Avtalskonflikt kan det leda till något gott

en sammanföringspunktEn serie ganska bittra avtalsrörelser tror jag kan ha bidragit till det som gjorde skollyftet alldeles nödvändigt. Nu drar det ihop sig till kanske en av de hårdaste kamperna på länge och det kan vara dags för många att fundera kring hur den genomförs utan att det skapas ännu mer bitterhet. Gräl kan ju rensa luften men många som haft en längre relation vet att elakheter och nedsättande kommentarer hänger kvar som något som förstör i många år. När en relation gått väldigt snett och misstroendet är mycket stort så är rådgivarna eniga om att enda sättet är små steg där förtroendet sakta återuppbyggs .De här två enkla personliga insikterna hade jag tänkt att ta som utgångspunkt för lite reflektioner kring relationen arbetsgivare/arbetstagare och årets avtalsrörelse.

Jag är lärare och fackföreningsmedlem och anser förstås med någon slags självklarhet att en stor majoritet lärares löner måste höjas och deras övriga arbetsvillkor förbättras men den diskussion jag försöker skapa ska inte handla om den sakfrågan utan om formerna för avtalsrörelsen. Jag tänkte diskutera två stycken mer konkreta frågeställningar för att belysa vilken attityd som är lämpligt att ta och vilka gränser för parternas handlande som måste finnas.

Den första handlar om att det bara skulle finnas 10% duktiga lärare som är värda några större lönelyft. Exakt hur det här budskapet uppstått har jag redan hört flera versioner av och detta är inte så intressant om vi istället vill blicka framåt. Att budskapet är totalt destruktiv och osant hoppas jag att alla kan skriva under på. Det finns ingen arbetsgivare som inte förlorar stort på att en oerhörd majoritet av deras medarbetare utmålas som dåliga. Den demotivation som drabbar den som har engagerat sig i sitt arbete och får hör att de är dåliga kan bli oerhört farligt. Det här budskapet är förstås också oerhört negativt för medarbetare och absolut inte något som fackföreningarna heller har något att vinna på. Arbetsgivarparten borde med det snaraste se till att dementera det här påståendet och fackföreningarna borde inte sprida eller tolka det arbetsgivaren säger så att det upplevs som något arbetsgivaren vill torgföra.

Generaliserar vi diskussionen så handlar det förstås om att vissa påståenden och budskap är så skadliga för möjligheterna att bygga en bra skola att de inte får förekomma. Jag inser att arbetsgivarparten kan vinna kortsiktiga förhandlingsfördelar genom att säga saker åt det här hållet som del av ett argumenterande för en lägre total lönesumma. På samma sätt kan fackföreningarna vinna kortsiktiga fördelar genom att utmåla arbetsgivaren som mycket hårdhänt med dåliga insikter i sin verksamhet. Vad båda borde inse är att den här typen av budskap långsiktigt har så stora negativa konsekvenser att inga kortsiktiga fördelar kan uppväga dem. Alen resa genom Sverige för att öppna upp för en ny karriärla parter måste tillsammans hjälpas åt att städa bort påståenden som upplevs som orättvisa och rent förolämpande.

Den andra frågeställningen handlar om valet av konfliktåtgärder och taktiska specialgrepp. Ibland föreslås exempelvis en strejk i betygssättningstider eller vid något annat tillfälle där effekterna på 3:e man skulle bli extra stora. Detta är dock ett mycket kortsiktigt tänkande för i och för sig kanske det går att tvinga fram någon motprestation men vad det handlar om är i grunden hur löner och arbetsvillkor ska förändras långsiktigt. Trixigt skrivna avtal så att den ena parten känner sig väldigt lurad på resultat och efter en avtalsperiod som beskrivits som en stor uppvärdering av läraryrket upptäcker att de förlorat markant istället skapar ett enormt misstroende som kommer att påverka arbetsklimatet negativt i många år.

Det är istället så att arbetstagaren vinner på att strejker genomförs när verksamheten är så vanlig som möjligt för då syns de långsiktiga effekterna av uteblivna lärarinsatser bäst. Med ett betygssystem med absoluta nivåer så syns det hur mycket mindre eleverna lär sig av en vecka utebliven undervisning långt innan själva betygssättningen och arbetsgivaren och allmänhet kan väga in exempelvis svårare rekryteringsläge etc. i sin bedömning av om det verkligen är värt att välja en linje med låga påslag.

med lust och fägring storArbetsgivaren är oerhört beroende av att ha förtroendefulla relationer med sina medarbetare. Ett modernt ledarskap med delegerat ansvar och målstyrning innebär att mål och uppföljning diskuteras fram och utan förtroende så halkar det hela genast tillbaka i gammaldags regelstyrning och en kontrollsituation som inte arbetsgivaren kan hantera. På område efter område är arbetsgivaren helt beroende av att det finns en förtroendefull relation med medarbetarna för i annat spricker motivation, medarbetarskap och effektivitet sönder.

En avtalskonflikt kan rensa luften och lyfta fram vilka värden vi ger saker och alltså lägga grunden för att göra skolan bättre men detta kräver att båda parter avstår från påståenden som är förolämpande och att båda parter låter bli olika typer av trix och trick. Jag hoppas att jag varit väldigt tydlig med att alla typer av syndabocksletande är totalt olämpligt. Det är så fjärran från skollyftets idé. Jag vill vara ganska konkret i mina exempel men det innebär inte att jag pekar ut att någon har gjort fel, jag bara kommer med förslag på hur vi borde arbeta. Tillsammans ska vi skapa en bra skola trots konflikter när det gäller lön och arbetsvillkor.

av Jan Lenander

1 Comment

Filed under ansvar, arbetsgivare, avtal, fackförening, lärare, Skoldebatt, skolledning, Skolutveckling

One Response to Avtalskonflikt kan det leda till något gott

  1. Ragnhild Danell

    Välj nya fackliga representanter. Hur kan man sitta som fackligt ombud i tio är av utförslöp?

Kommentera