Resan över Atlanten till en läs- och skrivundervisning för alla

På twitter hörde vi talas om otroligt inspirerande arbetssätt som Anna Bengtsson och hennes kollega tagit del av under en intressant studieresa. Till vår stora glädje ville Anna dela med sig av detta till Skollyftet i detta väldigt långa men fantastiskt inspirerande inlägg om hur man kan undervisa eleverna i läs- och skrivstrategier.

Det är en helt vanlig tisdag morgon.  Vi smyger in i 2:ans klassrum där en skrivlektion precis börjat. Eleverna och läraren sitter tillsammans på en stor matta på golvet, ingen av dem tar någon notis om vår entré, utan fokus är på den minilektion som precis startat.

Då läraren inleder med att visa en kom-ihåg-lista på smartboarden och brygga dagens minilektion till gårdagens arbete förstår vi snart att eleverna är i en bearbetande fas i sitt skrivande och att dagen kommer att ägnas åt att skriva titlar till egenförfattade texter.

Senare får vi veta att klassen är i slutskedet av ett arbetsområde som handlar om att skriva korta, berättande episoder från sitt eget liv. Eleverna har skrivit flera texter under de veckor som området har pågått och nu har de valt ut sin favorit för bearbetning. Minilektionen fortsätter med en demonstration av vad en alliteration är där läraren och eleverna tillsammans utforskar meningen på blädderblocket och gemensamt upptäcker bokstavsrimmet i den. I par och tillsammans med läraren får eleverna öva på alliterationer. Minilektionen avslutas med en sammanfattning av vad de gjort, vad som var syftet med övningen och en uppmuntran till eleverna att prova på egen hand när de ska skapa titlar till sina egna texter i det självständiga arbetet. Övergången och förflyttningen från mattan till elevernas individuella skrivplatser går som på räls, det märks att eleverna vet precis vad och hur de ska göra.

Vi passar på att låta vår nyfikna blick vandra klassrummet runt och får känslan av att varje kvadratmeter är planerad in i minsta detalj, att det finns en tanke bakom varenda del av rummet. Elevbänkarna är grupperade i små öar, små låga bokhyllor, som inhyser klassrumsbiblioteket, omgärdar den öppna ytan där samlingsmattan täcker golvet. Väggarna pryds av planscher som speglar och stöttar det arbete som pågår och stora ytor är reserverade för elevarbeten som presenteras på ett tilltalande sätt.

  

   

Vi tar också chansen att titta närmare på vad eleverna arbetar med och får se hur de provar minilektionens innehåll på egen hand.

 

Under tiden ägnar sig läraren åt elever individuellt eller i smågrupper i konferenser för att kunna ge behovsbaserat och anpassat stöd. Skrivlektionen avslutas med ytterligare en samling på mattan där elever och lärare delar erfarenheter från dagens arbete. Läraren tar chansen att lyfta goda exempel från det hon sett elever klara av och göra under arbetspasset, hur hon sett elever prova bokstavsrimmet i sina titlar. Eleverna får också dela med sig kring hur de tänkt och gjort.

Studieresa

Ja, att det var en helt vanlig tisdag morgon stämmer nog inte riktigt. Klassrumsbesöket ovan inledde nämligen den studieresa jag och min kollega @FrokenLindblom nyligen kunde genomföra tack vare ett stipendium från www.sfub.se. Besöket blev ett i raden av 15-20 stycken som vi gjorde på tre olika skolor på Manhattan och i Brooklyn, New York i oktober 2013. Skolorna vi besökte var Primary Schools, Pre-Kindergarten upp till Grade 5. Förutom studiebesöken deltog vi i en läs- och skrivkonferens som gick av stapeln en lördag, arrangerad av och på Teachers College (TC), Columbia University.

TCRWP

De skolor vi besökte samarbetade med Teachers College Reading and Writing Project (TCRWP) som är ett permanent forsknings- och kompetensutvecklingsprojekt, startat av Lucy McCormick Calkins, Robinson Professor of Childrens’s Literature, för mer än 20 år sedan. Genom forskning, produktion av pedagogisk litteratur, kompetensutveckling för lärare och arbete tillsammans med lärarna i och utanför klassrummen på skolorna syftar projektet till att utveckla lärarnas kompetens i att handleda och vägleda elever till att bli reflekterande och självständiga läsare och skribenter.  I USA benämner man ofta den här undervisningen för ”The workshop model for instruction” medan vi i Sverige vanligtvis kallar den för en instruerande, modellerande och reflekterande läs- och skrivundervisning.

The workshop model for instruction

Det inledande exemplet är ett försök att illustrera en Writing workshop och dess olika delmoment (minilesson, independent work or partner work, conferences, sharing) som en av pusselbitarna i den här instruerande läs- och skrivundervisningen som också innefattar Reading workshop, Read aloud, Shared reading och Word Study/Phonics. Några komponenter som ses som avgörande för att elever ska utvecklas till självständiga, reflekterande läsare och skribenter är:

  • tid att läsa och skriva varje dag,
  • lättillgängliga böcker på rätt nivå, s k just right books, och

 

  • en explicit undervisning i hur man läser och skriver – att få direkt och konkret undervisning i hur man gör för att skriva olika texter och för att förstå, tänka och reflektera kring det man läser.

För att kunna erbjuda detta har man valt att organisera både den fysiska klassrumsmiljön och den pedagogiska miljön på ett sätt som ser i stort sett likadant ut på alla skolor kopplade till TCRWP.  Exemplet ger förhoppningsvis också en liten vink om en medveten klassrumsmiljö där man har byggt upp olika rum för lärande i rummet, för att skapa möjlighet att lära och tänka tillsammans i olika konstellationer – i par, i smågrupper, i halv- och helklass men också på egen hand. Tänket bakom denna lärmiljö härstammar ex från Vygotskij och en socialkonstruktivistisk kunskapssyn.  Språket ses som människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Dessa tankegångar formar innehåll, upplägg i undervisningen, lärarens förhållningssätt samt både lärarens och elevens ansvar och roll i lärprocessen.

Läraren ser eleverna som medskapare i processen att utvecklas och lära, men fungerar också som en modell; som en mer erfaren läsare och skribent som både stöttar och utmanar eleven att ta nästa kliv i sin utveckling.  Undervisningen är behovsstyrd vilket också innebär att lärarna har ett formativt förhållningssätt och arbetar med bedömning för lärande med följden att elevens utveckling och nuläge visar riktning för undervisningen.

Kännetecknande för den här explicita undervisningen är hur lärarna bygger stöttande ställningar kring eleven genom att instruera, modellera och visa hur man gör för att läsa och skriva, hur man gör för att förstå en text, vilka strategier och hur man använder dem o s v. Alla dessa planscher s k charts  som sitter på väggarna är en del av stöttningen, som en slags visuell påminnelse för att eleven så småningom ska kunna bli allt mer självständig i sitt läsande och skrivande. Allt eftersom eleven utvecklar en högre grad av självständighet plockas de stödjande ställningarna bort.

    

Jag upplever att elevernas delaktighet och inflytande är stort, men utan överlämnat ansvar – ingen elev lämnas ensam i sitt lärande. Undervisningsstrukturen erbjuder alltid explicit instruktion och möjlighet att öva tillsammans med läraren och kamraterna innan det självständiga arbetet tar vid. Eleven får aldrig bara en uppgift att utföra, utan även undervisning om hur uppgiften kan utföras, som ett redskap för att kunna genomföra arbetet.  Lärare och elever utforskar kännetecken på kvalitet tillsammans som kan resultera i bedömningskriterier. Dessa kriterier fungerar som vägvisare och guidar eleverna att komma vidare i sin utveckling. Eleverna har individuella mål och vet vilka strategier de tränar på och vad de behöver utveckla. Vid behov kan de själva begära att få konferenstid med sin lärare.

  

Samtalet som metod används flitigt och ses som en förutsättning för att utveckla individens tänkande och lärande. Eleverna reflekterar på egen hand och tillsammans med läraren eller varandra, muntligt och skriftligt. I den här undervisningen används loggböcker och post-it-lappar flitigt för att dokumentera tänkandet och man har utvecklat modeller för parsamtal (turn & talk), pararbete (partner work/partnership) och samtal i grupp.

     

För att konkretisera tänkte jag ge ytterligare några undervisningsexempel. De flesta exemplen är från reading workshops och följer då strukturen med en inledande gemensam minilektion, självständigt arbete eller arbetet i par där läraren samtidigt genomför konferenser enskilt eller i grupp och en avslutande stund för att dela med sig.

Kindergarten – Reading workshop

Minilektionen startar vid the meeting area, på den stora mattan. Fokus är  partner reading och läraren skapar en inledande brygga med orden ”Yesterday we used bookmarks to mark our favorite part of the story, today we are going to help you what to say to help your partner talk more”.  Eftersom detta är ett ICT-klassrum (Integrated Co-Teaching, d v s en general educator och en special educator arbetar tillsammans i klassen då 40-50% av eleverna är i större behov av stöd och har en IEP, indivdualized educational plan). Lärarna modellerar och visar hur ett partner talk kan gå till; hur man gör och vad man säger. Lärarna ställer därefter frågor: “Did you observe us? ” ”What did you notice?” ”Did you notice how we did/say?” “Did you notice how I helped her to say more when I asked why?”

Minilektionen avslutas och arbetet övergår i enskild tyst läsning på de individuella läsplatserna, rygg mot rygg mot läskamraten.

Efter en liten stund är det dags för parläsning. Eleverna har fått lära sig vad de kan säga för att få till ett bra pararbete, t ex ”håll boken i mitten”, ”kan vi börja från början” och de har ett bokmärke som används för att markera favoritstället i boken.

 

Precis som på alla lektioner när eleverna arbetar självständigt eller parvis ägnar sig läraren/lärarna åt conferences. Den här lektionen sker det i smågrupper.

Innan workshopen avslutas väljer lärarna att lyfta elever som praktiserat minilektionens poäng: ”I saw some things I’d like to share with you.  I saw Matthew say ‘Can you hold your book in the middle? Can you start from the beginning?’ They are ways to help your partner.” Det sista som händer är att eleverna får göra en slags självutvärdering när läraren frågar om de kom ihåg att använda ordet why tillsammans med sin partner och eleverna svarar med sin tumme upp vid ett jakande svar.

Grade 1 – Reading workshop

Det är reading workshop i klass 1. Minilektionen handlar om att sätta upp mål för sin läsning som ett led i att kunna hålla fokus under läsningens gång. Vi får vi ett fint exempel på hur läraren först demonstrerar tre olika strategier när hon läser en storbok.

Språket är explicit och innehåller fraser som ”watch me”  ”I’m going to show you”.  Strategierna som benämns är att peka på orden samtidigt som man läser, att läsa med viskröst och att läsa tyst inne i huvudet.

Eleverna och läraren övar tillsammans innan det är dags för eleverna att bestämma sig för ett individuellt mål för dagens läsning och återgå till sina läsplatser. Som ett stöd för det självständiga arbetet finns det charts på väggarna från dagens, och tidigare workshops. När vi går runt och pratar med de sexåriga eleverna har de fullständigt klart för sig vilket mål de har i sikte och de visar gärna upp hur de använder vald strategi. 

Grade 4 – Reading workshop

Fokus för den här workshopen är att öka kvaliteten i partnership talk. Eleverna får se på en film där elever i åk 5 genomför ett parsamtal. Eleverna uppmuntras till att undersöka ”How does a successful partnership sound, look and act like? ” genom att studera vad eleverna i filmen säger, vad de gör och hur det ser ut. Under filmen stannar läraren upp då och då för turn & talk så att eleverna två och två kan diskutera vad de lagt märke till.

Efter filmsekvensen får eleverna delge varandra vad de har upptäckt och läraren antecknar. Istället för att läraren talar om vad som kännetecknar ett lyckat parsamtal får eleverna upptäcka faktorer som påverkar kvaliteten. Detta utforskande förhållningssätt och upplägg är ett generellt utmärkande drag i den här typen av undervisning. I slutet av minilektionen uppmanas eleverna att öva på det de precis har lärt sig och att ta stöd och hjälp av den chart som utmejslades när läraren skrev ner elevernas förslag.

Grade 5 – Read aloud

En Read aloud innebär ca 20 minuters interaktiv högläsning. Syftet är t ex att dela läsupplevelser, njuta av läsning, att läraren kan modellera hur en master reader gör vid läsning utifrån strategier. En read aloud innehåller just högläsning men också turn & talk då eleverna diskuterar sina tankar och idéer om den lästa texten i grupper eller par.

Vid det här tillfället får vi bevis på hur eleverna tränats i modeller för att samtala, hur eleverna har fått redskap i att kunna interagera med sina partners på ett effektivt och reflekterande sätt. Rutinen att övergå från högläsning till turn & talk och tillbaka igen sitter som en smäck. Det finns muntligt uttalade och synligt nedskrivna mål med aktiviteten, likaså en chart med kännetecken för ett givande samtal . När eleverna därefter i helklass får dela med sig av tankarna från parsamtalen är det fantastiskt att se hur eleverna har övats i att uppmärksamma och lyssna på varandra. Första personen som svarar berättar och motiverar sin tanke. Nästa person på tur bygger vidare på det första personen sa och uttalar sin egen tanke: ” I agree with…and…”, tredje personen som talar knyter an till de båda föregående talarna. Exemplet visar hur eleverna använder varandras tankar för att vidga sitt eget tänkande. Under tiden eleverna delar med sig uppmärksammar lärarna hur eleverna tänkt, att de t ex gjort kopplingar till sig själva, andra texter eller världen runt omkring genom att anteckna detta på ett blädderblock.

Grade 4 – Reading workshop

Den här lektionen följer mönstret för hur en workshop går till och handlar för dagen om hur man kan öka kvaliteten på samtal om karaktärerna i böckerna eleverna läser. Tillfället illustrerar framför allt hur läraren på ett tydligt sätt möjliggör för eleverna att upptäcka skillnad i kvalitet kring hur man pratar om och beskriver karaktärernas yttre och inre egenskaper. Exemplen som används är från en bok klassen har läst tillsammans vid Read aloud. Läraren har skrivit ner tre exempel på stora post-it-lappar. Eleverna får i par diskutera och motivera om exemplen är värda 1, 2 eller 3 stjärnor. Efter någon minuts turn & talk lyfts tankarna i helgrupp.

  

När alla tre exempel har diskuterats sammanfattar läraren vad de kommit fram till och instruerar fortsättningen. Nästa steg är partner work och som utgångspunkt för pararbetet ska alla eleverna ska ta fram de post-it-lappar de hittills har skrivit när de läst och där de skrivit tankar om bokens karaktärer. Tanken är att de ska få syn på sig själva och sin egen utveckling, kunna jämföra sitt eget arbete med minilektionens exempel och kunna använda dessa som modell för att utvecklas vidare.  

Avslutande reflektioner från en specialpedagog

De exempel du fått ta del av kan omöjligt ge en heltäckande och rättvis bild av den undervisning vi fick vara med om, men är ett försök att delge några av de erfarenheter som studieresan ledde till. Jag tänkte avsluta med att sammanfatta några av de saker som gjort att den här instruerande och reflekterande undervisningen väckt mitt (special-)pedagogiska intresse.

Jag drivs av en önskan och strävan om att skolan och undervisningen ska kunna omfatta alla elever. Att vi accepterar att alla elever är olika, att olikheter ses som det ”normala” och att det är något som är värdefullt.  Följden av detta blir att skolan anpassar sig till eleven och inte tvärtom. Det innebär att undervisningen måste starta vid varje elevs utgångsläge. Det är denna position som visar vägen för undervisningens utformning och innehåll och bidrar till att vi måste utveckla flera undervisningar. Det gäller att hitta en organisation och struktur som stöttar och möjliggör att utforma flera undervisningar på det här sättet utifrån de olika elever som finns i en klass, att individanpassa. Det handlar inte om att skräddarsy individuellt arbete där elever lär sig enskilt, skilda åt från varandra. Det handlar istället om att skapa en gemenskap som bas där olikheterna kan berika varandra, där eleverna involveras med och lär av varandra. En balans mellan det gemensamma och individuella möjliggör att individens behov kan tillgodoses inom ramen för gemenskapen. Det handlar likaså om att skapa en kontur kring lärandet så att eleverna vet var de är, vart det ska och hur de ska ta sig dit, både praktiskt, rumsligt och i sitt lärande. Det skapar trygghet, begriplighet, meningsfullhet och en känsla av sammanhang, något som är viktigt för alla elever, men inte minst för de elever som upplever att lärandet är en lång uppförsbacke och att skoldagen är en kamp. Det är viktigt att ha höga förväntningar på att alla elever kan lära med stöttning, strategier och verktyg; att den sociala kontexten är avgörande för individens möjlighet till lärande och utveckling.

Det fantastiska och fina med undervisningarna vi möttes av under vår studieresa var att det var just de här delarna de lyckades så bra med. De vackra orden, om t ex olikheter som resurs eller att utgå från varje elevs erfarenheter och behov, hade omsatts – från retorik till praktik. Ingredienserna i den här praktiken är också, enligt mig, nycklar för inkludering.

Det finns många likheter i det vi såg med hur man t ex runt om i Sverige idag arbetar för att t ex utveckla en aktiv läsförståelseundervisning, genom t ex reciprok undervisning (RT) eller hur man arbetar med språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och bedömning för lärande. Likheterna, tänker jag, består av en gemensam grund i form av kunskaps- och människosyn samt forskning om lärande.

En av rektorerna på skolorna vi besökte menade att den här undervisningen kräver stor insats och stort engagemang av skickliga och kompetenta lärare. Att utveckla den här typen av undervisning är förstås inte något man gör i en handvändning eller på ett enkelt sätt som enskild lärare.  Men det är en undervisning som är väl värd att börja samarbeta kring och kollegialt sträva mot eftersom dess hörnstenar skapar stor potential till att vara en läs- och skrivundervisning för alla elever.

Vill du veta mer?

USA

Det finns mer information om TCRWP på deras hemsida http://readingandwritingproject.com/.  Du kan t ex hitta

Sverige

I regi av Center för Skolutveckling http://centerforskolutveckling.goteborg.se/ har man i Göteborg under flera år satsat på att utbilda lärare i denna reflekterande, modellerande och instruerande läs- och skrivundervisning.  Flerdagarskurser med utbildare från TCRWP har genomförts på novemberloven och genom läs- och skrivutvecklarna i Göteborgs Stad har skolor fått möjlighet till stöttning i att utveckla sin undervisning i den här riktningen. Arbetar du på en skola i Göteborg och ännu inte har fått det stödet kan skicka en förfrågan till CFS.  Du kan också ta kontakt för att veta mer om Göteborgs Stads arbete kring detta eller om du har frågor kring denna läs- och skrivundervisning. Kontakta Lotten Ekelund, utvecklingsledare vid CFS: lotten.ekelund@stadshuset.goteborg.se

Det finns filmer med undervisningsexempel från skolor i Göteborg. Ett exempel på en modellerande undervisning om instruerande texter i åk 2, Skutehagens skola finns här: http://www.youtube.com/watch?v=RetS1F_e9g4

Fler filmer finns att söka här: http://www.youtube.com/user/TorghandelGoteborg/videos

Boktips

Mellan raderna. Strategier för en tolkande läsundervisning (Britta Stensson, 2006)

http://daidalos.se/sok?11_bookView=1&11_subject=351

Berätta mer! (Zoe White, Amanda Hartman, Lucy Calkins, 2010)

http://daidalos.se/sok?11_bookView=1&11_subject=515

Tankens mosaik (Susan Zimmerman, Ellin Oliver Keene, 2003)

http://daidalos.se/sok?11_bookView=1&11_subject=257

ANNA

Om du har synpunkter eller frågor om t ex studieresan eller mina kunskaper, erfarenheter eller tankar kring en undervisning inspirerad av TCRWP finns jag på Twitter @annabengtsson9 eller  anna.bengtsson999@telia.com.

/Anna Bengtsson 

24 Comments

Filed under inspiration, Språkutveckling, Svenska/Sv som andraspråk

24 Responses to Resan över Atlanten till en läs- och skrivundervisning för alla

  1. Pingback: Svenska | Pearltrees

  2. Tack snälla för att du delar med dig!

  3. Väldigt intressant och spännande läsning:)

  4. Pingback: Ett lästips « LäsAmbassadören

  5. maria ekenhill

    Nu blev jag väldigt inspirerad! Tack!

  6. Hulya

    Tack för att du delar med dig! Så intressant och inspirerande! Så här vill jag med jobba!

  7. Ariane

    Tack för att du delar med dig! Jättebra med alla bilder så man förstår!

  8. carina lund

    Tack Anna för din utförliga beskrivning av din studieresa!
    Nu ska jag titta på filmerna du rekommenderade!

    Mvh Carina Lund Västerås läs & skrivpedagog

  9. Pingback: Fatima Haga Bjäreland (fahag) | Pearltrees

  10. Anna Bengtsson

    Tack för era kommentarer. Känns härligt att det har kunnat inspirera!

  11. Pingback: Favoriter från Twitter | Rektor Lina bloggar

  12. Pingback: Läsundervisning | Pearltrees

  13. Pingback: TCRWP | Pearltrees

  14. Pingback: Smurfen | Pearltrees

  15. Pingback: BFL | Pearltrees

  16. Pingback: Hannasollerman | Pearltrees

  17. Pingback: Lyft språket | Pearltrees

  18. Pingback: Blandade sidor med länkar och tips | Pearltrees

  19. Pingback: Lässtrategier | Pearltrees

  20. Pingback: TCRWP | Pearltrees

  21. Pingback: The literacy shed – en plats för inspiration och tips för att arbeta med litteracitet | Pedagog Östersund

  22. Pingback: Fridaombert | Pearltrees

  23. Pingback: Språket i alla ämnen | Pearltrees

  24. Pingback: Skriva berättelser | Pearltrees

Kommentera