Bedömning för lärande och andraspråksutveckling, del 2

Robert Walldén, som arbetar inom vuxenutbildningen i Borås, kommer i tre blogginlägg beskriva utmaningar och möjligheter med att arbeta med bedömning för lärande. Här hittar du del 1 och del 3Hela artikeln finns även nedladdningsbar som .pdf-fil.

Läsutveckling

Att uppnå en tillräcklig skriftspråklig kompetens är den största utmaningen för de flesta av mina elever. Det faktum att Sverige är ett av de länder i världen som ställer högst krav på skriftspråklig färdighet blir snabbt uppenbart för de flesta, och vägen till målet känns ofta lång. Detta gör det extra viktigt att använda verktyg för formativ bedömning, som stödjer och synliggör språkutvecklingen.

Kanske tack vare mitt eget läsintresse har undervisningen kring skönlitterära texter varit ett område som jag har ägnat extra engagemang och huvudbry åt. Följaktligen är det också det område där jag i högst utsträckning har utvärderat och förändrat min undervisning. När jag påbörjade min nuvarande anställning på vuxenutbildningen för snart tre år sedan var jag ganska missnöjd med det material som fanns tillgängligt. Utbudet av skönlitteratur hade stark tonvikt på antingen LL-versioner av klassiker eller ungdomslitteratur, och läsförståelsefrågorna som var utarbetade till dem var ofta av väldigt simpel sök-i-texten-och-du-skall-finna-karaktär.

Detta passade sig givetvis inte. Eleverna måste få möjlighet att läsa språkligt utmanande böcker, och under läsandet ägna sig åt aktiviteter som kräver inferenser, kopplingar, analyser, synteser och tolkningar. Att endast ställa en stor mängd frågor vars svar finns “på raderna” är att sänka ribban för lågt, och elever från kunskapsreproducerande skolkulturer kan luras att tro att samma villkor gäller i Sverige. Således började jag att utforma mer krävande material som betonade kvalitet snarare än kvantitet. Böckerna var fortfarande relativt enkla, men med blodad tand utformade jag till slut frågor så sinnrika att nästan ingen av eleverna kunde besvara dem. Detta bådar möjligen gott för en eventuell framtida karriär på Skolverket, men ur BFL-synpunkt såg jag till slut uppenbara nackdelar.

En lösning jag fastnade för var att höja svårighetsgraden på litteraturen och samtidigt visa ödmjukhet inför det faktum att det är svårt att läsa och förstå böcker på ett andraspråk. Detta gjorde jag genom att dela ut läsloggar istället för frågor där eleverna får större möjlighet att själva välja vilka kopplingar, reflektioner och analyser de vill göra, exempelvis genom att välja ut citat och kommentera dem. Dessutom uppmanas eleverna i läsloggarna att skriva ned frågor som de vill lyfta i gruppdiskussioner, kring sådant de fann särskilt intressant eller hade svårt att förstå. Jag inkluderade även en enkel bedömningsmatris där de fick utvärdera sina insatser och vad de har fått ut av gruppdiskussionerna.

Jag ser många fördelar med detta arbetssätt. Läsningen blir mer personlig och upplevelseinriktad för eleverna med ett sådant material, samtidigt som de själva blir ägare av sin lärprocess. Detta eftersom läsloggen gör att de går i dialog med sig själva över hur de upplever och förstår boken – en form av självbedömning. Samtidigt berikas de uppföljande gruppdiskussionerna oerhört av att eleverna har med sig olika reflektioner och frågor, eftersom de kunskapsluckor som är så viktiga för att allas delaktighet och kunskapsutveckling uppstår på ett naturligt sätt.

/Robert Walldén, vuxenutbildningen, Borås. Bloggar även på http://iktboras.blogspot.se

Läs även del 1 och del 3 i bedömning för lärande och andraspråksutveckling.

3 Comments

Filed under LPP och bedömning, Skolutveckling, Språkutveckling, Svenska/Sv som andraspråk