Blogg, wiki eller e-bok – vad ska jag välja?

En kortfattad guide till tre digitala medier för lärande

Du har bestämt dig för att jobba mer med digitala medier och IKT i undervisningen och vill ha några råd och tips på vilka möjligheter som finns och vad som är respektive mediums för- och nackdelar. Det och några egna erfarenheter delar jag med mig av i den här kortfattade guiden genom Skollyftet tillägnad alla kreativa lärare med intresse för IKT i undervisningen.

Vad ska jag välja?

Den första frågan handlar om vilket eller vilka medier du ska använda dig av. För att kunna välja behöver du ha en bild av vad du vill åstadkomma och hur arbetet ska gå till. Detta bestäms bäst i dialog med eleverna, men om vi tänker oss att det handlar om att genomföra och redovisa ett kort- eller långsiktigt projekt eller helt enkelt skapa ett forum för lärande under ett helt läsår eller till och med ett stadium, så är mitt förslag att du skapar en blogg, en wiki eller en e-bok. Dessa kan ur ett pedagogiskt perspektiv beskrivas på följande sätt:

Bloggen

En blogg är ett publiceringsverktyg för text, ljud och bild. Efter inlägget kan man välja om man vill ha möjlighet till läsarkommentarer eller inte. Inläggen kan publiceras under olika rubriker genom att man skapar menyer och de kan ”taggas” genom att förses med en eller flera nyckelord, vilket är ett sätt att kategorisera inläggen utifrån innehållet. Det finns olika sätt att använda bloggen beroende på syftet:

  • Bloggen som skyltfönster: När internet var ungt användes hemsidan ofta som ett skyltfönster (eller en annons) för att visa upp verksamheten. Bloggverktyget är ett smidigt sätt att visa upp t ex resultatet av ett projekt i form av en webbutställning eller en webbpresentation och det är ett bra sätt att skapa något som andra kan ha nytta och glädje av att läsa.
  • Bloggen för information: En blogg är ett utmärkt sätt att publicera och dela information. Jobbar man med många olika digitala verktyg och saknar en gemensam startpunkt är bloggen ändamålsenlig. Som lärare kan du då själv eller tillsammans med eleverna skriva instruktioner och lägga in länkar, bilder eller filmklipp som ska ingå i arbetspasset eller projektet. Det blir lätt rörigt med många olika webbadresser och verktyg om det inte finns en naturlig startpunkt. Förser du dessutom bloggen med t ex en länklista med externa webbresurser som ni använder så har du börjat bygga upp en portal. En informationsblogg är också ett bra sätt att hålla föräldrarna informerade om vad som händer i klassrummet och skolan.
  • Bloggen för reflexion: Blogg är en förkortning av ordet webblogg. Bloggen har alltså sitt ursprung i loggboken och dagboken och bloggverktygen ordnar inläggen kronologiskt. Bloggen är därför bra att använda för fortlöpande arbete för reflexion, t ex i ett läsprojekt: Successivt kan eleverna skriva i sina egna eller den gemensamma bloggen. Ett tips är att använda ett bloggverktyg där man kan skapa olika användare som var för sig kan skriva inlägg som publiceras på den gemensamma bloggen. Genom att datuminställa publiceringen kan alla inlägg får stå först även om de skrivs till samma deadline. Detta blir ett sätt att skapa en följetong och en levande blogg. Om kommentarsfältet är aktiverat kan det som en del av arbetet ingå att gå in på andras blogginlägg och skriva kommentarer och reflexioner. Generellt är det min erfarenhet att kommenterandet behöver uppmuntras så att det i uppgiften ingår att skriva t ex tre kommentarer på klasskamraternas inlägg eller att eleverna jobbar i en mindre cirkel och fortlöpande läser och kommenterar varandras inlägg.

Wiki

Poängen med en wiki är att användarna gemensamt jobbar fram ett inlägg med hjälp av wikiverktyget. Om du hellre vill låta eleverna jobba fram texterna var för sig eller i grupp och sedan bara publicera texterna så är troligtvis en blogg ett bättre verktyg. Wikiverktyget fungerar nämligen så att varje ny version av en text sparas separat och de gamla finns alltid kvar med ett lägre versionsnummer. Eftersom idén är att användarna jobbar fram en text gemensamt så är det ju tyvärr tänkbart att någon missbrukar förtroendet genom att gå in och sabotera en text. Arbetar du dessutom på ett stadium där det sätts betyg så är det bra för bedömningens skull att kunna gå tillbaka och se vad olika elever har bidragit med för att komma runt den eviga problematiken med grupparbetet – att det finns de som antingen åker snålskjuts på kamrater och de som tycker att de förfördelas genom grupparbete och hellre hade lämnat in något eget. Du kan även som lärare stegvis följa elevernas arbete genom att gå in i ikin och se texten växa fram och även lämna dina egna bidrag.

Där en reflexionsblogg bygger på att Elev A får feedback på sin text av Elev B genom kommentarsinlägg så bygger alltså wikin på att Elev A och B tillsammans skapar en text. En wiki är dessutom användbar till större projekt eller för gemensamt arbete under en längre tid. Genom att man skapar en tydlig struktur med olika ”kapitel” så kan wikin växa och bli alltmer omfattande. En hel skola kan jobba med en gemensam wiki och formatet är också användbart om man har en partnerskola/-klass att jobba tillsammans med. Väljer man att behålla gamla artiklar i sin wiki när man får en ny grupp så kan de nya eleverna ha glädje av och bygga vidare på det arbete företrädarna påbörjade. En wiki kan på det sättet växa och till slut innehålla en stor samling fakta och erfarenheter. Jobbar man med nyheter eller ett ämne där utveckling sker snabbt kan det vara lika utvecklande att gå in och uppdatera en redan befintlig text som att skriva en egen från grunden.

Nämnas bör att wikin har samma möjligheter att koppla samman text, bild och ljud som bloggen. I båda verktygen jobbar man i en texteditor som fungerar som ett ordbehandlingsprogram.

E-boken

Både blogg och wiki publiceras direkt på nätet. Visserligen kan man använda lösenordsskydd men i grund och botten finns det man skriver publicerat på internet. Jobbar man med yngre barn eller med ett tema där webbpublicering kan vara känsligt så kanske man vill göra en e-bok istället. En del skolor jobbar med e-portfolio där man kan lägga in filer som visar vad eleverna har jobbat med och andra skolor köper in portaltjänster av olika slag för föräldrakontakt och dokumentation. Det är också roligt att som elev ha kvar sitt skolarbete sammanställt i ett fint format.

Det finns särskilda filformat, vanligt är epub, för e-böcker som anpassar textens flöde till den skärm texten läses på. Ett annat vanligt och användbart format är pdf. Presentationen arbetas fram t ex i ett vanligt ordbehandlingsprogram som Word och sparas som pdf direkt i ordbehandlingsprogrammet när den är klar. Fördelen med pdf är att filen ser likadan ut oavsett i vilken dator den öppnas. En pdf-fil hanterar text och bild bra och det fungerar att skapa länkar till internetsidor i den löpande texten. Pdf-formatet bygger dock på ord- och bildbehandling, så vill man integrera ljudfiler eller filmsekvenser så är pdf inte att rekommendera.

Idag använder vi oss av olika verktyg för att skapa material för webbpublicering, t ex ett bloggverktyg. Det var emellertid inte längesedan man skapade hemsidor genom html-kod som webbläsarna, t ex Internet Explorer, tolkade och visade upp som en hemsida. Eftersom html krävde specialkunskaper i kodning så kom det ut program som skapade koden i bakgrunden medan användaren skrev i en texteditor. Dessa kallas WYSIWYG-editor – ”What You See Is What You Get”. Den som skrev kod såg däremot inte slutprodukten förrän koden tolkats av en webbläsare. Kodaren fick visualisera medan han skrev koden.

WYSIWYG-funktionen finns kvar i ordbehandlingsprogrammen men glöms ofta bort idag när vi använder publiceringsverktyg istället. För att använda formatet så sparar du den sista versionen av ditt textdokument som filformatet ”webbsida” eller htm/html. Word skapar då en ny fil med filnamnstillägget htm eller html som öppnas i webbläsaren, som kan hantera text, bild och ljud integrerat. Det här alternativet innebär dock att det även skapas en särskild mapp som måste finnas på datorn för att webbläsaren ska ha tillgång till de data som finns på htm-sidan. Publicerar du på nätet länkas ju datan in på sidan eller laddas upp i en databas som sidan har tillgång till genom internet. Att använda htm/html som e-bok är därför lite mer omständigt än pdf, men du får fler möjligheter att jobba med ljud, bild och film.

Det jag har beskrivit under rubriken ”E-boken” fungerar lika bra om du använder Excel eller Powerpoint eller något alternativ som Open Office vilket är ett komplett gratisalternativ till Microsofts Officepaket.

Några avslutande tips

Jag har nu kortfattat beskrivit tre olika digitala medier för lärande. Alla tre har olika funktioner att fylla men en gissning är att arbetssättet kan vara ganska nytt för såväl eleverna som läraren. Det är därför viktigt att fortlöpande föra en metadiskussion med eleverna om vad som är syftet med arbetssättet och vad målsättningen är. Var också noga med att diskutera vad som är tillåtet och inte tillåtet att göra. Arbetar man t ex med en wiki kan det kännas ovant och till och med jobbigt såväl att få sin egen text ändrad som att ändra någon annans – men det är ju faktiskt det som är själva poängen. Wikiverktyget har ofta en funktion för forum/anslagstavla där man kan diskutera en redigering innan den genomförs – dels ett sätt att få en mer genomtänkt redigering men även ett sätt att samarbeta och undvika osämja. Likaså kan en gammal version återställas enkelt eftersom alla versioner sparas i wikin. Det finns också en baksida när det gäller kommentarer på internet och det är att de används destruktivt till att trycka ned eller förlöjliga någon. En diskussion om vad som är en konstruktiv och acceptabel kommentar till t ex ett blogginlägg är därför viktigt.

Ibland utmålas digitala verktyg som något som i sig höjer motivationen hos eleverna. Min erfarenhet är att det är så, men för att det även ska leda till inlärning och utveckling så behöver även frågeställningarna/uppgifterna formuleras så att verktyget kommer till sin rätt. Använd bloggen eller wikin på ett sätt som förutsätter den. Gör Elev A beroende av kommentarer från Elev B för att kunna nå målet och skapa något som Elev C och D behöver för att kunna… Ja, det går att fortsätta hela alfabetet ut. Gör det också till en del av uppgiften att t ex besvara andras blogginlägg och inte bara att skriva ett eget. Kanske säger kommentaren till någon annans text mer om elevens kunskapsutveckling än det egna inlägget?

Jobbar man med ett gemensamt projekt som en klassblogg eller en klasswiki är det viktigt att någon, t ex läraren, står för att samla ihop helheten. För att de individuella bidragen ska bli så bra som möjligt är det viktigt att varje elev vet var just hens bidrag hör hemma i helheten. Att påbörja arbetet med en rejäl brainstorming och en mindmap är ett bra sätt att skapa en struktur för helheten. Jobbar man dessutom med helheten kan eleverna hänvisa till varandras texter i sina respektive bidrag.

Jobbar eleverna mer självständigt med sina egna verk så är det en bra idé att skapa en gemensam startsida där de olika bidragen länkas samman till en helhet. Överhuvudtaget vinner man mycket på att samla resurserna genom en länksida, en meny eller en innehållsförteckning. Det skapar åskådlighet och förhindrar att någons bidrag eller en användbar resurs glöms bort.

Sammanfattningsvis kan jag inte nog betona vikten av metadiskussion! Drar man igång ett projekt som innebär ett nytt arbetssätt kommer många – och kanske du själv – ha svårt att veta ”vad man ska göra”. Det är då viktigt att lyhört föra en kontinuerlig diskussion inte bara om vad man ”ska” göra utan även om vad man KAN göra. Trots allt, ett digitalt verktyg ska ju bidra med något nytt till lärandet och det är det som i slutänden motiverar.

Jag som har skrivit den här korta guiden heter Per-Daniel Olsson. Jag är legitimerad lärare i engelska och tyska med erfarenhet från vuxenutbildning, gymnasieskola och grundskola år 7-9. För tillfället jobbar jag med webbaserad utbildning och som distanslärare i helt webbaserade kurser. På Twitter återfinns jag under namnet @PerDanielOlsson

Kanske ses vi där? Om du skapar något tillsammans med dina elever efter att ha läst den här guiden så blir jag glad för en länk till det ni har gjort!

Lycka till!

/Per-Daniel Olsson

3 Comments

Filed under Bloggen i undervisningen, Digitalisering, IKT, Skolutveckling, Sociala medier

3 Responses to Blogg, wiki eller e-bok – vad ska jag välja?

  1. Jättebra genomgång av tre digitala verktyg. Tack för det!

  2. Pingback: IKT tips | Pearltrees

  3. Pingback: Johanhallberg | Pearltrees

Kommentera