Skoldebatt

[symposium-forum]

3 Responses to Skoldebatt

  1. Esteban

    Då prövar jag att posta min kommentar här från skollyftet.wordpress.com och hoppas att det ska fungera.

    ***

    @ Anna Kaya

    Mycket av kunskap är ju ren överföring där muntligt berättande knappast är den enda fungerande metoden men likväl en väl fungerande metod. Särskilt som en inledning till något nytt kunskapsområde, som sedan kan kompletteras med mer ”interaktiva” metoder.

    Vad gäller traditionell vs alternativ undervisning så ser jag som exempel på alternativ undervisning den idiotiska tanken att det skulle hämma elevers kreativitet om de lärde sig gångertabellen, världskartan, m.m. medan traditionell undervisning då naturligtvis poängterar värdet i dessa kunskaper. Om jag ska försöka mig på en mer generell definition så är traditionell undervisning det som är välkänt och beprövat, undervisning som vi vet fungerar, och alternativ undervisning nya idéer som kanske fungerar bättre, kanske sämre, men där det saknas allomfattande empiriska tester av idéernas bärkraft. Bara för att något slughuvud kan resonera sig fram till att ett ”flerstämmigt klassrum” är så mycket bättre än ett traditionellt klassrum så betyder det inte att det faktiskt fungerar, eller att metoden kan implementeras i ”vanliga” klassrum. Vanliga klassrum ska inte vara experimentverkstad för käckt progressiva lärare (eleverna förtjänar bättre) utan alla nymodigheter ska prövas i enskilda utvalda strikt kontrollerade klassmiljöer där dessa utförligt och noggrant kan studeras samt tydliga slutsatser dras av dessas förtjänster. Om det alternativa klarar dessa test, och bara då, så ska det inkorporeras i den traditionella undervisningen, och därmed förbättra den.

    Vad gäller dina alternativa metoder för att lära sig matte så blir min kommentar att om det funkar bättre än att på traditionellt vis räkna i en mattebok, go nuts. Jag ställer mig dock frågande till din syn på att det ska vara ”roligt”. Först och främst fann i alla fall jag ett stort nöje i att räkna i mattebok på traditionellt vis, för det infinner sig en särskild sorts glädje när man har arbetat sig igenom ett stycke och därmed bevisat för sig själv att man behärskar dess innehåll. Sedan tror jag att du, eftersom du nämner bl.a. spel som exempel, likställer ”roligt” med ”underhållande” och jag tror inte att man gör elever en tjänst om man skapar en förväntan hos dom att kunskapsinhämtning ska vara underhållande, för så ser inte verkligheten ut.

    ” Att göra det tillsammans med jämnåriga, att tillsammans upptäcka matematiken och dess logik, att lära av och med varandra ger otroligt mycket mer än att en lärare talar om hur saker och till är.”
    Problemet här är att det ställer oerhörda krav på den ende läraren att skapa en gynnsam miljö för den här sortens ”gemensamma” lärande. Alla som gått i skolan från 80-talet och framåt har erfarenhet av hur grupparbete bryts ner av det sociala spelet, eller hur en enskild eller ett fåtal gör jobbet medan övriga åker snålskjuts. Vad är en pedagogisk metod värd som inte kan implementeras i praktiken? Men framför allt skulle även din dynamiska gruppundervisning fungera så mycket bättre om varje elev hade en egen ”skugga” i form av en kompetent lärare, även om denne då allt fungerar ”perfekt” bara står tyst bakom eleven och så att säga finns till hands. Jag förstår inte din envisa motsträvighet och syn på jämförelsen som en ”olycklig polarisering”. Hur kan det förekomma en polarisering när exemplet med en lärare per elev är orealistiskt? Poängen är att genom att slå fast den optimala undervisningssituationen får man ett mål och en vision för den suboptimala klassrumsundervisningen. Om vi inte vet vad vi ska sträva emot, hur kan vi då genomföra kvalitativ undervisning?

    Till sist kikade jag lite på dina länkar och hittade följande, som i mitt tycke återigen perfekt speglar krocken mellan traditionellt och alternativt: http://ncm.gu.se/node/5407
    ”Despite the widespread support for “problem-based” or “discovery-based” learning, studies indicate that current teaching approaches underestimate the amount of explicit guidance, “scaffolding” and practice children need to consolidate new concepts. Asking children to make their own discoveries before they solidify the basics is like asking them to compose songs on guitar before they can form a C chord.”

  2. Kerstin Larsson

    Jag vill rekommendera alla som är intresserade av en bättre skola att läsa Sven-Eric Liedman. Börja med dagens DN-artikel och fortsätt med boken Hets. Se där en person som vet vad han skriver om och inte som Zaremba tycker utan att veta särskilt mycket om det han skriver om.