste vi börja med frågan ”varför vi ska använda dem?”

      Inlägget startade i en oro för att det alltid är andra aktörer som uttalar sig om IT när jag samtidigt ser att alla bra exempel på IT användning börjar hos verksamma lärare. Det är så onödigt dessutom då det är tydligt att IT-utvecklingen ger oss lärare en helt central funktion i vad som ska utvecklas härnäst.

Kommentera