Den mentala flippen

Det flippade klassrummet (”the flipped classroom”) innebär att läraren vänder på de traditionella begreppen genom att ge webbaserade genomgångar som hemläxa istället för den traditionella föreläsningen i klassrummet, vilket ger tid och utrymme i klassrummet för mer laborativt arbete. Det som är mest omtalat med den här modellen är de filmer som ges som läxa.

Jag har skrivit mer om det flippade klassrummet på min blogg Kilskrift.

Att flippa klassrummet är ett sätt att få pedagogen att tänka annorlunda. Som jag ser det så är det minst lika möjligt att flippa på andra sätt än att använda filmer. Vad det handlar om är att göra en pedagogisk tankevända. Ofta stannar vi tänket vid filmerna. Det är en nymodig och häftig grej att använda filmer på det viset. Filmerna är det som syns och som ofta först fångar pedagogens intresse. Men om man inte tänker vidare så tror jag att man dels riskerar att undervisningen inte blir särskilt bra och dels så riskerar man att låta sin flipp självdö. Filmerna blir nämligen aldrig bättre än vad pedagogen gör av sin undervisning i övrigt.

Det är livsfarligt att tro att bara för att man ger eleverna en film så är man ”hemma”. Det är därför som jag inte tror på att köpa in ett heltäckande koncept från ett företag och det är därför jag envist hävdar att flippandet kan göras på så många fler sätt än att göra filmer.

Det är pedagogens mentala flipp som är intressant. Om man inte har reflekterat över sitt förhållningssätt till flippandet utan flippar bara för att det är en innegrej eller för att någon säger åt en att flippa, så blir det inte bra.

För mig har flippandet gett en möjlighet att ge eleverna en bättre utgångspunkt i sina studier och jag märker att jag undervisar mer problembaserat. Eleverna är mer engagerade och kan bättre se sin kunskapsinlärning och det har gett oss (mig och eleverna tillsammans) bättre förutsättningar att se möjligheterna att arbeta med formativ bedömning.

Det kan hända att andra pedagoger klarar av att göra den mentala flippen utan att använda Flippa klassrummet, men jag tror att om man använder Flippa klassrummet som en grundmodell så blir den mentala flippen lättare att genomföra och att förstå. Så var det i alla fall för mig och jag tror att det gäller även för många andra pedagoger. Om man ska förändra sitt pedagogiska arbets- och tankesätt så kan det vara lättare att göra om man har en förklaringsmodell. Dessutom så är flippandet i mina ögon ett suveränt sätt att få in de digitala verktygen i lärandeprocessen helt naturligt. För mig blir vägen upp i SAMR-modellen enklare och bättre om jag tänker flippat.

Varken Aaron och Sams eller Brian Bennett hävdar att man enbart genom filmerna ger ”pedagogiska mirakler”. Jag tycker snarare att de påpekar att flippandet inte är en mirakelmetod och att pedagogen fortfarande är den viktigaste delen i flippandet.
(Läs gärna mer om det i Aaron Sams inlägg ”There Is No Such Thing as THE Flipped Class”.)

Det svåra arbetet har vi i att inte stanna vid flippafilmerna utan att se det i ett större perspektiv. Jag tror att om man inte gör det så kan man kanske uppfatta Aaron & Sams och även andra flippaförespråkare fel. Då läser man kanske det man vill se och inte vad de faktiskt skriver.

Ofta letar vi enkla metoder. Vem skulle inte vilja ha en ”quick fix” för våra elever? Det kommer inte att ske, men vi kan hitta bra modeller för att komma närmre, kanske genom att göra en ”flipp fix”.

/Karin Brånebäck

12 Comments

Filed under IKT, Skolutveckling

12 Responses to Den mentala flippen

  1. Sandra Eriksson Alvarado

    Ett koncept är inte mer än koncept om inte användaren tänker, planerar och reflekterar. Interaktionen är avgörande. Mycket bra tankar, Karin!
    Inom didaktiken finns inga genvägar, vi kan bara utforska det nya och försöka se möjligheter. Fantasi och kreativitet har aldrig varit viktigare bland pedagoger idag.

  2. Sandra skrev det jag tänkt skriva… Plus att jag är övertygad om att det dessutom behövs en Ödmjuk Orubblighet hos pedagoger där vi blir tydliga var vi står och vart vi önskar komma – samt vår väg dit. ”Vår väg” – ingen annans. Inspirerad av många, men tänkt, planerad och medvetet vald av oss, var och en på sitt sätt.

    • Tack till dig också Magnus och jag håller med dig: Det gäller att våga stå fast för det man tror på! Reflekterande och med ett öppet sinne att kunna ta emot inspiration från andra. :)

  3. Jag tänker på en gammal didaktisk nöt. Problemet först eller förkunskaperna först och själv föredrar jag verkligen det förstnämnda men jag är ytterst medveten om att många lärare föredrar det motsatta och så även många elever. De trivs med att lektionen stegvis bygger upp med små betraktelser och saker som logiskt leder fram till en slutsats, en lösning på ett problem.

    När vi flippar klassrum, förbereder med videolektioner etc. så tror jag att vår medvetenhet om olikheter och kanske framför allt den ovan beskrivna olikheten ger oss viktiga ledtrådar till hur vi ska lyckas.

  4. Pingback: Flippade möten | Rektor T

  5. Pingback: Elevrådet! | Rektor T

  6. Pingback: Miniflippat klassrum « Välkommen till verkligheten

  7. Pingback: Flipped Classroom | Cybergymnasiet

  8. Pingback: Den perfekta flippen | Skolnytt

Kommentera