Digitala verktyg, SAMR och det saknade steget

På spaning efter det omdefinierade lärandet – del 1

Den digitala utvecklingen i skolan går fort just nu och glädjerop blandas med farhågor i takt med att en till en och andra koncept införs på skolor runt om i landet. Att uppdraget till skolan är att införa IKT är glasklart men däremot är det inte lika entydigt hur den digitala tekniken bäst kommer till användning i det konkreta skolarbetet. Om detta delar jag med mig av några reflektioner till Skollyftets läsare, bland annat kommer jag att diskutera om det inte saknas ett steg i den ofta citerade SAMR-modellen.

SAMR-modellen

När skolutveckling med IKT diskuteras används ofta Ruben Puenteduras SAMR-modell som utgångspunkt. Modellen består av fyra steg som definierar hur IKT och de digitala verktygen kan påverka innehållet i skolarbetet. Modellen består av följande steg:

  • S – Substitution/ersättning – tekniken ersätter andra verktyg utan funktionell förbättring, t ex när en dator används som en skrivmaskin.
  • A – Augmentation/förbättring – tekniken ersätter andra verktyg med funktionell förbättring, t ex när ovan nämnda dator förses med ett ordbehandlingsprogram med funktioner som autokorrigering, stavningskontroll och formateringsmöjligheter. Det handlar alltså om en mer avancerad skrivmaskin.
  • M Modification/förändring – tekniken möjliggör förändring i arbetsuppgifter.
  • R Redifinition/omdefiniering – tekniken möjliggör skapandet av nya arbetsuppgifter som tidigare var omöjliga.

Att ordbehandling har många fördelar framför att skriva på en mekanisk skrivmaskin torde vara tämligen oomstritt och en stor del av skolans klassiska attribut kan idag ersättas av digitala verktyg. Världskartor av rullgardinsmodell blir alltmer otidsenliga i en föränderlig tid när stora delar av jordklotet kan zoomas in ner på gatunivå med Google Maps och visas på storbild med klassrummets projektor.

D – ett femte steg i SAMR?

I debatten har det utifrån SAMR-modellen talats mycket om det omdefinierade lärandet, men påpekas bör att SAMR-modellen i första hand beskriver hur digitala verktyg kan användas för att påverka utformningen av uppgifter vilket sedan antas påverka lärandet. Hit hör den pikanta frågan om hur vi ska förhålla oss till de exempel som börjar dyka upp på att införandet av en dator till varje elev och digitala verktyg faktiskt har lett till att resultaten sjunker.

Jag menar att det saknas ett steg i SAMR-modellen, nämligen ett steg som innebär att uppgiften alternativt lärandet förenklas genom införandet av digitala verktyg och därigenom försämras kvalitativt för elevens lärande och i sann SAMR-anda föreslår jag bokstaven D – Deterioration/förminskning – för detta steg.

Omdefinierade uppgifter eller omdefinierat lärande?

I ett blogginlägg den 10 oktober 2012 tar Jan M Svärdhagen upp det omdefinierade lärandet:  ”Jag tar mig friheten att utmana tanken med ett omdefinierat lärande”. I sin genomgång tar Svärdhagen upp många goda exempel på hur S-, A- och M-stegen har realiserats i olika grad i skolan men att någon egentlig omdefiniering (R enligt modellen) av lärandet inte har skett. Är det ens meningsfullt att tala om en omdefiniering av lärande?

Mitt spontana svar på frågan är ja, men troligtvis behöver SAMR-modellen omdefinieras först. SAMR på uppgiftsnivå leder sannolikt inte till någon omdefiniering av lärandet utan stannar vid A eller M, förbättring eller förändring av lärandet, men om vi förändrar själva lärandesituationen med hjälp av de digitala verktygen så kan troligtvis även lärandet omdefinieras. Jag ber emellertid att få återkomma med diskussionen om digitala verktyg och lärandet då det i sig är komplext att definiera begreppet lärande i sammanhanget, så låt oss använda återstående utrymme i den här artikeln till att reflektera över just SAMR med D-steget på uppgiftsnivå.

Exempel på skoluppgifter med traditionellt och digitalt upplägg

I det här stycket beskriver jag hur två vanliga uppgifter kan utvecklas från traditionellt klassrumsupplägg till att på olika nivåer enligt SAMR-modellen omfatta digitala verktyg, men också hur digitala verktyg kan användas för att förminska uppgiften vilket leder till reducerad inlärning. Om det till exempel visar sig elevers läsförmåga sjunker vid införandet av digitala verktyg så tror jag att det är i förminskningen problemet ska sökas – att läsutvecklande uppgifter har ersatts med uppgifter som inte längre kräver läsning, t ex omfattande inslag av filmklipp eller uppläsning med talsyntes.

Glosinlärning

Traditionellt upplägg: Avskrift av glosor med översättning i glosbok och självförhör genom att täcka över orden.
S Ersättning: eleverna skriver sin gloslista i ett Worddokument istället för i glosboken.
A Förbättring: eleverna använder ett digitalt verktyg för flashcards där de skriver in glosor och sedan använder för att öva in dem och förhöra sig själva.
M Förändring: eleverna använder en interaktiv app där de kan jobbar med orden, bilder och kan höra orden läsas upp.
D Förminskning: Eleverna förhör sig själva på glosorna med en digital tjänst med upplägget ”översätt ordet” som bokförlaget har skapat. Eleverna övar glosorna genom ett digitalt verktyg som spelet hänga gubben.

Kommentar till förminskning: Genom att öva på ett redan färdigskrivet digitalt material reduceras antalet steg eleverna jobbar med glosorna vilket förminskar inlärningstillfället jämfört med det ursprungliga upplägget. I spel av hängagubbenkaraktär finns ett gissningsmoment där igenkännande av ordet räcker och risken finns att eleverna utgår från ordbilden utan att reflektera kring ordets betydelse eller hur det uttalas vilket även det förminskar lärandet jämfört med det traditionella upplägget.

Nyhetsbevakning

Traditionellt upplägg: Hitta en tidningsnotis i dagstidningen om något som hänt i världen. Fäst den på en världskarta och märk ut orten med en nål. Presentation i klassen.
S Ersättning: Tryck ut en tidningsnotis från internet och markera platsen på Google Maps. Presentera i klassen.
A Förbättring: Hitta en nyhetshändelse från en lokal dagstidning och/eller en nyhetssändning på internet. Sök upp och markera platsen på Google Maps. Zooma in stegvis ända till gatuvy och utforska området. Presentation för klassen.
M Förändring: Som föregående steg, men skriv dessutom en sammanfattning som du använder som underlag för inspelning av ett nyhetsinslag om händelsen. Samla klassens olika inslag till en hel nyhetssändning, diskutera innehållet och skapa förklarande nyhetsankartexter. Lägg ut nyhetssändningen på skolans ämnesblogg.
R Omdefiniering: Som föregående steg, men använd dessutom sociala medier till att hitta någon i nyhetsområdet för att göra en intervju via Skype där personen berättar om händelsen ur sitt perspektiv.
D Förminskning: Hitta en artikel om en nyhetshändelse på internet. Skriv en nyhetsnotis om händelsen som du publicerar på din blogg. Infoga en karta från Google Maps i din notis där du har märkt ut platsen det hände på.

Kommentar till förminskning: I jämförelse med det traditionella upplägget leder upplägg D till att händelsen redovisas digitalt som ett blogginlägg istället för att presenteras och diskuteras i klassen. När varje elev dessutom publicerar sina inlägg var för sig – även om de läser varandras – så går de miste om gemensam diskussion av t ex språket, kulturen där händelsen utspelade sig eller hur massmedias bevakning var, vilket i sin tur leder till ökad förståelse och lärande. Eleverna lämnas ensamma i sitt digitala lärande i jämförelse med ett traditionellt gruppbaserat klassrumslärande.    

Avslutande ställningstaganden

I den här artikeln har jag försökt beskriva hur digitala verktyg kan utveckla enskilda uppgifter för att förstärka lärandet. Jag har dessutom försökt visa genom ett par typiska exempel att man genom att använda digitala verktyg också kan förminska uppgiften så att den blir mindre omfattande antingen till innehåll eller till den insats det krävs för att utföra den vilket kan vara en orsak till sjunkande resultat vid införandet av IKT i skolan. Följden blir att uppgiften behöver kräva mer genom ökad komplexitet eller svårighetsgrad men samtidigt underlättas (och till och med möjliggöras) genom användandet av digitala verktyg för att ge en positiv påverkan på resultatet. Som exemplen visar så är det ganska lite som krävs för att en uppgift ska förminskas även om den till formen genomförs med digitala verktyg, men därför också positivt nog ganska lite som behöver tillkomma för att skapa en utvecklad uppgift. Jag har beskrivit två mycket begränsade exempel och ingen isolerad uppgift stjälper givetvis ett helt stort lass undervisning, men vid okritiskt införande där verktygen hamnar för mycket i fokus på bekostnad av själva hantverket så finns det förstås en risk att införandet helt i onödan leder till sjunkande resultat. Att diskutera digitala verktyg utifrån en modell som bygger på att det minst positiva som kan hända är att man överför ett traditionellt upplägg riskerar därför att slå fel genom att skapa en övertro på tekniken alternativt en tro att införandet är riskfritt.

Alla reflexioner är mina egna och baseras på egen erfarenhet. Texten ska läsas i en entreprenöriell anda och jag ser fram mot kommande forskning inom området.

Per-Daniel Olsson
Leg lärare i engelska och tyska,
Konsult inom utbildning och skolutveckling

12 Comments

Filed under IKT, Skolutveckling

12 Responses to Digitala verktyg, SAMR och det saknade steget

  1. Bra skrivet! Det är intressant att diskutera SAMR-modellen och jag håller med om att det finns uttrymme för fler steg eller för andra rubriker. Jag funderar på om steget Redefinition kanske kan utmynna i några olika grenar där en gren handlar om uppgiften, en annan förhållningssätt, ytterligare en lärandeprocessen? Som modell är SAMR bra för att visualisera hur processen kan se ut men än så länge har vi för få konkreta exempel på hur omdefinierade skoluppgifter kan se ut, det är mest ett diskussionsunderlag. Vi behöver fler reflektioner som den du gör här!

  2. Jag tycker, som du beskriver, att det är viktigt att vi pratar om användningen av digitala verktyg. Det är viktigt att inte ha en övertro till digitala redskap eller tro att införande per automatik – utan större pedagogisk ansträngning leder till framgång. Att införa digitala redskap i skolan bör inte/innebär inte att en avslutad process utan det är just då som processen startar. Personligen tror jag att vi bör byta fokus, från digitala verktyg till lärande med digitala verktyg. Lärandet bör stå i fokus och arbetsmetoder med för- och nackdelar bör diskuteras och utvecklas.

    För mig handlar läande mycket om hur läraren designar uppgifter och hur lärande organiseras för eleverna. Utifrån ideologiernas varierade sätt att se på vad lärande är har dessa synsätt konsekvenser på hur lärande organiseras. Visst reducerar digitala verktyg vissa processer men det kan även avsaknaden av digitala verktyg göra. Mekanisk färdighetsträning är något eleven kan hamna i även med penna och papper. Det finns olika typer av uppgifter beroende på lärarens syn på eleven och lärande.

    Jag tror att vi behöver se på lärande utifrån ett sociokulturellt perspektiv, där vi är redskapsproducerande och redskapsanvändande personer i en social kontext. Det vill säga att vi inte underordnar lärande och överordnar digitala verktygen. De digitala verktygen bör utveckla lärprocesser. Det gäller att inte bli ”hemmablind” i användningen av digitala redskap bara för att verktygen har blivit en naturlig del av samhället.

    Därmed tänker jag att det inte är det är de digitala verktygen som påverkar skolarbetet, utan snarare designen av arbetsuppgifterna. För min del vill jag inte att fokus ska ligga på OM vi ska använda digitala verktyg med fokus på för och nackdelar- jag önskar att fokus ligger på HUR vi använder digitala verktyg för utveckling i lärprocesser.

    Tack för viktigt inlägg!

    • Ewa Berntzon

      Från undervisning till utforskande om lärandet att skapa elever som ser sitt lärande med Ikt som hjälpmedel. Kul läsning

  3. Pingback: Saknas det en bokstav i Ruben Puenteduras SAMR modell? | Hld-pedagog

  4. Nyttig läsning! Stort gilla på det :)

  5. Pingback: SAMR - TPCK | Pearltrees

  6. Pingback: tinatenggren | Pearltrees

  7. Pingback: Puentedura och forskning - En friskolelärares perspektiv

  8. Pingback: Stöd och resurser | Pearltrees

  9. Pingback: Nackasentreprenörer | Pearltrees

  10. Pingback: Mariachrisso | Pearltrees

  11. Pingback: IT | Pearltrees

Kommentera