Det lustfyllda lärandet

Eftersom veckans förskolechatt ska handla om hur förskolan och skolan kan mötas i en gemensam syn på lärande tycker jag det kan vara angeläget att titta på vilket lärande som vi synliggör i förskola och skola idag. Vilka infallsvinklar och synsätt finns det, och vad är viktigt att lyfta som gemensamma nämnare då det gäller barns lärande.

Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostra och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärande samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. (lpfö 98/10 2:2)

Av tradition vilar förskolans barnsyn på omsorg och lek. Vilket lärande sker i barnens vardagliga lek, hur kan vi pedagoger fånga lärandet och utmana till nya lärandesituationer i barnens utveckling.

Barn upptäcker ständigt nya saker och begrepp i vardagliga situationer, såsom siffror, bokstäver, naturkunskap m. m. Lärandet är lustfyllt och sker i lekens form, i den pedagogiska dokumentationen kan vi fånga upp det och dokumentera barns lärande. Det viktiga för mig som pedagog är just detta att det bygger på lek, det bygger på en lust att lära och det finns inga krav på att barn måste lära sig i förskolan. Alla barn har inte nyfikenheten på bokstäver, siffror och lärande, de har inte kommit så långt i sin utveckling än att det blivit intressant att lära sig skrift och läsning. Istället fokuserar de mer på lekens inneboende kraft och möjligheter, de behöver då få möjlighet att leka i större utsträckning. Det känns viktigt att lyfta detta, med anledning av Björklunds senaste förslag att barn ska lära sig läsa och skriva redan i förskolan, eller lära sig grunderna för läsning. Det känns också angeläget att lyfta det, då fler högskolor tagit bort de estetiska ämnena från lärarprogrammen.

Barn lär med många sinnen, och behöver de estetiska ämnena som bild, musik och dans för att deras kreativitet ska utvecklas och komma till sin rätt. Med kreativiteten kommer förmågan till logiskt tänkande, barn som inte kan bygga och skapa har också svårare att föra logiska resonemang. Ska vi ha duktiga matematiker i framtiden, behöver vi bevara leken och estetiken i förskolan och skolan.

För mig är den lustfyllda synen på lärande, ett synsätt där förskola och skola kan mötas. Med det livslånga lärandet i fokus kan vi fånga barn och elevers nyfikenhet att utforska och upptäcka sin omvärld. Lärandet sker hela tiden, i alla sammanhang. Inte bara på renodlade lektionspass. Med hjälp av dokumentation och IKT, kan vi fånga lärandesituationer som sker bortom lektionspassen. Kanske handlar det också om att fånga barnens tankar ”här och NU” ta med det tillbaka in i lektionspassen och låta barnens funderingar i högre grad, påverka hur vi utformar innehållet på lektionerna. Lärandet ska vara något verkligt och konkret som barnen, eleverna kan relatera till i sin egen vardag.

Lästips: Konsten att lära barn estetik

/ Ann Kronberg Larsson

5 Comments

Filed under Förskolan

5 Responses to Det lustfyllda lärandet

  1. Vad som väcker lust samvarierar kraftigt med vad eleven har för förutsättningar för att lära sig ett visst innehåll. Vi lärare har en gemensam syn på att hitta motivationen hos eleverna genom att möta dem där de är. Vi har också en gemensam utgångspunkt i att skapa möjligheter för eleven att leka, prova och skapa med det innehåll de behöver lära. Varför vi ska eftersträva mer är för mig en gåta. Det är istället olikheterna som gör att vi kan skapa lustfyllt lärande både för de duktigaste eleverna på gymnasiet och de svaga på lågstadiet. Det vi behöver satsa på för att lyckas med det lustfyllda lärandet är att bli bättre på vår olika uppdrag, absolut inte att göra oss mer likformiga.

  2. Ann KronbergLarsson

    Jag hoppas att det är så att vi har en gemensam syn på att hitta motivationen hos eleverna, genom att möta dem där de är. Jag tror dock att hemligheten är att hitta motivationen, naturligtvis efter elevens förutsättningar. Det är viktigt att vi ser möjligheter, både när det gäller de duktigaste eleverna och de svaga eleverna. Detta är något som vi lärare kan förena oss i. Barn med olika möjligheter möter vi varje dag, oavsett om vi jobbar i förskolan eller skolan.

  3. Pingback: Hur får bedömer vi färdigheter och kunskaper som kommer fram i estetiskt lärande? | Kulan

  4. Bengt Blomberg

    Min undran är varför barnen inte får i sig och med sig Mötes och föreningstekniken, det kan också börja lekande och lätt, så småningom finns där styrelsearbetet och den väsentliga ordningsfrågan, som skal begäras, om jag inte får tala eller göra sig förstådd till punkt? Tänk vilket lyft i arbetsglädje och härligt för barnen -ungdomarna när de sen skall engagera sig i föreningslivet, när de skall pröva sina vingar i samhället..

  5. Min undran är varför barnen inte får i sig och med sig Mötes och föreningstekniken, det kan också börja lekande och lätt, så småningom finns där styrelsearbetet och den väsentliga ordningsfrågan, som skal begäras, om jag inte får tala eller göra sig förstådd till punkt? Tänk vilket lyft i arbetsglädje och härligt för barnen -ungdomarna när de sen skall engagera sig i föreningslivet, när de skall pröva sina vingar i samhället..

Kommentera